05 | Ungdomsspråk - Utredande text

Vi läs oss om ungdomsspråk genom att göra en undersökning och att skriva en utredande text.

Material - Ungdomsspråk --> OneDrive

Svenska 1 | Momentplanering – Ungdomsspråk

 

Moment:                                 Ungdomsspråk - språksociologi
Läsår:                                        23/24
Klass:                                         EK24C/D
Examina:                                  Utredande text – dugga  
Period:                                      Februari
Lärandeobjekt:                      Språklig variation - ungdomsspråk (överordnat)
                                                    Innehåll, disposition, språk/stil, utredande stil (underordnade)

                         

Resurser

Resurserna som krävs för kursen hittar ni på OneDrive. Länk finns på Unikum. Där hittar ni följande material.

Planering

Lekt.	Aktivitet	Resurser
1	Introduktion till momentet 1. Föreläsning 2. Svara på frågor	- Ungdomsspråk - uppgiftsinstruktion - Frågor: Ungdomsspråk och språklig variation. Besvaras i Unikum. - Språklig variation (powerpoint)
2	1. Vi går igenom uppgiftsinstruktionen 2. Ungdomsspråk med bred repertoar lyssna och svara på frågor. 3. Läs artikeln ”Guss” ur Språktidningen	- Ungdomsspråk och undersöknings-situationen - Radioprogram (0.38 – 5.30) Språket i P1 - Frågor till Språket i P1 - ”Guss”
3	Smyglyssna (metod för att insamling av data för vetenskaplig text)
4	Förberedelse inför skrivning - Gör en disposition - Läs texten Guss - Skriv ut det material ni behöver	- Elevexempel - Undvik det vaga pronomenet ”man” - Variera språket - Variera fundamentet - Individuellt: läs kommentarer från tidigare skrivuppgift på Unikum. Fråga läraren om det är något du undrar över.
5	Skrivtillfälle 1 | 25/2 torsdag	Dugga
6	Skrivtillfälle 2 | 27/2 torsdag	Dugga

 

Examination

Examinationen består av att skriva en utredande text. Se uppgiftsinstruktion. Betygskriterierna som rör skrivande och språksocioligi, alltså ungdomsspråk i det här fallet (se nedan). Den utredande texten bedöms. Både betygskriterierna som rör skrivande och det som rör språksociologi kommer att testas igen vid senare tillfälle.  

Se uppgiftsinstruktionen för mer information.   

 

Betygskriterier

	Kunskapskrav	E	C	A
Skriva	Innehåll och kritisk läsning   Aktiviteter   Innehållslig komplexitet   Bearbetning av textunderlag   Källhantering	Eleven resonerar eller diskuterar eller argumenterar kring innehåll.   Knyter an till det lästa.   Eleven skiljer på egna och andras tankar.   Källhänvisning finns om än inte fullständig.	Innehållet är relevant och fylligt. Lyfter fram huvudtanken.   Källhänvisning är infogad i texten.	Innehållet är nyanserat   eller   ger nya relevanta perspektiv i förhållande till text eller annat material.
	Sammanhang och disposition textbindning   inledning/avslutning   styckesindelning, styckemarkering   omfång	Texten är sammanhängande och begriplig t ex genom referensbindning och enkla sammanhangssignaler.   Omfånget är till viss del anpassat till situationen, dvs. inte för kort.	Texten är tydligt strukturerad genom minst två av följande kännetecken: -Varierade sammanhangssignaler   -Inledning och avslutning   -Rimlig styckesindelning som är relevant markerad.	Texten är väldisponerad genom följande kännetecken:   -god balans mellan olika delar   -effektiv inledning och avslutning   -rimlig styckesindelning som är korrekt markerad
	Språk och stil   skriftspråksnormer   variation   välformulerat språk situationsanpassning	Eleven följer i huvudsak skrift-språkets normer för språkriktighet, t.ex. i fråga om meningsbyggnad, stavning och skiljetecken.	Språket är varierat och delvis välformulerat.   Stilen är anpassad syftet, t.ex. genom variation mellan sakliga och värderande uttryck eller retoriska stilmedel såsom läsartilltal.	Språket är välformulerat, även om någon mindre lyckad formulering förekommer.   Stilen är väl anpassad syftet t.ex. genom variation av meningstyper, uttrycksfulla formuleringar eller illustrativa förklaringar.
Språksociologi	Språklig variation   Talare och kommunikationssituation   Språkbruk markerar avstånd och samhörighet   Attityder till språklig variation	Eleven gör enkla reflektioner om relationen mellan talare och språklig variation.   Ger exempel på hur språk markerar avstånd och samhörighet.   Resonerar översiktligt kring attityd till någon form av språklig variation.	Välgrundade reflektioner om relationen mellan talare och språklig variation.   Ger exempel och diskuterar hur språk markerar avstånd och samhörighet.   Resonerar översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.	Välgrundade och nyanserade reflektioner om relationen mellan talare och språklig variation.   Ger exempel på och diskuterar nyanserat hur språk markerar avstånd som samhörighet.   Resonerar utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.