Röllingbyskolan: NO Näringskedjor och kretslopp

I det här området kommer du att få lära dig vad en näringskedja är och och hur arter och organismer samspelar i en näringskedja. Du kommer även att få lära dig om vad ett kretslopp är.

Tidsplan: v. 47-50

Näringskedjor och kretslopp

Det här kommer du få lära dig: 

Du kommer att få lära dig vad en näringskedja är och vem som äter vem i naturen. Du kommer även att få lära dig om hur växterna får mat och hur allt i naturen går runt i ett kretslopp. 

Lärandemål: 

Du kan med några begrepp förklara vad en näringskedja är. Du kan visa och samtala om sambandet i en näringskedja. 

Begrepp du ska kunna använda vid slutet av området: 

Näringskedja, producent, konsument, toppkonsument, rovdjur, nedbrytare, kretslopp

Vi ska arbeta med följande arbetsmaterial:

- Boken "Adjö, herr Muffin"

- Whiteboard tavlor

- Filmklipp om näringskedjor

- Boken om No 1-3 

- Försök med No 1-3

Så här ska vi arbeta:

Vi kommer med bild och text skapa egna näringskedjor och beskriva de olika begreppen. I mindre grupper och i helklass kommer vi att sortera och samtala om vem som äter vem i näringskedjor. Vi kommer även gör en utflykt till skogen och leta efter nedbrytare och fallna löv för att tillsammans skapa en burk där vi ska följa och dokumentera nedbrytningen. Vi kommer att läsa boken "Adjö, herr Muffin" och i helklass samtala om döden och vad som sker efter döden. 

Så här kommer du att få visa vad du har lärt dig: 

Du kommer att få visa vad du lärt dig genom att delta i samtal samt i skrift och bild förklara de olika begreppen som finns i en näringskedja samt sätta ihop din egen näringskedja. Du kommer även att få visa vad du lärt dig genom att föra dokumentation kring den nedbrytning som sker i burken. 

Koppling till våra enhetsmål : 

• Språkutvecklande arbetssätt
• Tillgängliga lärmiljöer
• Samsyn kring uppdraget

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.