Säg förlåt

"Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation." Lpfö18

På Månen jobbar vi med 10 kompisböcker och denna planering berör området "Säg förlåt". Syftet med kompisböckerna är att ge barnen strategier och verktyg som de kan använda i det sociala samspelet. Att få förståelse för vikten av att ta hänsyn till varandra. 

I arbetet med "Säg förlåt" får barnen en djupare förståelse vad ordet "förlåt" innebär. Genom att arbeta med olika sätt att visa och göra förlåt gör vi ordet "förlåt" mer konkret.

"VAR ÄR VI"? 

Vi ser att barnen har svårt att förstå vad ordet "förlåt" innebär. Ibland kan det vara riktigt svårt speciellt om det inte var meningen att kompisen blivit ledsen. Det känns ofta att barnen säger "förlåt" till varandra bara för att man ska göra det eller att pedagogen föreslagit det.

Just nu fokuserar vi oss på Normen och världen, delmål: 
- förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. 

 

"VART SKA VI"?

Vi vill hjälpa barnen att förstå innebörden av ordet förlåt och ge dem metoder att visa hur de känner. Ibland kan det kännas svårt att säga förlåt speciellt när det inte var meningen att kompisen blev ledsen. Ordet i sig själv är inte viktigt som att visa att man är ledsen för det man har gjort.

Prioriterat målområde: Normen och värden. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Lpfö18 
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet (Omsorg, utveckling, lärande) Lpfö18 

Konkretisering av målen

• att visa respekt och förståelse till varandra
• att lära känna sitt samvete
• att verkligen mena förlåt när man säger det
• att våga säga att man själv gjorde fel mot kompisen och försöka tillgodogöra 

Förväntat resultat:   

Barnen känner sig inte påtvingade att säga förlåt och visar förståelse och vilja till dialog med varandra om det uppstår missförstånd eller hade blivit fel.
Barnen visar förståelse vad ordet förlåt innebär genom sin agerande.
Barnen kan sätta ord på sitt samvete.

 

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Skolverket, Kompisböcker handledning och inspiration samt läroplan för förskoleklass,  

Palm, L. (2019) Kompisböcker -Kompis handledning och inspiration (Natur & Kultur)  
Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Lund).  
Fohlin, S., Fohlin, N., Wilson, J. (2020) Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år (Studentlitteratur) 
 

För att kunna utveckla en god psykisk hälsa och ett intresse kring lek, lärande och utveckling menar Kinge (2015, s.24) att barnen behöver en positiv självbild och en tro på sitt eget värde, detta genom att bli sedda, hörda och förstådda. 

Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För en del barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda 

Hur barn ser på sig själva är enligt Kinge (2015, s.35) avgörande för hur deras lärande, utveckling och deras relation- och samspelskomptens. Barn lär sig om sig själva i samspel med andra och av hur andra reagerar på dem. 

Att skapa samhörighet och vi-känsla i barngruppen hjälper barnen att aktivera medkänsla vilket med hög sannolikhet gör dem mer benägna att söka gemenskap med och vilja hjälpa andra. De positiva känslor som medkänslan aktiverar tenderar att vilja föröka sig. Vi vill helt enkelt ha mer av de positiva känslorna, och så bildas en uppåtgående, positiv spiral. 

Det kan vara svårt att härbärgera barns känslor som sorg, ilska och rädsla. Dessa känslor väcker lätt den vuxnes egna känslor till liv vilket gör det svårt att separera ”mina och dina känslor”. Impulsivt vill vi gärna släta över, distrahera eller trösta bort barnets upplevelser. 

Men om vi i stället bekräftar och sätter ord på känslorna visar vi tilltro till barnets förmåga att lära sig möta och reglera känslorna. Att möta och bekräfta starka känslor gör det lättare att släppa taget om dem.s. 

Känslor fungerar som informationsbärare till omgivningen, genom ansiktsmimik, kropp och tonfall. I takt med att dem emotionella kompetensen utvecklas lär vi oss att tolka, förstå och att använda känslornas ändamålsenligt. I boken "Känslans intelligens" beskriver Daniel Goleman det som att ha ett "fruktbart samarbete mellan tanke och känsla" 

Referens: 

- Goleman, Daniel (1995). Känslans intelligens. Wahlström & Widstrand. 

- Gotteberg.M (2017) nya känsloskolan. förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB 

- Kinge. E (2015) EMPATI närvaro eller metod?. Lund, Studentlitteratur AB. 

https://forskoleforum.se/system/files/article/file/Nya_kansloskolan.pdf 

"HUR GÖR VI"? 

Vi delar oss i två-tre mindre grupper där temat genomförs under måndag-torsdag. Området arbetats under 1-3 veckoperiod 

I grupperna kommer vi arbeta med: 
-högläsning av boken av en pedagog, högläsning via app PolyGlutt på svenska och på andra språk som finns här på Månen. Vi utgår från samtalsfrågor som: 

• Vad betyder ordet förlåt? 

• När ska man säga förlåt och varför? 

• Har du någon gång sagt förlåt till din kompis? 

• Varför blir visa människor glada medan andra är ledsna i samma situation? 
  Hur känns det när kompisen blev ledsen fast det inte var er mening?

-handdockasteater  

-flanosagor där lyfter vi upp ordet "förlåt"

-återberättande där barnen kommer berätta sagan till varandra 

-diskussioner om vad som sker i boken om Igelkotten och Kaninen, Vad sker på bilderna? Vad betyder förlåt? Hur känns det i kroppen när någon säger förlåt? Hur känns det i kroppen när jag säger förlåt? Hur känns det när kompiser blev ledsen men det inte var var mening?

-sjunga förlåtlåten

-"förlåt" på olika språk

-skapa teckningar med ordet förlåt

-kooperativ lärande aktiviteter, 

-skapa förlåt båtar av saltdeg

-jobba i par och jobba i mindre grupper 

-Läsa böcker "Vem" och " Varför..."

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:  

Vi måste vara närvarande och lyhörda pedagoger som backar ett steg och låter barnen hantera konflikter själva. Vi tror på kompetenta barn där de är experter och vet bäst vad som kommer fungera.  
Vi kommer observera och samtala med barn efter varje aktivitet. Vi kommer ta deras tankar till framtidens planering och utvärdering av styrda samt fria aktiviteter. 

Vi kommer dokumentera allt vårt arbete på Unikum samt runt omkring våra lokaler. För att väcka nya tankar och reflektioner hos barn bilderna från aktiviteter och vår konst kommer hänga på dokumentationsvägg.  
Vi kommer uppfölja barns utveckling genom intervjuer, observationer och reflektioner tillsammans med barn.

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare? 

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum. 

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse. 

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys.  

  

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det? 

• Effekter i form av barns utveckling och lärande 

• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det? 

• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör?  

• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så? 

• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med? 

• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet? 

• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet? 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Kommunikation och skapande
• Kap. 1 FÖRSKOLANS UPPDRAG Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande
• Kap 1. OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE