Mall - Systematiskt kvalitetsarbete Temperaturgatan 7

​Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Syftet med kvalitetsarbete är att få en uppfattning om hur kvaliteten på förskolans utbildning och undervisning kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

Kartläggning "VAR ÄR VI?"

Förskolans förutsättningar:

Förskolans utmaningar:

Slutsatser från föregående läsår:

Slutsatser från brukarenkät & självskattning:

Slutsatser från kartläggning PDK:

Analys: Vilka prioriterade utvecklingsområden ser vi på förskolan just nu?

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Normer och värden

För att barnets förskolevistelse ska bli trygg så behöver barnet känna sig respekterat och få chans att bygga tillitsfulla relationer med sina pedagoger och med de andra barnen. Barnet behöver få möjlighet att ingå i meningsfulla sociala sammanhang och känna att det får det vuxenstöd som det för stunden behöver.

- Värdegrundsarbete. På förskolan arbetar vi så att alla ska känna sig trygga, bli accepterade och respekterade för den de är. På förskolan ska ingen diskrimineras, trakasseras eller bli utsatt för kränkande behandling.

- Barnen ska ges möjlighet att utveckla empati, ansvarstagande och få uppleva sig som en tillgång i gruppen.

Omsorg, utveckling och lärande

För att barnets förskolevistelse ska bli lärorik så behöver barnet utmaningar. Utmaningarna får inte vara så svåra så att barnet misslyckas och inte så lätta så att barnet tröttnar, utan lagom utmanande utifrån barnets individuella behov (proximala utvecklingszonen).

- Språkutvecklande arbetssätt och metoder. Barnen ska erbjudas en stimulerande lärmiljö där de får förutsättningar att utveckla språk och kommunikation.

- Undervisning. Pedagogernas kunskap och kompetens kring lek och utomhuspedagogik ska utvecklas så att utomhusmiljön tas tillvara för planerad och spontan undervisning och att leken medvetet används som redskap för lärande.

- Digital kompetens. Digitala verktyg ska användas medvetet för att främja barns utveckling och lärande. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Delaktighet och inflytande

För att barnets förskolevistelse ska bli rolig så behöver barnet bli lyssnat på och förstå vad som förväntas i förskolans miljö och i olika situationer och sammanhang.

- Utveckla förskolans lärandemiljö och organisation så att den blir tydlig, förutsägbar och begriplig.

- Utveckla former för delaktighet - barnens inflytande ska öka.

Förskola och hem

 Vi ska utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta.

- UNIKUM: Föräldrar ska på ett tydligt sätt kunna följa förskolans processer och enskilt barns utveckling och lärande.

Övergångar

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. D

- Säkerställa att planen för övergångar följs och att rätt dokument lämnas över till skolan.

- Utvärdera överlämningarna både inom den egna verksamheten och till annan verksamhet i syfte att säkerställa kvalitén.

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Planering:

Se matriser.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Vår utbildning grundar sig i den relationella pedagogiken.
Enligt läroplanen ska utbildningen på förskolan utgå från en helhetssyn på barnet, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Det relationella perspektivet är en del av helhetssynen på barnet och grundas i tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker tillsammans med andra.
Det innebär att vi kontinuerligt uppmärksammar vad som sker i mötet mellan barn, mellan barn och vuxna och i relation till den fysiska miljön på förskolan samt hur det påverkar barnens möjlighet till utveckling och lärande.

Vi utgår ifrån teorier kring utomhuspedagogik för att planera och medvetet undervisa i våra utomhusmiljöer.

Vi arbetar även utifrån Aaron Antonavskys forskning om KASAM - känsla av sammanhang, där teorin är att ett barn som upplever sin dag i förskolan som begriplig, hanterbar och meningsfull har bättre förutsättningar att klara förskolans olika utmaningar. Känslan av sammanhang kan vara en motståndskraft vid utmaningar och en nyckel till motivation. 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

• Vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas upp? 
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.