Biologi 1: Genetik

Alla levande organismer består av celler som alla bär på arvsmassa (DNA) med grundläggande instruktioner i generna. Alla levande organismer har arvsanlag som avgör hur organismen kommer att se ut, utvecklas och fungera. I människan består arvsanlaget av DNA, deoxyribonukleinsyra, en dubbelsträngad helix som är uppbyggd av 4 olika nukleotider (A, T, G, C). DNA-molekylen är uppdelad på 23 par kromosomer i människans kroppsceller, medan könscellerna bär på halva kromosomantalet. I detta område kommer vi först studera grundläggande genetik och celldelningens olika faser, därefter kommer vi att lära oss om arvsanlagens och kromosomernas funktioner och mekanismerna för nedärvning. Dessutom behandlas genetikens roll i utvecklingen av organismer generellt och dess roll i sjukdomsutveckling.

Lärobok: Campus 1 Biologi 

v. 47 Genetik introduktion  s. 128-134

v. 48 Cellen och genomet s. 136-146

v.49 Laboration mikroskopiering

v.50 Kromosomer (s.148-153)

v.51 Gener (s.154-163)

Jullov

v. 2 Mendels lagar, Korsningsscheman (s.164-166, 182)

v.3 DNA-RNA-Protein, Epigenetik (s.167-181)

v. 4 Genetik och evolution (s. 184-188)

v.5 Repetition, Prov

Området examineras genom en laborationsrapport och skriftligt prov.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.
• Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer.
• Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.
• Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning.
• Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang.