Ekologi

Period: 47-4

Varför

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Vad

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Arbetssätt:

Genomgångar, gruppdiskussioner, eget arbete, filmer

Bedömning:

Sker genom inlämning av frågor samt en muntlig diskussion i mindre grupper samt ett begreppstest.

Bok: Biologi spektrum.

Veckoplanering

Vecka	Innehåll:	Sidor och länkar
v.47	Du ska ha kunskap om vad som menas med ett ekosystem. Abiotiska och biotiska faktorer Individ/population Växtsamhälle/djursamhälle Biotop/habitat Ekologisk nisch opportunist, pionjär, specialist.	Sid 127-133. Ekosystem, biotiska och abiotiska faktorer: Introduktionsfilm: Ekosystem - YouTube https://app.begreppa.se/videos/biologi/ekosystem/vad-ar-ett-ekosystem Biotop, habitat, Ekologisk nisch, opportunist, pionjär, specialist: Biologi - Ekologisk nisch, biotop och habitat (binogi.se)
v.48	Du ska ha kunskap om fotosyntesen och cellandningen. kolets kretslopp Labb: cellandning + plantera ärtskott.	Sid:34 Sid 162 Svara på instuderingsfrågorna. https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp https://www.youtube.com/watch?v=Qsaih8wyp4I&t=24s
v.49	Du ska ha kunskap om näringskedjor och näringsvävar. Du ska ha kunskap om biologisk mångfald.	Sid: 7, 23, 26 ,171 https://app.studi.se/l/naeringsvaevar https://app.studi.se/l/naeringskedjan https://app.studi.se/l/ekologiska-pyramider https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald https://www.youtube.com/watch?v=ksKnJkT7GcE Djurens föda - om näringskedjan och ekosystem (sliplay.se) Näringskedjor och näringsvävar (sliplay.se)
	Labb: simulering
v.2	Du ska ha kunskap om vad som påverkar ekosystemet (Ex abiotiska och biotiska) Hur vi åtgärdar det.	Sid: 136-141 https://app.studi.se/l/populationsstorlek-och-begraensande-faktorer https://app.binogi.se/l/biologisk-maangfald
v.2	Skriv labbrapport om ärtskott
v.3	Ekosystemtjänster Simulering	s.142-145 s.146-151
v.4	Ekosystemtjänster Simulering	s.142-145
v.5	Ekosystemtjänster repetera	s.142-145 s.146-151
	repetera
v.6	Prov

Instuderingsfrågor

v.46 s.126-128

1. Vad menas med ett ekosystem?

2. Vem bestämmer hur stort ett ekosystem ska vara?

3. Vilka faktorer kan påverka ett ekosystem? Biotiska och abiotiska?

4. Vad menas med individ och population?

5. Vad menas med Biocenos, växtsamhälle och djursamhälle?

v.47 s.129-133

1. Vad menas med biotop?

2. Vad menas med habitat?

3. Vad menas med ekologisk nisch?

4. Varför kan två arter inte ha exakt samma nisch?

3. Beskriv de tre överlevnadsstrategierna opportunist, pionjär, specialist.

v.48 s.134. s.28-30, 32-4

1. Vad händer i fotosyntesen?

2. Vilka organismer kan utföra fotosyntes?

3. Vad händer i cellandningen?

4. Vilka organismer kan utföra cellandning?

5. Var sker cellandningen?

6. Beskriv kolets kretslopp.

v.49-502 s.134-137

1. Vad menas med en näringskedja, skriv ner ett exempel på en näringskedja

2. vad menas med en näringsväv, skriv ner ett exempel på en näringsväv

3. Vad är skillnaden på en näringskedja och en näringsväv?

4. Beskriv begreppen producent, konsument, toppkonsument, destruent.

5. Varför riskerar toppkonsumenter att drabbas mer av miljögifter (få in begreppet anrikas)

v.2 s.138-141

1. vilka faktorer påverkar ett ekosystem?

2. Ge exempel på en negativ återkoppling.

3. Ge exempel på en positiv återkoppling.

4. Vad menas med labila och stabila ekosystem?

5. Vad menas med resilens?

v.3 Ekosystemstjänster 142-145

1. Vad menas med en ekosystemstjänst?

2. Vilka ekosystem är vi ständigt i behov av?

3. Vad menas med monokulturer?

Planetära gränser s.145–151

1. Vad menas med planetära gränser? Vilka kategorier finns med?

2. Varför är användningen av kväve och fosfor ett stort problem?

3. Vad menas med ekologisk fotavtryck? Hur kan man minska sitt ekologiska fotavtryck?

4. Vad menas med rättvist miljöutrymme?

Begrepp:

• ekologi Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.

• ekosystem Alla levande organismer och deras omgivning som ständigt påverkar varandra.

• biotisk De levande delarna av ett ekosystem: Djur, växter, bakterier med flera.

• abiotisk De icke-levande delarna av ett ekosystem: Vindar, salthalt, temperatur med flera.

• population Alla individer av en art inom ett ekosystem.

• samhälle Alla arter av organismer inom ett ekosystem.

• biotop En naturtyp med vissa typiska djur- och växtsamhällen.

• habitat Den omgivning som en viss art behöver för att överleva och utvecklas.

• nisch Det utrymme, exempelvis mellan höga och låga temperaturer, där en organism har de bästa förutsättningar att överleva och utvecklas.

• opportunist En art med förmåga att lätt anpassa sig till nya förhållanden.

• specialist En art med högt ställda krav på sin omgivning.

• pionjär En art som kan utnyttja tillfälliga störningar för att utvecklas, till exempel efter en skogsbrand.

• fotosyntes De gröna växternas förmåga att bygga sockermolekyler (glukos) av koldioxid och vatten och på så vis lagra solenergi som kemisk energi.

• förbränning Nedbrytningen av sockermolekyler (och andra ämnen) som innebär att den kemiska energin frigörs.

• nedbrytare Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.

• kretslopp Näringens flöde mellan producenter, konsumenter och nedbrytare.

• producent Den som tillverkar något, som de gröna växterna vid sin fotosyntes.

• konsument De som förbrukar det som tillverkats, exempelvis de betande djuren och rovdjuren.

• näringskedja Näringens väg från växt till växtätare till rovdjur och så vidare.

• näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor som visar djur som äter olika saker.

• trofinivå Varje länk i en näringskedja.

• bärförmåga Ett ekosystems förmåga att försörja ett visst antal djur. I grund och botten är den alltid beroende av de gröna växternas produktionsförmåga.

• anrikning När exempelvis stabila miljögifter samlas i allt högre halter ju högre trofinivån är

• negativ återkoppling När en förändring i ekosystemet bromsas av andra förändringar, som när ett alltför stort betestryck leder till brist på bete.

• positiv återkoppling När en förändring i ekosystemet förstärks av andra förändringar. Ju fler individer i en flock, desto större chans att upptäcka ett rovdjur och mindre risk att bli dess byte.

• tröskelvärde En övre eller undre nivå där ett ekosystem eller en population förändras snabbt. Individerna av en sällsynt art kan ha gott om mat, men kan ha svårt att hitta en partner. Trots gott om föda riskerar arten att dö ut.

• stabila ekosystem System med många negativa återkopplingar, så att det ofta återgår till ursprungsläget efter en förändring.

• labila ekosystem System med många positiva återkopplingar, som ofta och snabbt får en helt annan sammansättning än tidigare.

• resiliens Ett mått på ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning. Ett resilient ekosystem kan också beskrivas som ”robust” eller ”slitstarkt”.

• ekosystemtjänst En tjänst som ekosystemen tillhandahåller utan att vi riktigt tänker på det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, åkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.

• biologisk mångfald Mängden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen.

• monokultur Stora, sammanhängande odlingar av bara en art.

• ekologiska fotavtryck Ett mått på de resurser vi tar i anspråk för att leva våra liv. Exempelvis arealer för bomulls- och kaffeodlingar i tropiska länder, eller arealer skog för vår energiförsörjning hemma.

Bedömningsmatris

E

C

A

Kunskaper

Förmågan att använda fysiken begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen.

Grundläggande

Ge exempel på och beskriver

Viss användning av begrepp

Goda

Förklara och visar på samband

Relativt god användning av begrepp

Mycket goda

Förklara och visar på samband

Generella drag

God användning av begrepp

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i fysiken.

Bidrar till att formulera och ger förslag på förbättringar

I huvudsak fungerande

Enkla slutsatser

Enkla dokumentationer

Formulerar och ger förslag på förbättringar

Ändamålsenligt

Utvecklade slutsatser

Utvecklade dokumentationer

Formulerar och ger förslag på förbättringar Ändamålsenligt och effektivt

Välutvecklade slutsatser

Visar nya tänkbara frågeställningar att undersöka

Välutvecklade dokumentationer

Förmågan att använda kunskaper i fysiken för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

I huvudsak, skapar enkla texter, viss anpassning till syfte

För diskussionerna till viss del framåt

Enkla motiveringar

Relativt väl, utvecklade texter, relativt god anpassning till syfte

För diskussionerna framåt

Utvecklade motiveringar

Väl, välutvecklade texter, god anpassning till syfte

För diskussionerna framåt och fördjupar och breddar dem

Välutvecklade motiveringar

Ekologi vecka 47-6

Matriser i planeringen

Uppgifter