Matematik Z - Årskurs 9

Innehåll

Till matematikundervisningen i åk.9 används huvudsakligen läromedlet "Matematik Z", som kompletteras med andra aktiviteter, filmer och uppgifter. Under åk.9 kommer "Kartläggaren" samt oförberett prov att genomföras 1 gång/termin.

I åk.9 tillkommer även nationella prov i matematik.

I läromedlet ingår följande kapitel:

Kapitel 1 - Taluppfattning & tals användning

Kapitel 2 - Samband & förändring

Kapitel 3 - Algebra

Kapitel 4 - Geometri

Kapitel 5 - Med sikte på framtiden

Nationella provet i matematik

Nationella provet i matematik består av 4 delprov som genomförs under årskurs 9.

Delprov A - Muntligt prov som genomförs under senare delen av höstterminen i grupper om ca. 3-4 elever.

Delprov B - Skriftligt prov som genomförs tisdag 13/5.

Delprov C - Skriftligt prov som genomförs tisdag 13/5.

Delprov D - Skriftligt prov som genomförs torsdag 15/5.

De fem förmågorna

Undervisningen i matematik ska ge eleverna förutsättning att utveckla följande fem förmågor. Dessa fem förmågor tillsammans med det centrala innehållet i matematik utgör grunden för elevernas betyg.

Skolverket - Kursplan i matematik

Problemlösning - Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder

Begrepp - Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Metod - Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Resonemang - Föra och följa matematiska resonemang

Kommunikation - Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Arbetssätt

Upplägget och lektionsstrukturen ser i huvudsak likadan ut för varje kapitel och varje matematiklektion. Varje kapitel inleds med en uppstartslektion, varpå vi arbetar oss igenom kapitlets alla delavsnitt och därefter repeterar och skriver diagnosen på kapitlet. Efter återlämnad diagnos får eleverna möjlighet att fortsätta repetera utifrån resultatet på diagnosen samt arbeta med övningsprov innan vi skriver prov på kapitlet. Kapitlet avslutas sedan med återlämning av provet och genomgång av provfrågorna.

För att hinna med allt innehåll så är planen att vi i snitt arbetar med två delavsnitt per vecka. Eleverna kommer även att få läxor på utvalda delar, vilket då alltid kommer att stå med i veckobrevet.

Inom ramarna för lektionsstrukturen varieras arbetsmetoderna. Vi kommer att arbeta med enskilt arbete i läromedel, digitala resurser, arbetsblad/aktivitetsblad, praktiska aktiviteter, genomgångar, Kahoot, filmer m.m.

Tips på saker man kan göra hemma

• Hjälpas åt att strukturera upp och göra en plan för t.ex. läxor, plugg inför prov och liknande.
• Ta hjälp av de resurser som finns digitalt vid arbete hemma (se länkar under rubriken längre ned).
• Titta på filmade genomgångar i förväg hemma, även om man inte förstår allt så kommer det underlätta att hänga med på genomgångarna i skolan! Det blir också lättare att ställa specifika frågor under genomgången i skolan.
• Skriv ner uppgifter du fastnar på och frågar om hjälp om i skolan, och testa att göra dem igen hemma.
• Förklara hur man löser uppgifter (t.ex. läxuppgifter) för någon annan hemma. Ett tecken på att man förstått något är om man kan förklara det för någon annan!

Om du behöver mer stöd

Det viktigaste om du känner att du behöver mer stöd, är att du kontaktar läraren. Då kan vi tillsammans till exempel:

• Lägga upp en plan för läxor och studier
• Anpassa och göra individuella läxor på vad just du behöver träna mer på
• Diskutera och göra anpassningar till lektionerna i skolan

Andra tips är att:

• Ta hjälp av klasskamrater/de du sitter med i klassrummet. Ibland kan en kompis förklaring kännas mycket tydligare än lärarens!
• Utnyttja studiestödet där du kan få hjälp av lärare varje tisdag och torsdag efter skoltid.
• Fråga, fråga, fråga under lektionstid! Ju fler frågor du ställer, desto mer kommer du lära dig!

Bedömning

Bedömningen av elevernas kunskaper i matematik baseras på en sammanställning av kunskaperna eleverna visat kopplat till de fem förmågorna samt det centrala innehållet i matematik. Bedömningen kommer att ske;

Formativt - med syfte att synliggöra lärandet för eleverna och stödja dem i att ansvara för sitt lärande. OBS: Den formativa bedömningen utgör inte betygsunderlag.

Summativt - En sammanvägd bedömning av elevernas kunskaper, vilken utgör underlaget för betyget.

Formativ bedömning

Den formativa bedömningen kan ske genom:

• En självvärdering av förkunskaper inför nytt kapitel
• Diagnos i slutet av kapitlet som rättas och återlämnas till eleverna
• Genomförande av självvärdering efter diagnosen (samma som eleverna gör i början av kapitlet)
• Övningsprov
• Avsatt lektionstid för att få tillbaka sitt skrivna prov samt genomgång av provfrågor
• Kartläggaren - ett digitalt test som Tierps Kommun genomför 1 gång/termin

Summativ bedömning

I den summativa bedömningen ingår:

• Skriftliga prov
• Inlämnade arbetsblad och uppgifter
• Oförberedda prov under höst- och vårtermin
• Nationella prov

I den summativa bedömningen tas även hänsyn till eventuella kunskaper elever visat under lektionstid genom individuellt arbete, i kommunikation med läraren eller muntligt deltagande i grupp- och/eller helklassdiskussioner.

OBS: Under lektionsarbete bedöms eventuella kunskaper elever visar, inte hur mycket elever arbetar.

Länkar

• Hemsida
• Filmade genomgångar
• Begreppslistor
• Sammanfattningar
• Repetition & Övningsprov

Extra resurs online:

• Matteboken.se

 

Grovplanering

På Teams (i kanalen "Matematik" och under "Filer") har eleverna tillgång till en terminsplanering som kontinuerligt uppdateras.

(Med siffrorna i planeringen, exempelvis "4.2" avses motsvarande delavsnitt i boken. "4.2" innebär således delavsnitt 2 i kapitel 4. Samma numrering finns i matematikboken)

Kontakt

Har ni frågor, funderingar eller liknande kring matematiken? Kontakta mig via mail! (Elever kan även kontakta mig via Teams genom att starta en ny chatt och söka på mitt namn).

Email - [e-mail]

Teams - Dennis Bengtsson Björk

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
• förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
• förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal.
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform.
• Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
• Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner.
• Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funktioner.
• Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer.
• Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.
• Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och kongruens.
• Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet och förändring.
• Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg.
• Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden.
• Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens ekvation för att beskriva samband.
• Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck.
• Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven löser enkla problem. Eleven bidrar till något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I samband med problemlösning bidrar eleven till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven värderar strategier och resultatens rimlighet på ett enkelt sätt.
• Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med enkla matematiska argument.
• Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.