Modersmål Kurdiska tidningstext notis

Vad är en notis? Hur skriver en notis? Under denna tema kommer vi jobba med notis, krönika och debattartikel.

Lärandemål

Kopplingar till läroplanen

Syfte

Syfte förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

Läsa och skriva Strategier för skrivande av olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar

 

Texter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas syfte, innehåll och typiska språkliga drag.

Innehåll och arbetssätt

Du kommer att läsa, tolka, diskutera och skriva olika tidningsartiklar. 
Du kommer få kunskap om texters struktur och typiska drag. 
Det finns en detaljerad plan om arbetssättet, aktivitet A, B, C.

Bedömning

Bedömning utgår från betygskriterier. Dina aktiviteter under lektioner är viktiga. Du ska vara aktiv och delta i diskussioner, skriva texter under de veckor som vi jobbar med tidningstexter. Vissa tillfällen har satt att vara bedömningstillfälle. Underlaget i dessa tillfällen kommer att vara underlag för bedömning och betyg. Du kommer feedback under lektionerna. 

• skriva minst två notiser individuellt
• skriva en notis i par
• berätta och läsa din notis för klasskamrater 

Tidsplan

Vecka 49	Introduktion A. aktivitet
Vecka 3	Fortsättning A. aktivitet
Vecka 4	B. aktivitet
Vecka 5	fortsättning B. aktivitet, Börja C. aktivitet
Vecka 6	Fortsätt C. aktivitet
Vecka 7-9	Utvärdering kompletteringar

 

Detaljer, aktiviteter och arbetssätt

 

A. aktivitet Läs notiser
Eleverna letar efter notiser för att sedan återberätta händelser (Letar efter i pappers- eller PDF-tidningar).

– Diskutera om det finns notiser (krönika, debattartikel) som eleverna hade vill ha mer information om.

– Varifrån kommer notiserna? Tidningens egna? Från nyhetsbyrån TT och motsvarande inom kurdisk media. – På vilka sidor i tidningen hittar eleverna flest notiser? (Finns det skillnad mellan kurdisk och svensk media? Och vad, hur, varför?). 

 

Studera notisens struktur
Val av en välskriven och intressant notis och låt alla elever studera den. Markera svaren på de sex journalistiska frågorna, Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och ta ställning till om den viktigaste informationen kommer först. Ge förslag på andra sätt att inleda notisen. Resonera om det finns ytterligare fakta som journalisten troligen vet, men som inte kom med, eftersom det bara blev en notis.

 

Studera språket i notisen

Hur komprimerar reportern texten?

Undersök hur han/hon:

•        använder effektiva ord och formuleringar.

•        delar in texten i stycken.

•        varierar korta och längre meningar.

•        undviker att upprepa samma ord.

 

B- Aktivitet 

Skolnyhet blir notis. Journalister fokuserar sina berättelser på det allra viktigaste. En huvudregel är att skriva kort, klart och konkret. Det gör de bäst i en notis, som inte behöver vara längre än ett par meningar. Du ska skriva på samma sätt och berätta om något som just hänt på skolan. Välj tillsammans en händelse som kunde blivit en nyhet i tidningen.

 

Bygg upp handlingen tillsammans.  Svara skriftligt med hela meningar på dessa frågor:

•        Vad har hänt?

•        Vem eller vilka var inblandade?

•        När hände det?

•        Var hände det?

•        Hur gick det till?

•        Varför hände det?

Vad är viktigast att berätta? Diskutera vilken fakta som är viktigast och därför bör inleda notisen. Låt eleverna ge förslag på i vilken ordning ni ska berätta vad som hänt. Numrera meningarna från ett till sex! Skriv i den ordningen!

Skriv tillsammans
Diskutera olika förslag och enas till slut om texten i klassens skolnotis. Tänk på att ni i enstaka meningar kan väva in flera av svaren på de sex frågorna. Läs notisen högt och fila på formuleringarna tills hela klassen är nöjd. Sätt rubrik! Vilken pressbild passar att illustrera er notis med?

 

C- Fördjupning 

Från nyhetsartikel till notis. En notis kan vara en förkortning av en längre artikel. Låt eleverna arbeta på samma sätt. Börja med att i en nyhetsartikel stryka under svaren på frågorna: Vad? Var? När? Vem/vilka Hur? och Varför?

Svaren på frågorna utgör kärnan och ska finnas med i notisen. Låt eleverna arbeta på samma sätt som i skolnotisen. De kan också tänka på dessa skrivråd:

•        Skriv rakt på sak med det viktigaste först.

•        Ge direkt information i en första kort mening.

•        Hitta egna ord och formuleringar.

•        Undvik fackuttryck.

•        Var tydlig.

•        Skriv kort, max 700 tecken.

•        Undvik klockslag och datum.

 

Läs och förbättra notiserna. Jobba två och två för att diskutera varandras notiser i syfte att förbättra och hjälpa varandra. 

Vad är bra? Finns det andra sätt att formulera sig? Kunde notisen börjat på annat sätt? Kan man skriva mer koncentrerat? Skriv om tillsammans! Läs sedan upp notiserna för varandra i klassen.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Strategier för skrivande av olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas syfte, innehåll och typiska språkliga drag.

Kriterier

• Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
• Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.