Albatrossen verksamhetsplan ht 2023-vt 2024

ALBATROSSEN VERKSAMHETSPLAN HT2023-VT2024

 

BESKRIVNING AV VERKSAMHETSPLANEN

 Nytt för det här läsåret är att varje arbetslag skriver en Verksamhetsplan som sträcker sig över hela läsåret, t.o.m. VT-24, till skillnad för att skriva en varje termin. Verksamhetsplanen beskriver en pedagogisk riktning utifrån de mål vi har. Det är ett gemensamt utforskande förhållningssätt och arbetssätt tillsammans med barnen som skapar innehållet.

 

 På Fågelboet finns det fyra avdelningar; Bofinken och Måsen (yngrebarnsavdelningar) samt Albatrossen och Flamingon (äldrebarnsavdelningar). Lagar vår goda lunch gör Maria Karpe. Målet för ekologiska varor är 70 % och det serveras vegetarisk mat 2–3 gånger i veckan. Matsedeln finns på Skolplattformen.

 

 Albatrossens arbetslag: Ann Sofie (förskollärare), Avin (barnskötare), Jainabo (barnskötare verksamhetsstöd) och Rebecca (barnskötare).

 

 Albatrossens barngrupp: 5 barn födda 2018, 5 barn födda 2019 och 10 barn födda 2020.

 

ENHETSMÅL: ”Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld”

 Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Hållbar utveckling kan även ses som ett relationsbygge mellan människa och miljö. De pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktiga för barns lärande och utveckling i förskolan. En förskola av hög kvalitet verkar socialt utjämnande och bidrar till jämlikare uppväxtvillkor.

Utbildningen i förskolan stimulerar varje barns utveckling och lägger grunden för ett livslångt lärande genom att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

 Förskolan arbetar för att tidigt upptäcka barns olika behov och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskolan samverkar med grundskolan så att barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass. Förskolan prioriterar arbetet med att ge barnen möjlighet att utvecklas i det svenska språket och i sitt modersmål.

 

 

FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH HUR ARBETSLAGET SKA ARBETA MED DEM

 

Alla barn i förskolan lär, leker och utvecklas i en trygg miljö

Att känna sig trygg på förskolan är en grundförutsättning för lärande och utveckling. Vi skapar trygghet för barnen genom att bygga tillitsfulla relationer och att göra verksamheten begriplig och tillgänglig för barnen. Det gör vi främst redan på inskolningen genom att vi gör våra dagliga rutiner på samma sätt varje dag för att skapa förutsägbarhet. Barnen vet vilka moment som följer efter varandra exempelvis duka av, gå på toaletten, gå upp för trappan. Vi använder bildstöd för att öka barnens möjlighet till självständighet och förståelse för vad som ska komma härnäst, vilket underlättar vid övergångar. Ett bildstöd är en förenklad bild på en aktivitet/föremål som vi ibland sätter ihop till ett flödesschema.

 För att de dagliga rutinerna ska fungera smidigt har vi delat in barnen på övervåningen i två grupper, röda och gröna gruppen. Dessa grupper är till för att göra vardagsrutiner som mat och vila förutsägbara och trygga. De två grupperna är blandade över avdelningarna för vi vill ge alla barnen möjlighet att lära och leka tillsammans med varandra. Målet är att alla barnen ska känna sig trygga med kompisarna och pedagogerna, inte bara på Albatrossen utan hela övervåningen. Syftet är att skapa en grundtrygghet vilket är en förutsättning för lek och lärande både när vi inomhus och utomhus. Alla pedagoger på övervåningen roterar mellan röda och gröna gruppen under veckan vilket ger alla barn och pedagoger möjlighet att skapa relationer till varandra. Vi pedagoger skapar relationer med barnen genom samspel där vi bekräftar, uppmuntrar och lyssnar till barnet.

 När barnen väljer aktivitet vid valtavlan finns det saker att välja på i alla rum på övervåningen. Det skapar en variationsrikedom och barnen kan även välja att leka själva, med två, tre eller fyra kompisar. Det ger utrymme för både livliga och mer vilsamma aktiviteter.

Vi organiserar verksamheten så att vi erbjuder barnen olika former av lek så som fri lek, vuxenstyrd lek, regellek och rollek. På samlingen leker vi exempelvis lekar där vi övar turtagning, en färdighet som hjälper barnen att delta i den fria leken och som stärker samspelet i gruppen. I leken lär barnen känna sig själva och har möjlighet att prova olika roller och känslor i mötet med andra.

 Alla barn vistas i likvärdiga lärmiljöer som ska vara tilltalande, tillgängliga och estetiska

På övervåningen har vi ett stort öppet torg som vi delat in i mindre lekytor, just nu har vi småbygg, storbygg, Kuben och rollek där. I anslutning till torget finns ett pussel- och spelrum samt ett ”bibliotek”. På Flamingon finns blåa rummet där barnen kan välja dinosauriehörnan eller kontoret. I Flamingons röda rum finns tågbanan med tillhörande stad och legobygg. På Albatrossens orangea rum finns det kattlådan, magnetbygg, matematikhörna och gojsamojsa med naturmaterial där några troll bor just nu. På Albatrossen finns även ett guldrum för bygg och musikspelande samt ett ritrum med mycket bokstäver. I det gröna rummet finns skogen och sagolådan. I ateljén finns alla möjliga material för estetiska uttryck med stora bord för att sitta gemensamt och skapa. Bästa sättet att ta del av den pedagogiska miljön är att låta ditt barn guida dig runt, för de har stenkoll.

Vi ser kontinuerligt över våra pedagogiska miljöer och arrangerar dem utifrån ålder, intressen och behov. Vi gör en inventering av alla barnens olika intressen i början av varje termin utifrån vad barnen berättar på samlingar, vad deras leker kretsar kring och vad de intresserar sig för när vi har mindre projektgrupper. Vi bygger upp miljöerna och de olika erbjudandena i barnens höjd så att de kan vara självständiga i att plocka av ett rikt lekmaterial.

 

Barn är delaktiga och har inflytande i utbildningen i förskolan 

Vi har samling och/eller möten varje dag och då får varje barn möjlighet att göra sin röst hörd och lyssna till andra barns och vuxnas tankar. Det är en viktig demokratisk princip som vi har på förskolan. Under samlingar och morgonmöten får barnen veta vad som ska hända under dagen och har även möjlighet att uttrycka sina tankar kring det. Då sker också mycket kunskapsutbyte mellan barnen och vi uppmuntrar barnen att vara delaktiga, att prata inför gruppen, att lyssna och ställa frågor till varandra.

Utbildningen i förskolan vilar på de olika strävansmålen i Läroplanen för förskolan. Vi tar alltid avstamp i barnens intressen, ett sätt att göra det är genom den sommaruppgift som vi delar ut innan sommarlovet. I sommaruppgiften uppmuntras varje enskilt barn att ta med sig något från sommaren som fångat just deras intresse i form av ett föremål eller ett foto. Genom att titta närmre på deras fynd kan vi följa vad barnen intresserar sig för och planera för undervisning utifrån dessa ämnesområden. Vi utmanar barnen i deras utveckling och lärande kring olika fenomen genom att planera stationer där de kan undersöka fenomen i sin omvärld med olika sinnen.

Barnen i förskolan utvecklar sina språk

Vi har byggt upp miljön på förskolan så att den ska skapa intresse för bokstäver, läsande och skrivande. Det har vi gjort genom att exempelvis skapa många platser för läsning och lek med ord; gården, skogen, hallen, Biblioteket, ”Sagolådorna”, på avdelningarna, högläsning under vilan, tillsammans med annat lekmaterial och vid samlingsmattorna. Vi uppmuntrar till skrivande genom att exempelvis försöka skriva sitt namn på sina teckningar. Det finns platser där barnen kan sitta vid stora bord och rita tillsammans. Dessa platser är viktiga för barnen då de fungerar som samlingspunkt. Här kan barnen titta på varandras bilder och berättelser där bokstäver och symboler ibland figurerar, härma, prova och fråga varandra. Det finns även urklippta bokstäver som barnen laborerar med och bokstavsbilder som stöd. Många gånger går skrivandet och ritandet hand i hand.

 Berättande är en viktig del av språkutvecklingen. Vi uppmuntrar barnen att berätta och återberätta det de gjort eller annat från deras vardag. Pedagogerna skapar situationer där vi och barnen använder språket för det som händer här och nu men även det som varit eller ska ske. Även den muntliga sagotraditionen och annan slags berättande av pedagogerna tar vi med i vår verksamhet. Ibland använder vi rekvisita för att konkretisera språket.

 Vi tar in andra språk genom att exempelvis räkna på engelska, kurdiska, arabiska, spanska, persiska, norska, italienska och tyska. På väggarna finns det förutom svenska bokstäver och siffor även bokstäver och ord på andra språk som finns eller har funnits på förskolan som exempelvis nepalesiska, ryska och grekiska. Vi lär oss och använder också olika språk, symboler och tecken i vardagssituationer och i projektarbetet.

 För oss handlar språk inte bara om det skrivna språket utan även om andra estetiska språkuttryck som till exempel dans, musik, rytm, drama, måleri, tecknande, lera, konstruktion. Dessa språk vill vi ska finnas tillgängliga i vår miljö för barnen att använda sig av på egna initiativ. I våra projektarbeten och när vi tittar på de sommarminnen som barnen tagit med sig använder vi oss av olika estetiska språk, för att barnen ska lära sig mer om det vi utforskar. Genom det utforskande arbetssättet synliggör vi skillnader och konkretiserar olika begrepp. I dialog med barnen tänker pedagogerna på vilka ord och begrepp vi använder oss av och kan lära oss mer om i våra projektarbeten. Språket utvecklas mycket även i den fria leken. Vi är nära barnen och hjälper och stöttar när det behövs.

Barnen i förskolan är trygga i övergången från förskola till förskoleklass

Att känna sig trygg på förskolan är som sagt en grund för lärande. Utöver det ska vi stärka barnens trygghet till den egna förmågan. Det gör vi genom att låta barnen ta ansvar och prova själva i den mån det är möjligt. Att få prova själv, att undersöka och skapa sina egna teorier om sakers tillstånd skapar intresse och en nyfikenhet för olika fenomen. Det är viktigt att ha med sig inför skolstart och grunden till ett livslångt lärande. Inför övergången till förskoleklass är samspelet i gruppen något vi arbetar med på olika sätt, för att alla barn ska känna sig delaktiga och som en viktig del av ett sammanhang. Under vårterminen får de barn som ska börja skolan vara i en egen grupp, ”Flyttfågelgruppen”, vid olika tillfällen under dagen där vi blandar lek, fantasi, fakta och lärande. De kommer ha sina egna projekt där de tillsammans kommer fram till vad de vill lära sig mer om men även ha tillfällen med högläsning, utflykter och andra traditioner.

Vi förbereder även barnen för skolan i andra mer vardagliga situationer som med att låta de äldsta barnen ta mat själva vid en buffé i matsalen (under vårterminen), då vi vet att det är så det ser ut på skolorna. Barnen övar på att ta ansvar för sina saker, till exempel vända ytterkläderna rätt så att det torkar ordentligt i torkrummet. Vi tar gemensamt ansvar för vår pedagogiska miljö och material, exempelvis att vässa pennor, tvätta penslar och plocka undan efter oss i respekt för andra.

 

 

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING/VAD ARBETSLAGET SKA FOKUSERA PÅ UNDER TERMINEN

 

Alla förskolor har som uppdrag att arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 Vi kommer att titta närmare på diskriminering som kan ske vid samlingarna. Sedan tidigare har vi vid vårt arbete mot diskriminering sett att det varit skillnad på talutrymmet för pojkar och flickor där pojkarna fått mer utrymme. Vi vill fortsätta undersöka detta så att vi ser om det fortfarande är skillnad på talutrymmet mellan könen och se om det förkommer någon annan diskriminering. För att observera samlingarna kommer vi att använda oss av penna och papper utifrån en mall som vi tagit fram. Vi kommer att sammanställa observationerna och analysera dessa för att kunna göra en åtgärdsplan.

 

 

HUR VI TÄNKER ARBETA MED BARNKONVENTIONEN

 

Utöver ”Läroplanen för förskolan” (Lpfö18) är barns rättigheter som beskrivs i Barnkonventionen en viktig grund för förskolans verksamhet. Barnkonventionen är lag sedan år 2020 och bygger på fyra grundprinciper;

 • Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.

 I barnlitteraturen finns det många kopplingar till barnkonventionen. Genom böckernas värld kan barnen ta del av frågor som handlar om alla människors lika värde, att barns bästa ska komma i första hand vid alla beslut som rör barn, rätt till ett eget namn, varje barns rätt till social trygghet, rätt till bostad, kläder, mat och rent vatten. När vi läser böckerna ska det finnas möjlighet att diskutera innehållet och att tillsammans med barnen reflektera och koppla det till vår vardag. I Albatrossens bokpåse som ska komma hem till alla familjer har vi lagt i två böcker som kan kopplas till barnkonventionen, ”En pekbok om Barnkonventionen” av Linda Palm och Lisa Sollenberg samt ”Tänk om alla” av Grethe Rottböll och Marcus-Gunnar Pettersson.

 Vi har planscher som på olika sätt beskriver barnkonventionen i ord och bild, vi ska sätta upp dessa i miljöer där vi ofta har samtal med barnen, som t.ex. i matsalen, vid samlingsmattan och där vi har vilan för att skapa möjlighet och inspiration till samtal och diskussioner om barnkonventionen.

 Röda gruppen (de äldsta barnen) kommer få rita sina tankar om olika rättigheter under stunden innan de äter mellanmål. Vi kommer även arbeta aktivt med begrepp som vänskap, stopp min kropp och samtycke genom litteratur och dramatiseringar med figurer i mindre grupp. 

 Artikeln om alla barns rätt till utbildning förverkligar vi i vår verksamhet genom sättet hur vi organiserar olika slags lärandesituationer utifrån barnens individuella intressen, förmågor och behov. Att alla barn har rätt till social trygghet vill vi göra möjligt genom att medvetet arbeta med organisationen och tydliga rutiner under dagen. Det innebär även att i det dagliga arbetet ständigt kommunicera om känslor och att bekräfta att alla känslor är okej, att arbeta med gruppen och hur vi ska trivas och samarbeta, relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barnen. Att alla barn har rätt till både lek och vila organiserar och stöttar vi genom till exempel lekgrupper, mindre grupper och stöttar upp för att bilda nya vänskapsrelationer. Vila och en lugnare stund erbjuds till alla barn dagligen innan/efter både lunch och mellanmål. Det kan vara bokläsning, en stillsam lek, avslappningssagor eller tecknande.

 

 

HUR VI TÄNKER ARBETA MED LÄSNING

 

Under en dag på Albatrossen finns många möjligheter för barnen att ta del av litteratur. När vi har Vila i röda-/grönagruppen tar vi del av böcker på olika sätt, genom att exempelvis lyssna på inlästa böcker på Polyglutt (en digital inläsningstjänst), se på projicerade böcker genom Polyglutt eller högläsning av fysiska böcker. Ni kan även ta del av Polyglutt hemma, användarnamn och lösenord sitter uppe i vår hall.

 När vi har ett projekt eller andra teman tar vi fram böcker som passar och belyser det på olika sätt, både fakta och skönlitterärt. I våra lekmiljöer har vi böcker som kopplar till lekarna som exempelvis böcker om olika djur i skogen, kokböcker i rolleken, bokstavsböcker i ritrummet, böcker om siffror i matematik- och magnetbyggvrån.

 På övervåningen har vi ett rum som vi kallar Biblioteket, där vi har inrett med böcker som barnen kan nå själva, mysiga mattor och lampor. Där kan barnen både välja att vara själva eller med kompisar och läsa och titta i böcker eller så har vi sagostunder eller boksamtal med en pedagog i det rummet.

 Vi har en Bokpåse som i tur och ordning kommer skickas hem till alla familjer där det ligger böcker som vi vill att föräldrarna läser med barnen hemma och i påsen kan barnen ta med sig en bok som vi läser tillsammans på förskolan. Vi högläser sedan boken för alla på samlingen innan mellanmålet.

 På samlingarna gör vi dramatiseringar för barnen med våra sagolådor som vi skapar utifrån böcker vi också läser med barnen. Där kan även barnen om de vill skapa sagolådor och framföra dramatiseringarna för kompisarna.

 

HUR VI TÄNKER ARBETA MED DE TVÅ PRIORITERADE OMRÅDENA UTIFRÅN FÖRSKOLERAPPORTEN 2023

 

”Mitt barns lärande och utveckling synliggörs”

Under terminen kommer vi att publicera Gemensamma Lärloggar en gång i månaden och Individuella Lärloggar två gånger per termin där alla vårdnadshavare kan läsa dem på Skolplattformen under fliken Planering och Bedömning. Vi bjuder in vårdnadshavarna att komma in och hämta sitt barn en dag i veckan för att vi då tillsammans med barnen kan visa vår dokumentation och miljö på avdelningen. Vid hämtning och lämning strävar vi efter att i större utsträckning kunna visa filmer och bilder från dagen på våra I-pads. I mapparna som barnen får med sig hem vid terminsslut eller läsårsslut finns det olika estetiska alster som barnet gjort och delar av deras projektarbete som ni kan titta på hemma tillsammans ert barn.

 

”Vårdnadshavares ökade delaktighet och inflytande”

 

Sommarminnet som barnen får i uppdrag att ta med sig är ett bra exempel på hur vi vill samverka tillsammans med er. Barnets värld utanför förskolan uppmärksammas på förskolan och barnen får berätta om något viktigt från deras liv. Bokpåsen är även den ett sätt att bygga en bro mellan hem och förskola. När vi har föräldramöte kan ni få vara med och göra något praktiskt som barnen kan få ta del av, antingen till ett specifikt projekt eller något till våra pedagogiska miljöer. Under läsåret bjuder vi även in till uppföljningssamtal när ert barn har börjat på förskolan eller bytt avdelning. På våren bjuder vi in till utvecklingssamtal där vi tittar närmare på ert barns lek och lärande tillsammans med er. Vid gör kartläggningar och handlingsplaner när vi ser ett behov av särskilt stöd, allt detta sker i dialog med er. En handlingsplan är till för att vi ska kunna justera och anpassa den pedagogiska miljön, dagliga rutiner och lärtillfällen så att det fungerar utifrån barnets och/eller gruppens behov. Vi bjuder även in till delaktighet på förskolan när vi firar olika traditioner i huset som till exempel lucia och gårdsfesten på sommaren tillsammans med er.