Fysik: Värme, åk 8, ht 23

I detta arbetsområde ska vi prata om hur värme och energi hänger ihop. Vi ska prata om de olika temperaturskalorna och repetera de tre fasövergångarna som vi läste om i åk 7. Vi kommer prata om väder och om hur solen skapar väderlek på jorden. Slutligen kommer vi att prata om skillnaden mellan väder och klimat.

Till dig som elev:

Arbetsområdet

I detta arbetsområde ska vi bland annat prata om hur värme och rörelse hänger ihop. Som vi har pratat om tidigare är allt uppbyggt av små partiklar som kallas atomer och molekyler. I en gas som luft och i en vätska som vatten, rör sig partiklarna hela tiden. I fasta ämnen som is och järn, kan partiklarna inte röra sig fritt. De ligger nästan helt stilla och vibrerar bara lite. Oavsett om partiklarna bara vibrerar eller rör sig på annat sätt, är det de här rörelserna som är värme. Vi kommer att prata lite om värmeenergi och kort om några andra sorters energi, nämligen lägesenergi, rörelseenergi och kemisk energi. När något blir varmare börjar partiklarna att röra sig mer och mer. Partiklarna som ligger intill varandra börjar knuffas så mycket att de inte kan ligga kvar lika tätt som tidigare, de behöver lite mer plats. När partiklarna inte är lika tätt packade tar ämnet större plats och har samtidigt lägre densitet. Det är lika många partiklar som tidigare, men det är lite mer utspridda. För att ha koll på hur varmt eller kallt någonting är behövs en temperaturmätare, en termometer. Vi kommer att prata om temperatur och om de tre olika temperaturskalorna celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan. Vi kommer att repetera de tre olika fasövergångarna som vi pratade om i årskurs 7, fast fas, flytande fas och gasfas. Vi kommer också att prata om att olika material har olika bra ledningsförmåga och att man kan använda olika material som isoleringsmaterial för att förhindra att värme leds ut från något, t ex ett hus. Golfströmmen är en varm havsström från Mexikanska golfen över Atlanten upp mot Norska sjön. Under sin väg norrut värmer den upp luften ovanför sig och varma vindar förs in över Sverige och hela norra Europa. När värme transporteras med hjälp av rörelsen i en gas eller en vätska kallas det strömning. Solens värme kan inte komma till jorden genom ledning eller strömning. I rymden finns ingen atmosfär och heller inga molekyler som kan knuffa på varandra och transportera värme. I stället transporteras värmen från solen genom strålning. Strålning är en form av ljus som vi inte kan se. Värmestrålning kallas också för infrarött ljus.

Vi kommer prata om väder och om hur solen skapar väderlek på jorden. Läran om vädret kallas meteorologi. Solen värmer jordklotets delar olika mycket och det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. Det är den rörelsen som orsakar olika väder. Det låter ju ganska enkelt, men det är inte fullt så enkelt i vekligheten. Det som krånglar till det är att solen inte värmer luften direkt, utan solen värmer jordytan. Sedan värms luften underifrån av marken. Därför påverkas vädret också av en mängd andra omständigheter som jordens rotation, havets temperatur och om det är barrskog, regnskog eller kalfjäll. Vi ska prata om skillnaden mellan väder och klimat.          

Mål

• veta vad som menas med värme
• veta hur värme påverkar olika material 
• känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan 
• känna till begreppet värmeenergi 
• känna till ett ämnes olika faser 
• känna till fasövergångarna smältning, stelning, kokning och kondensering 
• känna till hur värme kan transporteras 
• veta hur solen skapar väderlek på jorden 
• kunna tyda en väderkarta 
• veta hur högtryck och lågtryck bildas
• kunna förklara några väderfenomen
• förstå skillnaden mellan väder och klimat 

Arbetssätt 

• muntliga genomgångar och diskussioner 
• enskilt och/eller gemensamt arbete med instuderingsfrågor 
• utförande samt utvärdering av laboration 

Redovisningsform

Du redovisar dina kunskaper genom:

• ditt resonemang vid diskussioner
• dina svar på provet
• din utvärdering av laboration i en laborationsrapport 

Bedömning

Jag bedömer dina förmågor vid varje lektionstillfälle. Det jag tittar på är:

• om du bidrar till att föra diskussionen framåt på lektioner genom frågor och resonemang 
• din förmåga att genomföra samt utvärdera laboration i en laborationsrapport 
• huruvida och i vilken utsträckning du använder för arbetsområdet relevant begrepp i diskussioner, vid laboration samt i utvärdering av laboration och i det skriftliga provet 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.