Högläsning

​​Högläsning​ 

 

Var är vi? 

Vi vill uppmuntra till språkutveckling genom högläsning. Genom observation och reflektioner i arbetslaget så har vi kommit fram till att vi vill lägga större vikt på bokläsning för att vi känner att barnen har så skilda intressen och genom olika böcker så kan vi möta dom bättre. Det kommer att ske under olika former och olika grupper. Med de allra yngsta barnen på Basilika är det främst pekböcker där vi bekräftar barnens egna ord genom repetition. Detta sker under dagen. Dom äldre barnen har bestämda dagar där vi läser tillsammans. Det är två grupper och dom turas om varannan dag. I en grupp är det barnen som ska börja skolan nästa år och i den andra är det barn i blandade åldrar mellan två och fyra år. Vi kommer även att gå i väg till biblioteket en gång i veckan med en mindre grupp där vi väljer och läser böcker i en annan miljö. Vi fortsätter även att skicka i väg Kaninen hem med varje barn fast den här gången har Kaninen ett specialuppdrag där man ska läsa en valfri bok med den för att sedan ha med den till förskolan.  

 

Vi har tidigare arbetat med Kaninen och vänskapsböckerna där alla barn fick ta med sig handdockan Kaninen hem tillsammans med en bok att måla i eller klistra in bilder men även skriva om sin familj. Vi fortsätter arbetet då vi vill uppmuntra att barnen får dela med sig om sin familj för kompisarna, att barnen ställer frågor och lyssnar på varandra. Barnen själva har även uttryckt ett flertal gånger att dom saknar Kaninen och vill ta med sig den hem igen. 

 

För att utveckla uppgiften så har Kaninen med sig ett uppdrag: att varje barn ska läsa/visa sin favoritbok för Kaninen och sedan ta med den till förskolan så att vi kan läsa den tillsammans med kompisarna på vilan. Målet är att väcka intresset för böcker, gemenskapen med kompisarna och därigenom språket. Vi hoppas även att arbetet leder till att vårdnadshavare känner sig mer delaktiga och att vårt samarbete utvecklas. 

Vårt mål är att främja barnens språkutveckling och uppmuntra intresset för litteratur. En stor del i detta är att samtala om böckerna vi läser och uppmuntra barnen till att ställa frågor. På Skolverket sammanfattar dom, ” Högläsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Det finns också ett stort värde i att barnen får uppleva stunden och berättelsen tillsammans med sina kompisar och de vuxna.” 

 

Böckerna som väljs är efter barnens egna intressen eller med en specifik tanke bakom av oss pedagoger som exempelvis när vi läser Kompis-böckerna där olika handlingar uppmärksammas som ”stopp” eller ”förlåt”. Genom att läsa böcker om känslor och kompisrelationer hoppas vi att barnen kan känna igen sig och att man kan prata om olika händelser på ett mer neutralt sätt utan att det blir för personligt.  

 

På webbsidan Svensk Intresseförening för Tal och Språk så skriver dom ”Frågorna kan delas in i grundfrågor, allmänna frågor och specialfrågor. Några exempel på grundfrågor är: Var det något särskilt i boken som du gillade? Var det något i boken som du inte tyckte om? Vilken känsla gav boken? Var det något i boken som var konstigt? Var det något som upprepades i boken? Det finns även specialfrågor som relaterar till just den boken man läser. Grundfrågorna kan ställas till barnen oavsett vilken bok det handlar om. Målet med boksamtalet är att barngruppen ska tolka och reflektera över hela läsupplevelsen tillsammans efter läsningen, efter att hela gruppen har läst och befattat sig med boken flera gånger. Bara så får barnen möjlighet att lämna den yttre handlingen för att kunna utforska det som sker under ytan och mellan raderna. Detta arbetssätt tillåter en djupare reflektion och förståelse av litteraturen som leder till en språk- och tankeutveckling hos barnen och även till en utveckling av demokratiska värden.” (Boksamtal utvecklar föreskolebarnens språk | Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS 2023-10-11) 

 

Efter att ha diskuterat tillsammans så har vi pedagoger bestämt att smalna av projektet till att arbeta med två olika del-projekt. För dom yngre så är intresse för Babblarna fortfarande stort och vi använder Babblarna för att identifiera färger (varje veckodag har en färg) speciellt när vårt fortsatta arbete med Tecken som stöd (TAKK) som vi använder för att förtydliga det talande språket. Vi har sett att barnen pekar på färgen blå exempelvis och säger “Dodo”, vilket är den blåa figuren i Babblarna. När det händer bekräftar vi genom att säga “Ja, Dodo är blå,” och använder TAKK-ordet för blå. Så därför kommer vi att läsa böckerna om Babblarna men även fortsätta arbeta med färgerna genom TAKK, skapande verksamhet och på Samlingen. Böckerna om Babblarna innehåller flera delar man vi kan uppmärksamma under högläsningen. Det är lägesord, natur, olika aktiviteter som kan återkopplas till barnens egna upplevelser och tecken.  

 

För dom äldre så har några börjat prata om sin första bokstav i sitt namn, då vi har deras namn och bokstäverna på väggen där vi äter. Med att arbeta med en bokstav som dom känner igen så hoppas vi att barnens intresse för bokstäver och läsning ska växa. Vår tanke är att arbeta med en bokstav i taget under en längre tid och att vi läser sagor, tittar på exempelvis “fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter" och går på bokstavsjakt för att hitta fler saker som börjar på samma bokstav. För att dokumentera resan för barnen så sätter vi upp bokstaven vi arbetar med på väggen och samlar därefter bilder/ord/symboler som vi sätter upp som en tankekarta.  

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• fantasi och föreställningsförmåga,