Projektbeskrivning förskolan Skeppet, Trossen 1, Södermalm 2023-2024

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet. Här formulerar vi projektfrågor utifrån den övergripande frågan: Hur lyssnar och möts vi i vår stad, samt andra frågor som barnen har ställt? Det här är den andra planeringen under det pedagogiska året. Här följer vi upp projektuppdraget och formulerar mer ingående projektet i barngruppen.

Projektbeskrivning Trossen 1, 2023/2024

Hur lyssnar och möts vi i vår stad?

 

Social hållbar framtid med fokus på barns delaktighet och på demokratiuppdraget: 

 

• ”Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället.” 
• (En definition av social hållbarhet från Folkhälsomyndighetens hemsida.)
•   
•   "Med att undervisa barnen i hållbar utveckling så möjliggör det att vi tillsammans inte enbart tillgodoser vårt eget behov idag. Utan med att utbilda barnen i att vi är måna om vår miljö idag, så äventyrar vi inte framtida generationers möjligheter till att kunna tillgodose sina behov. Barnen får en positiv tro på sig själva och sin påverkbarhet, samt på den framtid de möter". (I. Elfström, B. Nilsson, L. Sterner, C. Wehner-Godée,

Mål

     Vi vill ge barnen hopp om en möjlig social hållbar framtid genom att: 

• · ge barnen möjlighet att utveckla tilltro till den egna förmågan, hur de kan handla, ta initiativ och påverka. 
•  
• · låta barnen få ta plats, synas, uppmärksammas och påverka i sin stad.
•  
• · låta barnen få lära genom att utforska, kommunicera och skapa genom många olika uttryckssätt, så som estetiska/skapande, digitala verktyg, bygg, konstruktion och teknik.

Syfte

• Syftet med vår utbildning är att vi vill erbjuda barnen en möjlighet att utvecklas till trygga, självständiga, medvetna medborgare som värnar om respekt för andra, jämlikhet, demokrati, hälsa och miljö. Ett steg i att de vill vara med och utveckla ett hållbart samhälle.

 Vad har vi gjort? - undersökningsperiod:

Under vår undersökningsperiod har vi riktat undervisningen utifrån olika Läroplansmål som ska styra och stödja för att uppnå våra uppställda mål och vårt syfte av projektet:

   Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

      • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

      • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. (Lpfö 18, sid 12)

      • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära, (Lpfö 18, sid 13)

      • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

      • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

      • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta, (Lpfö 18, sid 14)

      • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,  (Lpfö 18, sid 15)

• Språkutvecklande arbete:
• Det språkutvecklande arbetet har följt vår undervisning som en röd tråd i vårt projekt. 
• Vi har undervisat, lärt och utvecklats genom författaren, Linda Palms böcker som handlar om kamratskap och barnkonventionen. Till böckerna har vi erbjudit styrd undervisning med högläsning, digitalt lyssnande, boksamtal, ritberättelser och olika aktiviteter kopplade till böckerna, samt teater där barnen reflekterat över vad som är rätt och fel i olika möten mellan Kanin och Igelkott. Vi har även tillfört material som Widgit bildstöd med text, TAKK och talknappar.
•  
• 
  
  •  
  • Analys och reflektion:
  • Vi har uppmärksammat att undervisningen har haft stor effekt på barnens utvecklande kunnande. Genom att få upprepa, återberätta och lära genom olika uttryckssätt så har kunskap ökat med en djupare förståelse för nya ord och begrepp, samt det sociala samspelet. Barnen har deltagit nyfiket och ställt hypoteser som det själva har provat i praktiken och skapat teorier om. Vi har tagit oss tid att arbeta med varje bok en längre tid för att bearbeta och fördjupa, vi har hittills läst två av kompisböckerna.
  • Vi kommer fortsätta läsa en ny bok i taget och använda samma arbetsmetoder. Vi kommer även gå tillbaka till de böcker vi läst för att påminna om de nya kunskaperna.
  •  
  • I vårt språkutvecklande arbete vill vi att barnen ska lära sig att:
  •  
  • 

  • Projektuppdragen:

    - Vi har besökt alla barnens platser från de inlämnade projektuppdraget, på platserna har barnen berättat, lyssnat och undersökt.

    • - Bilderna har satts upp i varje rum för att barnen ska kunna reflektera och diskutera tillsammans flera gånger. 
    •  
    • - Närvarande pedagoger har lyssnat in barnens tankar, frågor och hypoteser kring bilderna och platserna.
    •  
      • Utifrån barnens tankar, frågor och hypoteser kring bilderna och platserna så har pedagogerna utmanat dem vidare i undervisningen genom att iscensätta, planera aktiviteter och tillföra material/uttryckssätt för att skapa egna beprövade teorier.
      •  
      •  
      • Analys och reflektion:
      • Även här har vi uppmärksammat att undervisningen har haft stor effekt på barnens utvecklande kunnande. Genom att få leka och undersöka transdisciplinärt genom olika uttryckssätt så har förståelsen fördjupats och kunskapen ökat. Barnen har deltagit nyfiket och ställt hypoteser som det själva har provat i praktiken och skapat teorier om. Vi har hört att nya intressen och frågor har uppkommit, dessa kommer ligga som grund i vår kommande planering.
      •  
      • Spår som uppstått under vår undersökningsperiod:

  • 

• Fokusfrågor:

  - Vad är ett bra och hållbart sätt att möts på?

• - Hur ska vi lyssna på varandra?

•  

  - Varför ska vi mötas och lyssna på ett bra och hållbart sätt?

•  

  Barnen har under vår undersökningsperiod även visat intresse för:

  - Vatten, luft, vind, djur, växter, slussar, broar, rörelse, människan, jag och vi.

  Vi kommer att använda oss av rhizomatiskt lärande, barnens intressen och frågor kommer styra vår planerade undervisning.

•  

  •  
  • Matematik:
  • Det  matematiska utvecklingsarbetet kommer fortgå som tidigare i ett transdisciplinärt lärande i alla ämneskunskaper. Där vi kommer använda oss av böckerna "Matematikgänget", "Rutan och Randan".
  • Leken:
  • Vi kommer påbörja undervisningen från boken "Retoriklek i förskolan" som har fokus på att barnen ska utveckla ett rikt språkbruk, argumentera, lösa konflikter och träna samarbete och turtagning genom retoriklek och övningar.
  • Vi kommer att arbeta för att barnen ska förbättra sin förmåga att uttrycka sig, tala inför andra, våga stå för sin åsikt, bli goda lyssnare och samtala på ett respektfullt sätt när åsikter går isär.
  •  
  • Demokrati:
    • Vi kommer fortsätta rikta blicken mot den sociala aspekten av hållbar utveckling med fokus på barns delaktighet och förskolans demokratiuppdrag. Vad är demokrati och vad innebär delaktighet och demokrati i förskolan? 
    • Utifrån materialet ”kompisböckerna” och ”barnkonventionen” med huvudpersonerna Igelkott och Kanin lär vi om demokrati, barnens rättigheter och social kompetens. 
    • Vi kommer även erbjuda barnen att få erfarenhet att göra demokrati genom konkreta exempel där alla får säga sitt.
    •  

  Rörelse:

  • Enligt rekommendation ska barnen utöva pulshöjande aktiviteter 1h/dag. Vi erbjuder olika aktiviteter dagligen som till exempel dans och Röris på gården morgon och eftermiddag. Vi har även pulshöjande aktiviteter på vår spaning i staden, som till exempel när vi besteg Hammarbybacken genom att gå Valles stig.
  •  

  Hur gör vi? - Vi kommer att undervisa utifrån:

  •  

    De vetenskapliga teorierna:

  •  

    •      Learning by doing (John Dewey, Barnen lär sig genom att interagera med sin miljö.)
    •      Sociokulturella teorier (Lev Vygotskji, Alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang)

               

  • Beprövad erfarenhet:

    •      Rhizomatiskt lärande: – Barnen är delaktiga och deras nyfikenhet, frågor och hypoteser styr vår undervisning. Lärandet följer barnens tankar och frågor som ett rotsystem och fortsätter tills barnens frågor tar slut och vi ser att ny kunskap erövrats. Barnen blir aktiva och delaktiga i sin utbildning.
    •      Transdisciplinärt lärande: I ett transdisciplinärt lärande sker en transfer av kunskaper – en överföring av kunskaper vilket leder till att lärandet i ett ämne kan leda till lärande i andra ämnen, samt bidrar till en djupare förståelse.
    •      Reggio Emilia filosofin: – Miljön som den tredje pedagogen: Barn har hundra språk, de lär och utvecklar sitt språk genom att få leka, utforska och uttrycka sig på många olika estetiska uttryckssätt.
  •  
  • Synliggöra projektets arbete och fortgående 
    •      Vi dokumenterar och sätter upp dokumentation på väggarna för att barnen ska kunna följa arbetets gång.
    •      Barnen dokumenterar projektets gång genom att samla dokumentation i sin digitala bok (Book Creator).
    •       Vi dokumenterar även i grupp lärloggar och individuella lärloggar på Skolplattformen/planering och bedömning.
  •  
  Miljön:
  • Vi kommer fortsätta erbjuda en välkomnande lärmiljö inne där barnen kan få utforska och uttrycka sig på många olika vis genom det som många benämner "de hundra språken". Den kommer vara föränderlig, inspirerande, tillgänglig och tillåtande för att ge barnen möjlighet att skapa mening utifrån olika perspektiv. I rummen ska barnen, under hela dagen ha möjlighet att leka och utforska tillsammans inom projektarbetet, både spontant och styrt.
  • Våra utomhusmiljöer kopplar vi till barnens platser, där vi kan söka svar på barnens nya tankar och frågor.
  •  
  • Undervisningen och miljön ska erbjuda möjlighet att barnen utvecklar olika förmågor och strategier och att få leka och lära tillsammans utifrån fyra K.
  •  
  • 
  •  
  •  
  • Vi kommer erbjuda barnen utmaningar i vardagen och undervisningen för att stärka barnens förmåga att hantera fysisk, psykisk och social resiliens.
• 
  •  
  • De kompetenser, förmågor och strategier barnen behöver få utveckla mer är aktivt lyssnande, turtagning, att berätta och återberätta, kunna behålla en "röd tråd", ställa frågor, dra slutsatser, reflektera enskilt och i grupp samt matematiska begrepp och problemlösning.
  •  
  •  
  • Arbetslaget kommer att kontinuerligt reflektera kring projektet och undervisningen. Arbetslaget behöver samarbeta och arbeta efter gemensamma mål. Alla ansvarar för att anteckna, skriva lärloggar för sina ansvarsämnen och ansvarsbarn, där vi kan se varje grupp och barns lärande och förändrat kunnande. Alla pedagoger sätter upp dokumentation på väggarna i sina ansvarsrum för att barnen ska kunna följa projektets gång. 
  • Arbetslaget ska tillsammans med barnen ha gemensamt ansvar för material och pedagogiska miljöer där introduktion och ordning kring dessa har stor betydelse.
  •  
  • Familjerna kommer att involveras genom projektväggen, dokumentation i alla rum inne på förskolan, vardagskontakt, grupplärloggar varannan vecka, månadsbrev, föräldramöte, individuella lärloggar två gånger per termin samt utvecklingssamtal.
  •   
  •  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.