<h2>Lämnar in uppgiften genom att bifoga filen i Unikum </h2>1.) Läs artikeln nedan om dubbdäck 2.) Ta ställning vad tycker du? Ska man använda dubbdäck eller inte? 3.) Skriv sedan några argument och motargument för vad du tycker. Tänk på att reflektera i flera led för ett högre betyg. T.ex. Jag tycker det är bra med dubbdäck för att …….och det kan leda till att…………som i sin tur kan leda till…….Det som kan vara dåligt med dubbdäck är…………. All fakta du använder ska du ta från artikeln du ska alltså inte hitta på egen fakta! Forskare: Dubbdäck tar fler liv än de räddar Publicerad 2 oktober 2018 Debatten om dubbdäck rullar vidare. Nu lägger forskare vid Chalmers till den dåliga arbetsmiljön i Kongos gruvor, där kobolt till dubbarna ofta utvinns. Slutsatsen är att däcken totalt kostar mer i förlorade levnadsår än de vinner. Man bromsar bättre på isigt underlag med dubbdäck än med andra vinterdäck. Men dubbarna river upp partiklar ur asfalten, vilket ger luftföroreningar som påverkar hälsan och får människor att dö i förtid. Så, vilket är viktigast? Den konflikten mellan trafiksäkerhet och miljö är numera välkänd. Chalmers har dock gått längre än så och tagit ett helhetsgrepp på hur dubbdäck påverkar människors hälsa. Slutsatsen är att dubbdäcken kostar mer, i form av förlorade levnadsår för människor, än de vinner enligt samma mått. Enkla gruvor Den tillagda aspekten handlar om hur metallen kobolt till dubbarna utvinns, ofta i småskaliga gruvor i Kongo-Kinshasa. Forskarna har granskat olycksstatistik från gruvorna. – Ungefär 50 procent av allt kobolt kommer från Kongo, där en mycket stor del är från mycket enkla gruvor, säger Sverker Molander, som är professor i miljöteknik och risk, på avdelningen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola. – Sedan finns hela skalan, det finns kobolt från andra håll där man har gruvbrytning som är hightech med jättebra koll, tillägger han. Enligt Molander är det inte otänkbart att däcktillverkare skulle kunna ställa högre krav på aktörer i Kongo om arbetsmiljön i koboltgruvorna. Men det är inte lätt, bland annat för att det finns många mellanled. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Enviromental Research and Public Health. Farlig luft Den klart största negativa påverkan i frågan om levnadsår kommer dock av hälsofarlig luft från vägar och gator i Sverige där bilar kör med dubbdäck. Beräkningen av förlorade eller vunna levnadsår är gjord enligt en livscykelanalys med utgångspunkt från mått som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt den räddar dubbdäck på svenska vägar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under en vinter, medan mellan 570 och 2 200 levnadsår går förlorade av andra orsaker på grund av däcken. – Det finns betydande osäkerhet i våra data, medger Sverker Molander. Samtidigt framhåller han att högt räknade värden för någon faktor måste jämföras med högt räknade värden för andra faktorer. – Vår huvudpoäng är den stora skillnaden mellan vunna och förlorade år, inte själva siffrorna, säger Molander. FAKTA: OM DUBBDÄCK Nästan två tredjedelar av bilisterna i Sverige kör med dubbdäck under vintern, enligt Trafikverkets beräkning 2017. Det är tillåtet att använda dubbdäck från 1 oktober till 15 april. Om det är, eller befaras bli, vinterväglag får man ha dubbdäck även annan tid. Ditt fordon måste ha vinterdäck (med eller utan dubb) eller likvärdig utrustning mellan 1 december och 31 mars, om det är vinterväglag. Källa: Transportstyrelsen, Chalmers FAKTA: STUDIEN Forskarna vid Chalmers har granskat dubbdäck enligt en livscykelanalys med utgångspunkt från mått som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO). De har studerat: Olycksstatistik. Bland annat en norsk studie som visar att dubbdäck på personbilar minskade antalet olyckor med två procent på barmark och med fem procent på is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck. Utsläpp till luft där dubbdäck river upp partiklar ur asfalt. Utsläpp under tillverkning. Olyckor och dödsfall under produktionen, bland annat vid brytning av kobolt. Dödsfall kopplade till väpnad konflikt i Kongo-Kinshasa. Källa: Chalmers tekniska högskola

Fysik 7D HT23

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter