Antiken 7a

Antiken är i sig spännande med Gudar, hjältar och stora krig. Dessutom finns spår från antiken i dagens samhälle.

Tidsperiod 
Vecka 39 – 45

Arbetssätt 

Vi använder oss av läroboken ”Historia 7–9 Utkik” och utvalda filmer i Binogi och SLI. Läroboken finns inläst på Inläsningstjänst för alla som vill lyssna på texten samtidigt som man läser. Vad som ingår i hela kursen och vilka veckor vi jobbar med varje avsnitt står i dokumentet som vi arbetar med i TEAMS/uppgifter och i skolplattformen/planering och bedömning(pobben)

Formativ undervisning, arbete med instuderingsfrågor/sammanfattningar varvas med gruppövningar där man ”pluggar”/ förhör varandra, genomgångar kring grundläggande centrala begrepp och frågeställningar. Regelbundet har vi VeckoQuiz (10 basicfrågor). Skriftliga examinationer genomföras i DigiExam.

 

 

 

Grekland  vecka 39 & 40

 

Grekernas första möten med medelhavsvärldens kulturer s.35-37 Berätta om Europas första civilisation som uppstod på Kreta. Hur gick den civilisationen på Kreta under? Varför började greker utvandra från Grekland och bilda kolonier runt medelhavet? Vad är en stadsstat? Vilka nutida städer bildades under denna tid?

 

Den klassiska grekiska kulturen s. 38 – 40

Vilka delar ingår i den klassiska grekiska kulturen? Sammanfatta det viktigaste ur varje del.  Nämn några viktiga gudar. Vilka böcker skrev Homeros? Hur började man med teater? Skriv om olympiska spelen. Ge exempel på naturvetare och filosofer i antikens Grekland. Vilka 4 olika sätt att styra stadsstaterna fanns enligt Aristoteles?

 

Atens demokrati  s. 41 – 42

Beskriv Atens demokratiska system. Vilka skillnader till dagens demokrati fanns? Vad betyder ordet demokrati?

 

De stora krigens tid s.42 -46

Hur började perserkrigen? Skriv om slagen vid Termopyle och Salamis. Vilket krig/händelse ligger bakom dagens maratonlopp? Se NE-film om Alexander den store och besvara frågorna nedan. Vad var Hellensimen? Hur spreds grekisk kultur och språk i Alexanders rike? Vad var Alexanderia känt för?  

 

Att göra: Binogi: Stadsstaternas framväxt,  Demokrati i antikens Aten,   Alexander den store

                 

Övning historiska källor s.45 med utgångspunkt från s.16 

                    

NE: Film om Alexander den store  besvara följade frågor:

·         Hur var Alexanders ungdom?

·         Hur blev han kung? Vilka drömmar hade Alexander?

·         Hur erövrades det persiska riket?

·         Vad hände med den Gordiska knuten

·         Hur stort rike skapade Alexander till slut? Hur behöll man kontrollen över hela riket?

·         När och hur dog Alexander? Vad hände med riket efter Alexanders död?

·         Vad var Hellenismen? 

 

 

Begrepp: , fenicier,  Stadsstater, Aten, Sparta, Heloter, Akropolis, Kolonier, Demokrati, folkförsamling, 500:des råd/äldstes råd, , Olympiska spelen,  slaget vid Maraton, Termophyle och Salmis, Homeros, illiaden, odyssen, filosofi, Sokrates, Platon, Aristoteles, vetenskap/Hippokrates, Theater, Alexander den store, Hellenism 

 

 

Romarriket

 

Vecka  41 & 42

 

Krigen som gjorde Rom till en världsmakt  s. 53-   Vilken kung bildade staden Rom? När var det?  Varför var platsen där Rom bildades bra för bosättning?  Vilka tre folkslag fanns på den Italienska halvön? Varför blev det konflikt mellan Rom och grannfolken? Ge exempel?  När ”ägde” Rom hela italienska stöveln? Vilket språk talades i Rom? Hur gjorde Romarna för att ha kontroll över nya erövrade områden?  Beskriv Kartago och de 3 puniska krigen. Vad hette den kända generalen som krossade Rom i slaget vid Cannae? Hur slutade krigen mellan Rom och Kartago? Hur utökade Julius Caesar, kejsar Augustus, kejsar Claudius och kejsarTrajanus romarriket? Hur kunde romarna vinna/erövra stora områden (se karta s.57)?

 

Att göra:  NE film  Rom grundas, SLI:  antiken i Rom      Binogi  de puniska krigen

       Sagan om Romulus och Remus

 

Romerskt liv i vardag och fest  s.60 -  Ge exempel på levnadsvillkor för män, kvinnor, slavar, fria, fattiga, rika  Vad var en gladiator och Colosseum?   Berätta kort om Spartacusupproret

 

Att göra: SLI: Antiken i Rom – kvinnorna, soldater och krigen, livet i Rom

 

 

Vecka 43/45

 

Romarrikets politik – Hur styrdes Rom?  S.64 -    När blev Rom en republik? Vad menas med att Rom styrdes med ” bröd och skådespel”? Beskriv Konsulernas och diktatorns uppgifter. Varför mördades Ceasar? Hur länge styrde kejsarna över Rom? Ge exempel på dåliga och bra kejsare. Vad betyder begreppen Republik, diktator och kejsare

 

Att göra:  NE-film: makten i Rom(7 min)   Binogi: den tidiga republiken , Pax Romana

Källövning Julius Caesar s 66  Genomgång Augustus

 

 

Romarrikets religioner, möten och konflikter  s. 67 -  Varför förföljdes de kristna i Rom? Varför blev kristendomen populär trots förföljelser? Vem och varför gjordes Kristendomen till statsreligion?

 

Romarrikets sammanbrott och kulturarvet  s. 68 -  Vad är en akvedukt? När och i vilka delar delades Romarriket? Vilka olika förklaringar finns till att Romarriket gick under? Vad hette huvudstaden i Östrom? Nämn andra städer som bildades på romartiden.

 

Att göra:  Binogi: Västromerska rikets fall    

 

NE-stencil    Arvet från Romarna  Genomgång Ove

Vad finns kvar av romarna idag inom följande områden: Lag och rätt/juridik, demokrati/styrelseskick, Byggnader/städer/arkitektur, språk, religion

 

Begrepp  Romulus & Remus, Etrusker, Republik, Patricier, Plebejer, konsuler, diktator, senaten, folkförsamling, folktribuner, VETO, Kartago, Puniska krigen, Hannibal, Cannae, Julius Caesar, ”tärningen är kastad” Augustus, Pax Romana, Nero, Caligula, Konstantin, akvedukter, termer, Colosseum, gladiatorer, Pompeji, Germaner, Hunner Vandaler, västgoter, juridik, latin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,

Centralt innehåll

• Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.