Nordisk mytologi

Under veckorna 48-51 ska du få lära dig om nordisk mytologi. Du kommer att få lära dig om olika asagudar, hur världen skapades enligt nordisk mytologi och om en del myter som man berättade. Vet du till exempel varför veckodagarna heter som de gör?

Så här kommer du att arbeta

Under arbetet kommer du att få:

• Se delar ur serien "Odens rike" på urplay.se
• Läsa faktatexter och skriva fakta om någon gud
• Delta i diskussioner
• Få genomgångar i helklass

 

Exempel på begrepp du kommer att få lära dig:

·       Skapelse, Asgård, Midgård, Utgård, Midgårdsormen, Ymer, Nifelheim, Jotunheim, Mimers brunn, Hugin, Munin, Valhall, Oden, Tor, Freja, Balder, Loke, Frigg, Bure

 

Hur vet vi att du nått målen? Bedömning:

• Du ska veta vad några kända asagudar heter och kunna berätta något speciellt om dem.
• Du ska kunna återberätta delar av någon/några kända myter.
• Du ska kunna förklara hur vikingarna trodde att världen var uppbyggd

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

Syfte

• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
• Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.