Hypotermi ... 9A och 9B ... Vecka 4

De vanligaste orsakerna till hypotermi är att man blir nedkyld i samband med en olycka, i samband med att man dricker alkohol och blir medvetslös, eller att man blir nedkyld i vatten eller snö. När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader kallas det hypotermi. Det betyder nedkylning och kan vara mycket allvarligt. Hypotermiʹ (nylatin. hypothermiʹa, av hypo- och grekiska theʹrmē ’värme’, ’hetta’), sänkt kroppstemperatur. Hypotermi kan förekomma hos människor som vistats en längre period i kyla; särskilt vid vistelse i kallt vatten uppkommer hypotermi efter kort tid.

Syfte

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla förmåga att vis­tas utomhus och i naturen under olika årstider samt utveckla förståelse för vär­det av ett aktivt friluftsliv.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt kunskaper om hur rörelse och rörelse­aktiviteter förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare ska ele­verna ges möjligheter att planera och genomföra olika aktiviteter. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt får de förutsättningar att reflektera över sitt deltagande i aktiviteterna och ta ställning i frågor som handlar om idrott, hälsa och friluftsliv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om sä­kerhet samt förmåga att agera i nödsituationer och hantera risker i samband med olika aktiviteter.

En av viktigaste förmågor Du b ör utveckla är att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser.

 Centralt innehåll

• Kulturella traditioner i friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nöd­situa­tioner i och vid vatten med hjälpredskap.

 Metod

Utbildning som påbörjas i klassrummet med teorigenomgång mynnar ut i praktisk övning vid Hellasgården

-          Isteorilektion i klassrummet

 

-          Isvaksdopp vid Hellasgården

Till denna friluftsdag skall eleverna ha med sig ombyte till isvaksdoppet bestående av:

Långkalsonger och underställströja

Träningsoverall

Mössa och handskar

Oömma skor, då dessa kommer att bli blöta

Badbyxor/Baddräkt

Handduk

En plastpåse för blöta grejer

Någonting att sitta på.

Ted Ström … Vintersaga

Ted Ström - Vintersaga - YouTube

 

NYCKELORD: Huttring, Värmeförlust, Hypotermi, Kärntemperatur, Vital, Metabolism, Organsvikt

 

En film: ”Gick igenom isen – överlevde 40 minuter i iskalla vatten”

Gick igenom isen – överlevde 40 minuter i iskalla vattnet | SVT Nyheter

 

 EN ANNAN FILM: SÄKERHET PÅ ISEN – OM OLYCKAN ÄR FRAMME

Säkerhet på isen - Om olyckan är framme - YouTube

Frågor om filmen:

1.  När vet man att det är säkert att gå ut på en is, hur tjock behöver isen vara – hur förbereder man sig?

2.  Vilken utrustning ska man ha om man ska gå ut på en is? Behöver man olika utrustning för olika aktiviteter?

3.  Hur skall du göra för att på ett säkert sätt kunna hjälpa en som gått igenom isen?

4.  Vad händer med kroppen när den kyls ner, t ex om man råkar hamna i en iskall vak?

5.  Om man råkar gå igenom isen själv – hur ska man ta sig upp med isdubbar? Rita en bild eller serie med instruktioner

6. Isar kan se ut på många olika sätt och en is förändras hela tiden. Varför är det så?

HYPOTERMI

De vanligaste orsakerna till hypotermi är att man blir nedkyld i samband med en olycka, i samband med att man dricker alkohol och blir medvetslös, eller att man blir nedkyld i vatten eller snö.

När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader kallas det hypotermi. Det betyder nedkylning och kan vara mycket allvarligt.

Så reagerar kroppen på nedkylning

När du blir väldigt kall försöker kroppen först att bevara kroppsvärmen på olika sätt:

• Blodkärlen i huden dras ihop.
• Du darrar eller skakar och frossar. Det är ett sätt för kroppen att producera värme med hjälp av muskelarbete.
• Kroppen bildar stresshormoner, pulsen och blodtrycket ökar och andningen blir snabbare.

Du kan börja förlora medvetandet om du fortsätter att bli nedkyld. Blodtrycket sjunker, pulsen och andetagen minskar. Du förlorar förmågan att producera värme genom muskelarbete eller frossa. Hjärtat kan få allvarliga rytmrubbningar som till exempel kammarflimmer. Då pumpas inget blod ut från hjärtat.

 

 

Vid 30 grader fungerar inte regleringen av kroppstemperaturen. Vid 26 grader blir de flesta medvetslösa. Vid en kroppstemperatur under 20 grader slutar all aktivitet i hjärnan.

Nedkylning kan användas som metod i sjukvården

Aktiv nedkylning används ibland i samband med vissa kirurgiska ingrepp, till exempel hjärtoperationer. Det är ett sätt att skydda cellerna mot syrebrist.

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel är så kraftigt nedkyld att blodet inte cirkulerar genom den. Det är vanligast att förfrysa utsatta ställen som händer, fötter, öron, näsa och kinder. Köldskador kan vara ytliga och läka av sig själv. Köldskador kan också vara djupa och ge bestående skador.

Symtom

En köldskada börjar med att huden blir vit och kall. Känseln i det förfrysta området försvinner.

Du kan få en stickande eller brännande känsla när området börjar tina. Det kan göra ont. Området kan bli svullet, rött och ibland bildas blåsor.

Det här är symtom på djup köldskada:

• Huden är hård och vitgul.
• Huden har ett blåtonat mönster som liknar marmor. Det kan vara svårare att se på mörk hud.
• Det bildas mörka blodfyllda blåsor.
• Du har svårt att röra på den skadade kroppsdelen.
• Området blir rött, svullet och gör mycket ont.
• Huden får inte tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.
• Kroppsdelen blir mörk eller svart och torr.

Ta dig inomhus eller i lä

Du ska så fort som möjligt försöka komma inomhus eller i skydd från vind och blåst.

Torra kläder och varm dryck

Byt till torra kläder. Det är också bra att dricka varm dryck.

Värm upp långsamt - hud mot hud

En köldskada bör värmas upp omedelbart, annars kan skadan bli allvarlig.

Det bästa är att värma hud mot hud. Du kan värma en förfrusen kind med en varm hand, och värma fingrar i armhålorna. Tår som förfrusit kan någon annan värma på sin mage eller i en armhåla.

Fortsätt uppvärmningen tills vanlig färg och känsel har kommit tillbaka, även om det gör ont.

 Värm inte vid risk för ny förfrysning 

Djupa köldskador bör bara värmas om den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills du får vård. Annars är det bättre att den får förbli nedkyld. Skadan kan bli värre om kroppsdelen tinas upp och sedan blir kall igen.

Skynda inte på uppvärmningen

Huden kan skadas om du försöker skynda på uppvärmningen med något upphettat föremål.

Massera inte det skadade området

Du ska inte massera det skadade området. Gå inte på förfrusna fötter. Det kan göra skadan värre.

Undvik alkohol, rökning och snusning

Rökning, snusning och alkohol försämrar kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla och även kroppens möjlighet att läka efter en köldskada.

Hur kan jag förebygga köldskador?

Du kan försöka förebygga köldskador när det är kallt.

Klä dig rätt

Det viktigaste du kan göra för att undvika köldskador är att klä dig ordentlig när du är ute i kyla. Använd mössa. Löst sittande kläder i flera tunnare lager är bättre än ett tjockt lager. Använd inte kläder i bomull närmast kroppen. Vind och fukt gör att du kyls ner fortare. Därför bör det yttersta lagret vara vindtätt.

Du bör ha med dig extra sockor och vantar om du skulle bli blöt. Tänk också på att glasögon, klockor och smycken av metall kan ge ytliga köldskador när det är kallt ute.

 Tvätta ansiktet kvällen före

En ren och torr hud står bäst emot kyla, men du bör inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som du ska ut. Tvätta istället ansiktet kvällen innan. Då hinner det naturliga fettlagret som skyddar huden återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla.

Lätt att förfrysa sig igen

En kroppsdel som har varit förfrusen är extra känslig och kan lätt bli köldskadad igen. Var därför extra försiktig med att utsätta kroppsdelen för kyla tills skadan har läkt.

 

Källa 1177

 

Start av HLR i samband med hypotermi

Nedkylning av kroppen minskar generellt cellernas syrebehov med ca 6% per 1° minskning av kärntemperaturen. ⁽⁷⁾ Vid 28° kroppstemperatur är syrebehovet minskat med ca 50% jämfört med vid normaltemperatur 37°C.

 Vid 22°C ca 75% och vid 18°C kärntemperatur kan hjärnan tolerera hjärtstopp upp till 10 gånger längre än vid 37°C. Detta innebär att allvarlig nedkylning potentiellt har en skyddande effekt på hjärna och hjärta och att neurologiskt intakt överlevnad kan vara möjlig om nedkylning utvecklas före en livshotande syrebrist som t.ex vid drunkning. ⁽⁸⁾

En svårt nedkyld person (Hypotermi III och IV) som kliniskt ser död ut kan ha en liten men omätbar cirkulation och oregelbunden puls. Bedöm livstecken (medvetande, andning och pulskontroll) i upp till en minut och om möjligt använd en hjärtstartare för att se om det finns någon elektrisk aktivitet i hjärtat. Vid misstanke om hjärtstopp starta standard HLR 30:2. ⁽³⁾

Om det inte är möjligt att genomföra kontinuerlig HLR på grund av lokalisationen eller omständigheterna så kan intermittent HLR användas. ⁽⁹⁾ Exempel kan vara under förflyttning i ogynnsam terräng såsom ned från fjäll eller vid vinschning från båt upp till räddningshelikopter. Istället för att bli stående kvar på platsen med HLR behandling kan därför en patient med hjärtstopp och kärntemperatur <28° (eller okänt) omväxlande få 5 minuter HLR alternerat en period med <5 minuter förflyttning utan HLR. ⁽⁹⁾ Patienter med kärntemperatur <20° kan i dessa extrema fall omväxlande få 5 minuters HLR följt av <10 minuters förflyttning. ⁽¹⁰⁾

 

Case reports

Neurologiskt intakt överlevnad har rapporterats i flera extremfall, i en händelse från Norge år 1999 med en 29-årig kvinna uppmättes 13.7° C kärntemperatur efter totalt 80 minuters immersion och submersion i en fors. ⁽⁶⁾ I ett annat fall överlevde patienten efter så mycket som 6.5 timmars oavbruten HLR. ⁽¹¹⁾

År 1988 dokumenterades ett fall med en 2.5 årig flicka om låg 66 minuter i en isvak och överlevde i stort utan hjärnskador. ⁽¹²⁾  År 2010 rapporterades ett fall från västkusten i Sverige med en 7-årig flicka som efter att initialt ha skadat sig efter ett fall utför ett berg, blivit nedkyld och därefter hamnat i havet. Flickan låg minst 83 minuter under ytan hade en kärntemperatur på 13.8 °C och överlevde efter en lång tid av rehabilitering i stort utan hjärnskador. ⁽¹³⁾

I ett fall från Jämtland 2015 med immersion i 3-4°C vatten i mellan 63-125 minuter men med oklara tidsförlopp i relation till submersion/drunkning beskrevs hjärtstopp i samband med hypotermi hos två nedkylda pojkar med hjärtstopp efter en kanotolycka. I det ena fallet uppmättes kärntemperatur på 14.5°C och asystoli på EKG, värmning på hjärt-lungmaskin genomfördes med kvarvarande restsymptom. I det andra fallet uppmättes en kärntemperatur på 18°C och EKG visade kammarflimmer, totalt genomfördes 13 misslyckade defibrilleringsförsök. Först då patienten värmts till 30°C kunde patienten defibrilleras till en pulsgivande sinusrytm. ⁽¹⁴⁾

Modifieringar under HLR

När kroppstemperaturen sjunker går sinusrytm ofta över till förmaksflimmer som följs av kammarflimmer för att slutligen bli asystoli. ^(2,15,16) Prehospitalt bör behandling med HLR endast undvikas om orsaken till hjärtstopp är kopplat till skador oförenliga med liv, dödlig sjukdom, förlängd asfyxi eller om bröstkorgen är omöjlig att komprimera. Hos övriga skall principen att ”ingen är död förrän varm och död” övervägas. ⁽²⁾

 Bedöm livstecken i upp till en minut. Kontrollera puls i en central artär upp till en minut och om möjligt använd en hjärtstartare för att se om det finns någon elektrisk aktivitet i hjärtat. ⁽²⁾

Hypotermi ökar stelheten i bröstkorgen vilket försvårar bröstkompressioner och inblåsningar, överväg att använda mekaniska bröstkompressioner. ^{(2, 17)}

Avstå från att ge läkemedel under A-HLR behandling om kroppstemperaturen är <30°C. I intervallet mellan 30° och 35° bör intervallet för läkemelsadministrering fördubblas, dvs adrenalin ges med 8 minuters intervall istället för var 4:e minut. I samband med normotermi (≥35° C) används standardintervall i handlingsplanen. ⁽²⁾

 

Om patienten har kammarflimmer på EKG bör defibrillering med hjärtstartare ske så snart det är möjligt. Om ej lyckad defibrillering efter 3 försök bör man avvakta till dess kärntemperaturen nått 30°C för ytterligare försök. ^(2,18)

 

Källa …    Andreas Claesson

Leg ambulanssjuksköt, Med Dr.

 

... här stannar jag.

Med vänliga hälsningar

Dzenan

 

 

Uppgifter

Hypotermi ... nedkylning

HYPOTERMI.docx

Hellasgården och isvaksbad

VT 24, Issäkerhetsutbildning.doc