Tema Astrid Lindgren

I det här temat ska vi få lära känna en av Sveriges kändaste och mest omtyckta författare och flera av hennes fantastiska karaktärer som Karlsson, Lotta, Pippi, Tjorven, Ronja, Emil och många fler.

BEGREPP

De här begreppen kommer vi att arbeta kring:

• karaktär
• huvudperson
• miljö
• författare
• illustratör
• kompositör
• presentation

  LÄRANDEMÅL

• att kunna lyssna aktivt på högläsning och återberätta delar av innehållet

• att kunna delta i samtal om Astrid Lindgrens karaktärer, kunna göra jämförelser, se likheter och skillnader

• att kunna planera en berättelse i en mall och sedan skriva en kort berättelse med inledning, händelseförlopp och avslutning
• att kunna  läsa en kort berättelse högt med flyt
• att efter gemensam läsning om Astrids liv kunna ta ut några fakta och skriva en enkel faktatext om Astrid som du presenterar i form av en plansch eller PowerPoint
• att kunna sjunga med i några barnvisor
• att kunna illustrera din berättelse 

  SÅ HÄR KOMMER VI ATT ARBETA

• Lyssna på högläsning av delar ur Karlsson på taket, Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter, Barnen i Bullerbyn och Pippi Långstrump och samtala om innehållet.
• Lära oss känna igen Astrids karaktärer sortera dem, göra jämförelser, placera in dem i den miljö som de hör hemma i (på landet, i staden, i en fantasivärld).
• Enskild läsning, öva på att läsa en text och sedan läsa den högt för fadderbarnen.
• Planera och skriva egna berättelse där två av Astrids karaktärer som inte möts får mötas.
• Illustrera våra berättelser genom en blandning av collage och teckning.
• Läsa om Astrids liv och författarskap och skriva egna presentationer om Astrid på plansch eller i PowePoint.
• Lyssna på och sjunga med i flera sånger från Astrids låtskatt och lära oss om vem som är kompositör till melodierna.
• Lära oss om tre illustratörer som Astrids samarbetade med, Ingrid Vang Nyman, Björn Berg och Ilon Vikland  och titta på hur deras stilar skiljer sig åt samt prova att illustrera en av Astrids barnbokskaraktärer.
• Se avsnitt av några filmatiseringar av Astrids böcker

  SÅ HÄR KOMMER DITT ARBETE ATT BEDÖMAS

• Din förmåga att delta i samtal får du möjlighet att visa vid flera tillfällen när vi pratar om Astrids karaktärer och innehållet i hennes böcker.
• Din förmåga att skriva en berättelse med inledning, händelseförlopp och avslutning och din förmåga att skriva meningar som inleds med stor bokstav och avslutas med punkt kan du visa när du skriver din berättelse.
• Din förmåga att söka information och återge den i en enkel faktatext får du möjlighet att visa när du skriver en presentation om Astrid Lindgren.
• Din förmåga att läsa med flyt kan du visa när du läser för ditt fadderbarn.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material,
• förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med bildarbetet, och
• förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.
• förmåga att sjunga och spela i olika musikaliska former och genrer,
• förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder och illustrationer till berättelser.
• Återanvändning av bilder, till exempel i kollage.
• Olika element som bygger upp form, yta samt för- och bakgrund i en bild, till exempel linjer och färg.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.

Kriterier

• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.