Analys av nuläget. Var är vi? Pedagogernas bild av nuläget/kartläggning utifrån observationer, dialog med barnen, bilder, filmer mm.

September: Vi har i nuläget 9 barn. Vi kommer börja introducera Masha och Björnen. Vi kommer att fokusera på temat varje tisdag. Resten av veckan fokuserar vi på leken. Musik och rörelsestunder fortsätter vi med. Vi kommer att introducera våra nya leksaker och observera, dokumentera vad som händer.
Vi introducerade Masha och björnen. Barnen fick titta på filmen som handlade om när Masha träffade björnen första gången. Sedan tittade vi i den lilla ryggsäcken och där låg det två bilder. Det var sången Björnen sover och Leken Björnen sover.
Vi har gjort flanosagan utefter filmen.
vi har haft promenad med Masha och barnen .Masha hade ett brev i sin ryggsäck med en uppgift att barnen fick plocka paradis äpplen.

Vi tittade i digitala ägget hur äpplet såg ut. Och barnen som var med fick trä äpplena på en tråd.🧵

Oktober : Vi introducerar Masha och björnen som vi har beställt. Masha skickar olika brev med olika uppgifter. Breven kommer ligga i Masha och björnens hus som Jezel gjort.
Vi kommer fokusera under några veckor på IMovie och digitala ägget.
Vi gjorde om en sång ” Nyss så träffade jag Mashas Björn”.

Nov: Mashas hus och trädgård är klar och vi har dramatiserat en saga om när Masha och Björnen träffades.
Vi valde att filma stunden för att observera oss själva och även kunna visa barnen fler gånger samt de barnen som inte var med.

Vi har fått en bok som handlar om populärkultur i förskolan, undervisning för språk och kunskapsutveckling. Kultur kan omvandlas till populärkultur för barnen. Det sker oftast då figurerna och kulturen exponeras i olika media. Vi har använt youtube och tittat på när Masha träffade björnen första gången.

Vi har inte populärkultur som mål och syfte i temat utan den har fungerat som ett verktyg för att arbeta mot läroplanens mål. Boken Populärkultur i förskolan tog upp pedagogen som regissör och genom att pedagog har byggt Mashas hus och trädgård så blir det ett färdigt material för att sedan dramatisera sagan för barnen, låta barnen prova, leka med materialet för att utveckla lek och språk.

Populärmusik. ( boken beskriver också hur musik gynnar språkutvecklingen och skapar ofta en gemenskap mellan barnen. Forskning visar att ett medvetet arbete med rytm samt ord och fraser (trummor, ljudlekar rim och ramsor och sång underlättar Läs och skrivinlärning ( Jederlund 11) sid 44 populärmusik i förskolan.

November: För att reflektera och observera barnens språk har vi satt upp papper i några rum där det står substantiv, verb och adjektiv. (språkplattform s.9), där vi skriver ner vilka de använder och om det är substantiv, verb, eller adjektiv.
Det finns också ett papper på vad barnen leker.

Under den här perioden har vi inte gjort så mycket som vi hade planerat kring vårat projekt. (beställning av material, sjukdom, färre barn, hjälpa andra avdelningar , inskolning) men vi försöker ändå att ta tillvara tillfällen som ges, och det som vi har kunnat göra får vi vara nöjda med.

Vi kommer försöka använda musik och rörelse mer då det har fått stå vid sidan av olika anledningar.

Skapande: Pernilla har varit till stöd och hjälp när vi haft skapande. Hon ritade en stor björn på kartong, gjorde en mall till björnkort. Barnen fick därefter klistra på bruna silkesbitar, klistra på ögon, öron och nos på kortet.

Genom att använda Ipaden som ett verktyg forskade vi lite om björnen och vi vet att :
Björnen äter blåbär
Björnen har vassa tänder
Björnen sover hela vintern
Björnen bor i skogen

Februari: Under Januari och Februari har vi använt oss mer av musik och rörelse. Vi har flyttat våran björn från dokumentationsväggen in till naturrummet. Nu fokuserar vi mer på kaninen som finns hos Masha och Björnen. Vi har skapat en kanin av wellpapp och klistrat på bomull.
Istället för leken "björnen sover" leker vi "kaninen sover", och leken hunden och benet blir "kaninen och moroten"
Vi har forskat kring kaninen, vad äter den, var bor den, hur ser den ut.
Vi använder oss en del av ramsor( apor gunga i trädet, sprattelgubbar)
Kronans pedagoger inspirerade oss med en namnramsa där man klappar barnens namn i takt. Barnen är gärna med när vi gör den.
Vi har skapat kaniner av toarullar.

Mars: Vi har gjort flanosagan Pricken

April: Barnen har fått pyssla/skapa kaniner ( målade med flaskfärg, på en ritad kanin. Målade en hand som blev till kanin till vårat tema).
Vi skapade kycklingar på olika sätt ( med Pernilla fick barnen trycka med målade fingrar på ett papper som blev kycklingar, ägg med en kyckling i och klistrade fast med skrynklade silkespapper, barnen fick använda gaffel och dra och trycka med gul färg i en cirkel på färgat papper och därefter klistra fast fötter, näbb och ögon.) Vi samtalade med barnen om färg antal begrepp m.m.
Vi har använt oss av olika sångkort, praxiskort. Vi märker att barnen visar intresse för dessa påsar.
Vi har sjungit, haft teater, och musikstund med kvisten. Firandet av påsk och förskolans dag.

Vi har tagit fram pussel och spel.

Gruppens mål (Tema/Projekt). Vart ska vi? VAD är det vi vill uppnå? VARFÖR. Vad är syftet? Vad säger Lpfö, forskning och litteratur.

nyfikenhet kreativitet och lust att leka och lära. ( hur gör vi pedagoger för att väcka detta, vilket/ vilka material. Använda Masha och björnen som verktyg och vara med i de olika aktiviteterna. Masha och björnen kommer med lite uppgifter till oss. Tex samla naturmaterial. Leka en lek. Använda djuren som är med i filmen och visa fakta, verklighet, mat m. m sånger ramsor om djur.
Självständighet, och tillit till sin egen förmåga ( låta barnen få prova, tro på barnet, låta barnen få utveckla fantasi, ge tid.)
Fantasi och föreställningsförmåga
Förmåga att skapa samt förmåga uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse , sång, musik och dans ( vi fortsätter med musik och rörelse)
Både det svenska språket och sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än svenska. ( kanske Masha finns på olika språk, kolla filmen flera gånger, hur Masha träffar björnen, berätta samtala om olika saker ur filmen. För att ytterligare förstärka och utveckla språket kommer vi i vardagliga situationer be om saker, kommentera, fråga, berätta. Detta blir som språkplattformen tar upp ett samspel mellan talaren och lyssnaren utifrån den situationen vi befinner oss i vilket innebär pragmatisk förmåga. (flanosagor, sånger om Masha och björnen)
Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.( använda IKT som verktyg, nytt landskap till bluebooth,iPad, qrkod, det digitala ägget.

Hur gör vi? Planering och genomförande. Skriv ner HUR ni planerar att göra för att nå målet ovan.

Vi kommer fokusera mer på barnens lek.( både ute och inne) Vi observerar, kartlägger och är närvarande. Vad leker barnen? vart leker de? vad händer i leken? vad uttrycker barnen? hur kommunicerar dem? Vi erbjuder styrda lekar( björnen sover, hunden och benet, musik och rörelselekar m.m) Se läroplanens mål ovan!

Använda ikt( digitala ägget, qr kod, iMovie. iPad. IMotion

Använda sång rörelse

Masha och björnen kommer att användas som ett verktyg i olika aktiviteter som har med förskolans övergripande mål att göra.

Sept: Vi har filmat oss när vi har haft temat ( film, flanosaga, sång, lek) och syftet är att vi ska kunna titta i efterhand vad som sker. Barnen har också fått titta och reflektera.

Nov: Vi har lekt björnen sover, Björnen och köttet. Ändrat på sången nyss så träffa jag en krokodil till Nyss så träffade jag Mashas björn.

November: IMotion, dramatisera mer med huset och trädgården,

Februari: forskar, leker, sjunger, drama

April: Vi har valt att ha skapande inne på avdelningen då vi ser att det ger mer trygghet för barnen samt väcker intresse för alla barnen och de kan även stå och iaktta.

Reflektion:

1. Barnperspektiv Vad såg vi? Vad gjorde barnen?

September: De barn som var med när vi introducerade filmen m.m iakttog, lyssnade.
Barnen fick först titta när en pedagog var under filten och vi sjöng. " christina sover". Sedan bjöds barnen in.

Nov: när vi har tagit fram Mashas hus och trädgården ,kom barnen fram och började leka med materialet. Därefter dramatiserade vi sagan om första mötet mellan Masha och Björnen ,ett barn lyssnade hela tiden och några gick fram och tillbaka.

Februari: När vi lekte kaninen sover de första gångerna så var det en del barn som inte ville vara kanin men efter flera gånger så har alla velat vara kanin. De vill gärna leka denna lek flera gånger.

Mars: Barnen börjar att leka björnen sover själva. De väntar på sin tur, försöker sjunga och pedagog sitter en bit bort.

April: Barnen väljer sina egna metoder ibland när vi pysslar t.ex de målar direkt på pappret istället för att måla på sin hand för att därefter trycka på pappret.
Vi använder barnens namn istället för björnen sover, vi byter ord m.m
Barnen väntade på sin tur när vi hade djurpraxis korten och de hittade samma kort som vi har uppsatt på hyllan.

2. Barnets perspektiv Vad berättar/säger barnen? Vad visade barnen intresse för? Hur blev det synligt i barns kommunikation?

September: Något barn sa Masha när vi tittade på filmen.

Oktober: Vi var på promenad och introducerade Masha och hon hade en uppgift att plocka små paradisäpplen som vi tog hem och trädde på en tråd. Barnen som var med verkade intresserade av att plocka de små äpplena.. Vi kollade också hur det såg ut i det digitala ägget men där var inte intresset så stort. Vi kommer ändå göra digitala ägget flera ggr för att se om det väcker intresse.

November: Kanin äter morötter och björnen fiskar

Februari: Att skapa kaninen verkade intressera barnen ( de fick klistra fast bomull) . Vi gjorde också kaniner av toarullar och barnen blev förtjusta över resultatet och var stolta.

3. Pedagog perspektiv Vilket lärande ser vi hos barnen? Hur kommer det till uttryck genom Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet?

Barnen verkade förstå hur leken "Björnen sover" fungerar.

Barnen härmar de ord vi använder under sagan som ( fiska, kanin, morot, Björn , cykel, färger m . m )

4. Vilket lärande ser vi hos oss pedagoger?

Vi ska gå långsamt framåt, det viktiga är dock att ge barnen rika upplevelser.

5. Hur går vi vidare? Hur kan det lärandet vi ser hos barnen och oss pedagoger påverka vår förmåga att utmana barnens lärande vidare?

Vi kommer att använda material, lekar flera gånger innan vi går vidare. Utveckla det vidare på olika sätt och även återkoppla, reflektera över vad vi gjort.

Analys och utvärdering (en gång per termin):

Analys Varför ser det ut som det gör och varför har det blivit som det blivit? Koppla till litteratur och forskning.

December: Genom att filma en aktivitet kring temat kan vi gå tillbaka och reflektera med barnen. Hela barngruppen blir också delaktig. Ibland är det väldigt få barn och då är det bra att ha filmat. Vi fortsätter med detta.

Bra att bygga upp en rekvisita ( Masha och björnens hus och trädgård) Vi har dokumenterat i pic collage de aktiviteter kring temat och dem sitter synliga på vår dokumentationsvägg så att barnen kan stå och titta/kommunicera. Vi byter ut dem när nya kommer till. Sedan har barnen också varit med och skapat olika saker( björnen,björnansikte)

Bra att sätta upp lappar om vad barnen leker, vilka substantiv, verb adjektiv de använder då det synliggör för oss pedagoger vad barnen leker med och vad de leker samt hur de kommunicerar med varandra och språket utvecklas.

Bra med vår dokumentationsvägg. Barnen visar intresse genom att iaktta och peka/ samtala kring dokumentationen.

vi har inte använt Imovie och ägget har vi använt en gång. Genom att ta tillfällena som ges under dagen kan vi använda vårat tema i olika sammanhang under olika delar av dagen ( SÅNG LEK SKAPANDE, FAKTA, och när vi upprepar de olika sakerna kan man se ett lärande genom barnets eget tal, kroppsspråk. Det har varit bra att vi valde att fokusera kring ett djur som björnen sedan går vi vidare med kaninen.

Vt 24: Vi har väckt nyfikenhet, lust att leka och lära. Genom lek, drama och skapande har barnen visat tillit till sina egna förmågor på olika sätt. Vi har erbjudit barnen sång , bild och drama. Att benämna ord, samtala, kommunicera med kroppspråk och tecken som stöd, sjunga och röra oss tillsammans har det skett en utveckling kring deras språk och språkförståelse. Vi har varit närvarande i barnens olika lekar, styrda lekar. Vi har använt digitala verktyg som Ipad (filma, fota i lek, undervisning, fakta) projicerat sagan om Masha.

Utvärdering Tolka och förstå analysen. Så här blev det. Vad är det viktigaste från analysen att ta med i fortsättningen?

Vi kommer att filma oss ofta i olika aktiviteter dels för att själva kunna reflektera kring vad som sker ibland barnen och i lärandet både pedagog/barn.

Dokumentationsväggen kommer att användas utifrån vårat tema. Viktigt är dock att inte ha för mycket åt gången. Plocka bort när vi gör något nytt.

Genom att skriva upp substantiv, adjektiv och verb som vi hör barnen använda blir det lättare för oss pedagoger att se vilka ord de kan och vilka nya ord som kommer. Samma gäller då vi skriver upp vilka lekar barnen leker, vad de leker och vilka lekar vi använder i undervisning.

Det är bra att vi har fokuserat kring ett djur under en längre tid och samtidigt skapat olika saker kring björnen och vår ateljerista har varit ett stöd. Vi har sjungit sånger och lekt lekar samt sökt fakta med Ipaden kring temat.

Vi har kunnat bedriva undervisning kring temat under olika delar av dagen, tisdagar har vi fokuserat lite extra. Genom att göra aktiviteter flera ggr, filma aktiviteterna och skapa under längre tid så blir de flesta barnen delaktiga. De blir också trygga och vill prova för att lära sig.

Vi kan också använda mycket av de aktiviteter vi gör inne även ute. Vi tog tillvara snön och gjorde en tårta och hällde vattenfärg och så blev det en tårta och vi lekte att björnen och Masha fyllde år och så sjöng vi.

Vt 24: Utifrån de fem läroplansmål vi valde känner vi att vi har kunnat jobba och relatera lärandet till dem.

IKT: Vi har fortsatt att filma med I pad i undervisning, lek och andra situationer/aktiviteter. Detta har varit en hjälp för att kunna observera, reflektera, återkoppling. Alla barn blir delaktiga även om de inte varit med och kan se på vad vi filmat. Vi har visat en del föräldrar vid hämtning/utvecklingssamtal vilket verkar uppskattas.

SPRÅK: Vi har använt dokumentationsväggen till att dokumentera vårat tema, undervisning, lek, språk ( vilka verb substantiv och adjektiv barnen använder eller lär sig. Detta tips fick vi i språkplattformen. Vi försöker byta ut då och då så det inte blir för mycket.
Vi har samtalat, benämnt olika saker, vi har gett barnen lätta instruktioner, lätta frågor.

SKAPANDE: Vi har skapat Björn, kanin efter temat och barnen har varit delaktiga på olika sätt. Oftast har vi valt att vara på avdelningen ( vissa barn vill iaktta när andra gör vilket skapar trygghet). Vi har också skapat björnen och kaninen gemensamt med barnen och även individuella saker. Under dessa aktiviteter har vi tränat färger, antal ,känt på olika material och vi har samtalat mycket.

DRAMA: Vi har dramatiserat ” Hoppe hoppe hare”, och därefter fick barnen skapa en hare och räv för att sedan prova att spela teater. Vi läste en flanosaga om pricken.

LEK: Björnen sover, kaninen sover, björnen och köttet, kaninen och moroten, vi sjunger barnens egna namn som sover.

MUSIK: Vi har försökt att koppla olika sånger till Björn och kanin, ändrat i texten och hittat på egna sånger ex ” Nyss så träffade jag Mashas Björn”

Vi kommer försöka att skriva mer kontinuerligt till vårat nästa tema.

Att som pedagog vara närvarande i leken/aktiviteter ger barnen trygghet, det ger grunden till socialt samspel ( vänta på sin tur, kompis, känslor m.m).

Litteratur vi har använt oss av är ” populärkultur”, ” Låt leken främja språket”, ” språkplattformen”.

Knoppen ska 23/24

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter