Verksamhetsplan ht 2023-vt 2024

Verksamhetsplan ht 2023-vt 2024

Avdelning: Solstrålen

Arbetslag: Natalia Filbäck/förskollärare

                  Marie Nilsson/förskollärare

                  Marcos Manuel Colmenero Lopez/barnskötare

                  Dorota Zuk/verksamhetsstöd.

 

Barngruppen (antal/födda år): 3 barn födda 2018, 10 barn födda 2019 och 7 barn födda 2020

 

Vår goda lunch lagas av vår kock Nasrin Naimi. I hallen och på Skolplattformen finns information och meny för veckan uppsatt. Maten som serveras är 62–67% ekologisk och 40% är vegetarisk (minst två dagar i veckan).

 

Enhetsmål: Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld.

 

Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Hållbar utveckling kan även ses som ett relationsbygge mellan människa och miljö. De pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktiga för barns lärande och utveckling i förskolan. En förskola av hög kvalitet verkar socialt utjämnande och bidrar till jämlikare uppväxtvillkor.

Utbildningen i förskolan stimulerar varje barns utveckling och lägger grunden för ett livslångt lärande genom att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

 

Förskolan arbetar för att tidigt upptäcka barns olika behov och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskolan samverkar med grundskolan så att barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass. Förskolan prioriterar arbetet med att ge barnen möjlighet att utvecklas i det svenska språket och i sitt modersmål.

 

 

Alla barn i förskolan lär, leker och utvecklas i en trygg miljö.

I början av terminen ligger fokuset på att vi ska lära känna varandra och att barnen ska skapa goda relationer till oss pedagoger och varandra. Det gör vi genom att vara närvarande pedagoger som lyssnar på barnen och deras frågor. Det gör vi genom att ta det lugnt i barnens takt och genom att dela upp barnen i mindre grupper. Då blir det lättare att lära känna varandra. Vi arbetar med att skapa ett respektfullt klimat i gruppen där alla är lika viktiga.  Vi låter rutinsituationer ta tid så att alla känner sig trygga. Att låta de gamla barnen visa de nya vad det finns för material att leka med. Vi introducerar barnen för vårt skapande material.

 

Kl. 09.00 har vi en samling på trappan där vi med hjälp av foton på barnen ser vilka som är på plats och vilka som är frånvarande. Vi räknar hur många vi är. Sedan pratar vi om hur dagens planering ser ut. Oftast sjunger vi också. Vi sjunger bland annat Hej kompis. Den låten skapar en god gruppkänsla.

På tisdag fm har vi tre olika aktiviteter inne/ute. Det är dans, skapande och drama/musik. I mindre grupper har barnen större möjlighet att hitta sina egna sätt att uttrycka sig på. Barnens olika intressen ska vara som grund för vad vi jobbar med.

Barn behöver empatiska modeller och förebilder. Vi stimulerar barnens samspel och hjälper dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Vi uppmuntrar barnen till omtanke och generositet.

Vi ser att det fortfarande finns ett intresse för färg hos barnen. Vi uppmärksammar färger i vardagen på olika sätt. Vi använder våra sinnen, i skogen och på gården. Vi kommer att använda olika tekniker –att måla med pensel, händer, fötter, material från skogen, sång och musik- vilken färg låter nu? Låter den gula annorlunda än röd, vi lär oss namn på färg på olika språk, bland annat på teckenspråk. Vi tänker vidga begreppen och väva in poesi i barnens berättelser. En del av barnen använder sin fantasi för att förvandla inte bara saker utan saker/former till något annat. Vi tänker lära barnen vad olika känslor heter, hur de kan kännas i kroppen, när det kan kännas så och att det finns nyanser i en och samma känsla. Det hjälper dem att kunna uttrycka vad de känner i andra sammanhang.

 

 

Alla barn vistas i likvärdiga lärmiljöer som ska vara tilltalande, tillgängliga och estetiska.

Vår miljö är tillåtande och ger barnen möjlighet att göra egna val. I ateljén finns det olika skapande material som till exempel lera, färg, papper, kartong, textilt material, klister mm. En del barn är väl förtrogna med de olika materialen och teknikerna. För andra barn är det en ny bekantskap och en introduktion krävs. Barnen kan gå dit och skapa när de har lust. Vi lär barnen att vara varsamma om materialen och sakerna så att de håller länge. Vi uppmuntrar barnen att klara aktiviteter själva och vi pedagoger finns närvarande som stöd.

Vi fortsätter att gå till skogen på onsdagarna. Vi går alltid till samma ställe. Barnen känner sig hemma där. I skogen finns möjlighet att leka och lära med alla sinnen. Vi pedagoger kommer att vara närvarande och medforskare till barnens upptäckter. Tillsammans med barnen dokumenterar vi arbetet. Vi kommer också att bidra med vår kunskap. Vi hjälper barnen att skaffa en god relation till naturen. Vi pedagoger benämner det vi ser och gör.

Vi kommer att arbeta och belysa matematik i alla våra vardagssituationer: måltider, lek, rutinsituationer mm. Vi kommer att använda mattesagor/påsar, spel och lekar som innehåller och belyser de olika matematiska begreppen på ett lustfyllt och inspirerande sätt. Utifrån barnens individuella förutsättningar och förståelse kommer vi vuxna stödja och hjälpa dem för att utveckla begrepp och tänkande i matematik.

Bygghörnan på Solstrålen är som en mötesplats för barnen. I läroplanen för förskolan anges att ett av verksamhetens mål ska vara att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”. Vi pedagoger planerar, ordnar material samt är närvarande i barnens bygg- och konstruktionsprocess.

Vi arbetar medvetet med rörelse i barngruppen. Molntappen omringas av en fin gård där det ges goda förutsättningar till rörelse och fysisk aktivitet. Vi pedagoger försöker att vara goda förebilder genom att delta och initiera till olika regellekar eller spela fotboll tillsammans med barnen. Vi dansar till olika sorters musik, både ute och inne. Promenader runt om i omgivningarna är något vi kommer att fortsätta med under hösten. Då går vi tillsammans, eller i mindre grupper till olika parker, Bergholmstorpet eller till skogen.

 

 

Barn är delaktiga och har inflytande i utbildningen i förskolan. 

Det är viktigt att barn och vårdnadshavare möts av välkomnande och närvarande pedagoger varje dag. Därför lägger vi stor vikt vid att alla ska bli sedda och väl mottagna. För att gruppen ska fungera väl gäller det att alla känner sig delaktiga i förskolan.

Vi har en tydlig dag- och veckostruktur. Det gör det lättare för barnen att vara delaktiga och kunna påverka verksamheten. Vi har en eller två samlingar per dag. Då pratar vi om verksamheten, leker eller sjunger. Tillsammans leker vi och lär. Det är viktigt att ge flickor och pojkar tid och få prova om igen. Att minska på stressen, att allt ska gå så fort. Att det finns närvarande pedagoger som lyssnar, vägleder och agerar direkt när något händer. 

Vi har en variationsrik pedagogisk miljö där barnen själva kan ta fram materialet. Vi uppmuntrar dem att hjälpa varandra. De får uppdrag att lösa tillsammans med en kompis, t ex att måla något gemensamt. Eller att bygga ett slott i bygghörnan. Efter aktiviteter hjälps vi åt att sortera, städa och göra fint på avdelningen till nästa dag.

Vi dokumenterar, analyserar och arbetar därefter vidare med barnens intresse och försöker locka in dem i olika funderingar och tankar. Vi förändrar kontinuerligt vår miljö på avdelningen. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. 

För att barnen ska få bästa förutsättningar att utvecklas utifrån sin förmåga ser vi till att barnen får leka och lära i mindre grupper. Där de får tid och ro att leka och lära. Vi uppmuntrar barnen att tänka efter vad de vill göra och vi tänker på att skapa miljöer där det kan skapas meningsfulla möten mellan barnen.

 

Barnen i förskolan utvecklar sina språk.

Språkutveckling sker hela tiden. Vi använder vardagliga situationer för att skapa samtal med barnen. Det är viktigt att repetera ordförråd. Vid matsituationer, vid påklädningen i hallen eller i skötrummet. Vi utgår från barnens intresse och nivå. Vi satsar på vår lärmiljö. Vi introducerar nya material och låter barnen själva utforska Vi erbjuder spel, böcker och olika bokstavsaktiviteter. Vi sjunger, använder rim och ramsor. Sånglekar med rörelser är ganska populärt just nu. Vi betonar även vikten av att arbeta i mindre grupper.

Pedagogerna använder sig av sagor och sånger på de olika språk som finns i gruppen. Vi lär oss hälsningar fraser och andra ord på olika språken.

Barnen i förskolan är trygga i övergången från förskola till förskoleklass.

Vi samarbetar med skolan under året, två planerade besök på förmiddagen innan skolstart i maj, lärare besöker förskolan för att lära sig känna de barnen, vi intervjuar barnen om deras tankar inför skolan och skickar deras svar till skolan. I oktober bjuder vi tillbaka våra gamla barn. De brukar berätta om sina upplevelser där.

 

Plan mot diskriminering och kränkande behandling/ vad ska arbetslaget fokusera på under terminen:

Alla barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Vi fortsätter att ha ett öppet förhållningssätt till varandra kan skapa ett förtroendefullt och tillåtande klimat, där olikheter bland såväl barn, föräldrar som pedagoger ses som en resurs.

 

Vi kommer att lägga extra fokus på hur vi pedagoger pratar och uppmuntrar flickor och pojkar i olika aktiviteter, bland annat dansundervisningen. Vi ser dans som en av de aktiviteter som inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Vi sätter danslusten och rörelseglädjen i fokus. Vi strävar efter att ge alla barn möjlighet att dansa både kraftfullt, lugnt och lyriskt. Vi kommer att erbjuda en variation av rörelser, tempon och teman, att röra sig långsamt, snabbt, mjukt eller hårt, att gå, springa, rulla och hoppa.  Gör vi skillnad i vårt förhållningssätt?

 

 

 

 

 

Barnkonventionen

Från och med första januari 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. Det innebär att samtliga delar av samhället behöver förändra synen på barn, arbetssätt och metoder. Det gäller naturligtvis även förskolan. Vi vuxna som har ansvar för att barnen får sina rättigheter och kan använda sig av dem.

I arbetet på förskolan lägger vi stor vikt vid att lyssna på varandra och att alla i gruppen är lika värdefulla.

Vi tänker använda oss av Kompisböcker i arbetet för att förtydliga och öka barnens kunskap och förståelse för sina rättigheter. Det finns tio böcker som handlar om utvalda artiklar ur barnkonventionen. I berättelserna om Igelkott, Kanin och kompisarna får vi en förståelse för vikten av tolerans och respekt för andra människor. Vi tar det vidare i lek, drama, sång, bild och skapande.

 

Läsning

 

Vi läser dagligen för barnen vid olika tillfällen. Forskning visar att läsning har betydelse både för barnens språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Vi läser både inne och ute, på gården, i skogen, i parken och på olika sätt, till exempel vi använder digitala litteraturresurser. Litteraturen vi använder oss av är bland annat bilderböcker, faktaböcker, böcker med kortare texter eller kapitelböcker. Vi lånar böcker på bibliotek, även på olika språk. Vi tänker uppmärksamma barnens favoritbok. På måndagar får fem barn i taget ta med sig sin favoritbok. På samlingen visar och berättar barnen om den. Under veckan läser vi böckerna.  

 

Mitt barns lärande och utveckling synliggörs:

 

·       Två lärloggar per termin,

·       Utvecklingssamtal en gång per år,

·       Dagliga samtal vid hämtning,

·       Vi involverar barnen i de här samtalen. -Kommer du ihåg? -Vad har du lärt dig?

·       På en tavla på avdelningen tänker vi återskapa det som har hänt, vad har jag lärt mig under veckan

 

 

Vårdnadshavares delaktighet och inflytande?

 

Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, vi byter information med varandra, här ges tillfälle att lyfta frågor direkt eller så bokar vi in ett möte vid en bättre tidpunkt.

Vårdnadshavare är välkomna att vara med en dag på förskolan eller bara vara med en stund vid lämning och hämtning.

En gång per år bjuder vi in till föräldramöte. Programmet för kvällen ser olika ut men utgångpunkten är information och gemensamma diskussionspunkter utifrån verksamhetens mål och aktuella frågor.

På våren bjuds föräldrar in till utvecklingssamtal. Där samtalar förälder och pedagog om det enskilda barnets utveckling och lärande. Samtalet avslutas med att vi utifrån barnets intressen, färdigheter och behov kommer överens om vad som är viktigt att uppmärksamma och fokusera på. 

Vi tar tacksamt emot era önskemål och idéer!

 

 

 

 

 

 

 

Veckostruktur Solstrålen:                         

 

Måndag: Projektgrupper. Barnen får möjlighet att vara i liten grupp

Tisdag: Stationsgrupper.

Onsdag: Vi går till skogen. En liten matsäck.

Torsdag: Planering för Solstrålen. Barnen tillsammans med Regnbågen. 8.15-9.15

Fredag: Första fredag i månaden gör vi något roligt tillsammans med Regnbågen/ promenad till någon park

 

Med vänliga hälsningar, Marie, Marcos, Dorota och Natalia