Globala dilemman År 9 Läsåret 23/24

Hur kommer det sig att vissa kolföreningar anses vara skadliga för vår atmosfär? Vad innebär förstärkt växthuseffekt? Hur påverkar den oss som lever på jorden, både växter, djur och människor? Hur tillverkas vanliga saker i vår vardag och hur påverkar denna tillverkning miljön?

Syfte

Under detta område ska vi arbeta med olika globala dilemman, alltså olika besvärliga situationer som hela världen har gemensamt. Vi kommer följa kolatomer och hur de rör sig i ett naturligt kretslopp på jorden. Vi kommer att arbeta med vår miljö och vår atmosfär och kring hur denna påverkas av oss människor. Vad kan vi göra för att förhindra att vi går mot vår egen planets undergång?

Så här arbetar vi

Området kommer att delas upp i flera olika globala dilemman. 

Första delen av området handlar om global uppvärmning och då ligger fokus på fysik och till viss del på biologi. Ni kommer att arbeta mycket med fakta och begrepp men även arbeta med att resonera kring olika fenomen med hjälp av de kunskaper ni fått under arbetets gång. Det handlar om kol, kolets kretslopp, biologisk mångfald, växthuseffekt etc. Denna delen kommer att avslutas med ett prov 28/11. 

Därefter arbetar vi vidare och då kommer undervisningen handla om andra globala dilemman såsom försurning och övergödning. Dessa två delar bedöms v.9. 

Till sist lär vi oss om olika "problem" vi som människor skapar genom vår konsumtion. Vi kommer att lära oss om vad en Livscykelanalys (LCA) är och arbeta med att följa olika produkter från "vaggan till graven"

Mål

Globala dilemman Del 1

Global uppvärmning & ozonlagret

1. Vara säker på fotosyntes och cellandning. Veta vilka molekyler som behövs och vilka molekyler som bildas i de två  kemiska processerna. 

2. Hur solens energi med hjälp av fotosyntes förs vidare till alla levande organismer (cellandning + bygga upp organism)
   
   

Kolväten och kolets kretslopp (snabba & långsamma) 

3. Kunna förklara hur kolatomer förflyttar sig mellan olika organismer i ett kretslopp. Ex. från en alg i havet till en kanin på land. (inga nya kolatomer tillförs till atmosfären)

4. Känna till att koldioxid löser sig i vatten och att det hela tiden sker ett gasutbyte mellan luft och vatten.

5. Veta vad fossila bränslen är och hur de har bildats. (Vart tog de där gamla algerna vägen?)

6. Uppge vilka tre olika typer av fossila bränslen som finns (olja, kol, naturgas)

7. Kunna förklara hur och varför fossila bränslen är en del av kolets långsamma kretslopp

8. Känna till några olika molekyler som finns i naturgas och olja ex. metan och heptan 

Växthuseffekt & förstärkt växthuseffekt

10. Kunna förklara vad den naturliga växthuseffekten innebär och vad den har för betydelse för livet på jorden

11. Kunna uppge fyra av de vanligaste växthusgaserna och kunna känna igen deras kemiska beteckning samt molekylmodell av dem

12. Kunna förklara vad förstärkt växthuseffekt innebär 

13. Kunna uppge och förklara tre olika orsaker till förstärkt växthuseffekt. 

14. Känna till att i nästan all typ av förbränning krävs kolväte som bränsle (cellandning, skogsbrand, i en bil, i ett ljus som brinner, då du grillar osv.)

15. Känna till vilka molekyler som bildas vid förbränning av olika bränslen baserade på kolväten. (ex. förbränning av bensin, ved, metan, glukos)

16. Kunna uppge och förklara tre olika konsekvenser av förstärkt växthuseffekt, där minst en av dem är ekologiska konsekvenser

17. Kunna resonera om vad det spelar för roll om vi använder naturgas eller biogas som bränsle vid förbränning (fördjupning) 

 

Ekologi 

17. Känna till vad näringsvävar och näringskedjor är och vad skillnaden mellan dem är 

18. Förstå innebörden av begreppet biologisk mångfald och kunna resonera kort om varför biologisk mångfald är viktig 

19. Kunna resonera om hur global uppvärmning hänger ihop med minskad livsmedelsproduktion 

 

Ozonlager & förtunning av ozonlagret

20. Känna till hur ozonlagret bildades en gång i tiden och vad ozonlagret har för betydelse för livet på jorden   

21. Veta vilka molekyler ozonlagret består av 

22. Känna till vad förtunning av ozonlagret (ozonhål) innebär och vad som orsakat förtunningen

23. Känna till hur världen har löst problemet med förtunning av ozonlagret

24. Kunna skilja på förtunning av ozonlagret och förstärkt växthuseffekt. Helt enkelt att ozonskiktet inte har med växthuseffekten att göra.

Bedömning

Ni kommer att ha 2 bedömningar i form av skriftliga prov på detta område. 

Del 1 som handlar om globala dilemman har ni vecka 48. (fysik+biologi)

Vecka 9 har ni del 2 som handlar om Globala dilemman - Hållbar utveckling. (kemi)

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktionskläder och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.