Språk och kommunikation

Vi kommer fördjupa oss i språk och kommunikation med fokus på barnens intressen och upplevelser.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå 

 

Vi vill stimulera varje barns språkutveckling och ge dem förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Där varje barn kan få utveckla ett rikt språk genom samtal med andra och att både lyssna, berätta och förklara.

 

Vi är en grupp på 16 barn, 1-3 år gamla. Vi har en grupp som är intresserade av att kommunicera i olika situationer och vi vill därför göra vår miljö mer lockande till diskussion. Barnen har kommit olika långt i sin språkutveckling.

 

Generativ fråga: 

 

Till vårt exempel väljer vi att inte använda oss av en generativ fråga, då generativ fråga är mer användbar för att hålla fokus på ett konkretare ämne än språk. 

 

 

 Mål ur Lpfö-18: 

 

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

För att det ska bli enklare att följa upp och utvärderar behöver vi fokusera på endast 1-2 läroplansmål. Det handlar inte om att vi inte arbetar med fler mål ur läroplanen utan att vi smalnar av och väljer att fokusera på en del av läroplansmålet för att kunna följa undervisningen så att vi har möjlighet att se vad vår planerade undervisning ger för effekt hos barnen."

 

Utvärderingskriterier: 

 

Nyanserat talspråk

 

Ökat ordförråd

 

Kännetecken: 

 

Att barnen hittar sätt att kommunicera genom lekfulla miljöer som bjuder in till språk

 

Barnens förståelse: 

 

Att barnen utvecklar sin språkförståelse och får fler ord som de bär med sig i sin vidare utbildning. 

 

Förmågor: 

 

Ökat ordförråd

Förmåga att leka med och använda ord

Kommunicera med andra

Uttrycka tankar och känslor

 

 

Barnens intresse, initiativ och behov: 

 

Barnen är intresserade av sagor, böcker, magneter, vatten, djur, doktor, veterinär, dockor, jobb, flanosagor, pluppar, bilar och babblarna.

 

Pedagogernas förhållningssätt: 

 

Läser böcker och flanosagor med barnen. 

Använder polyglytt aktivt med barnen.

Tittut låda med material som innehållet bytes ut för att locka barnen.

Bilder som lockar till diskussion på avdelningen.

Vi benämner och sätter ord på det barnen gör i olika situationer genom vara med i lekar och deras vardag.

 

Hur vad och när dokumenterar vi 

 

Vi dokumenterar både planerade och spontant uppkomna aktiviteter som de visat intresse för så att vi kan utvärdera och gå vidare med vårt arbete. Vi dokumenterar via lärloggar på unikum och veckobrev varje vecka till vårdnadshavare. Björndahl (2005) beskriver dokumentation som film och bild vi kan använda oss av för att i efterhand gå tillbaka och reflektera kring. Vi kommer använda metalärande som metod genom att göra dokumentationen tillgänglig för barnen att reflektera kring. 

 

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat 

 

Vi vill att de tar del av språkrika lärmiljöer och pedagoger som kommunicerar och lyssnar till barnen.  

 

 

Uppföljning och analys av arbetets gång 

 

 

Infört en samlingssång, för att tillsammans starta upp samlingen. Vi kollar vilka barn som är med på samlingen med bild och att de får säga om de är här eller hemma.

 

Språkinbjudande miljö på golvet i hallen. Till halloween sattes små spöken upp som barnen reflekterat kring mycket. 

 

Vi läser varje dag via polyglutt, fysiska böcker samt flanosagor.

 

Tittut låda med olika material som barnen kan öppna. Byter ut material. Till halloween fanns det ett spöke och efteråt fick ett av barnen flytta in en häst "hästen plopp"

 

 

 

Bedömning av arbetet samt reflektion och analys kan ske i reflektionsverktyget för personal i Unikum.

 

För att kunna följa upp vårt arbete och analysera den behöver vi utgå från vår dokumentation. Analyserar vi vår dokumentation så ger den oss rätt riktning och vi kan korrigera vår undervisning för att hjälpa oss välja väg för att nå målen.

 

Genom att följa upp och analysera vårt arbete kan vi fokusera på vilka effekter vår undervisning ger. Det är när vi följer upp som vi kan se om barnen närmar sig våra kännetecken till att nå målen, den säger oss vilka strategier och förmågor barnet använder sig om. Vi får även syn på vad vi som pedagoger behöver förändra för att skapa förutsättningar för ett fortsatt lärande.

 

Vi vill veta:

·         Var är vi,

·         Vad behöver vi förändra samt

·         Hur fortsätter vi? 

 

Frågeställning att utgå ifrån: 

·         Börjar barnen närma sig våra kännetecken?  

·         Hur ser vi det?  

·         Behöver vi ändra strategi? 

·         Vad behöver vi tillföra för att komma steget längre, utveckla en mer? 

·         Behöver vi förändra eller utveckla våra lärmiljöer?

·         Har vår dokumentation visat att vi behöver förändra något för att skapa bättre förutsättningar för LIKA rättigheter och LIKA möjligheter utifrån diskrimineringsgrunderna (se bilaga)?

  

  

Utvärdering och Analys av resultat 

 

Bedömning av arbetet samt reflektion och analys kan ske i analysverktyget för personal i Unikum.

 

I utvärderingen ska vi kunna redogöra för hur vi har kunnat bidra till barnens lärande och förändrat kunnande inom målområdet. Den slutgiltiga analysen bör förklara vad vi tror att vi gjorde för att nå målområdet och hur vi skapat möjligheter för LIKA rättigheter och LIKA möjligheter. Här har vi alla våra tidigare analyser till hjälp, så egentligen ska det bara sammanfattas! 

 

 

Koppla till vetenskaplig grund 

 

Bjar och Liberg (2003) beskriver kommunikation som ett meningsskapande. Det hjälper oss att förstå varandra samt att skapa förståelse för vår omvärld. Att använda språk är en viktig komponent i att skapa förståelse kring sin omvärld. 

 

Ashby (2019) beskriver att vuxna behöver använda språk och kommunikation aktivt och levande med barnen. Att använda och upprepa i många situationer ger förutsättningar för att utveckla ett nyanserat ordförråd. Ett annat sätt är att använda litteratur för att utveckla barns språkande. Även genom att skapa språkrika miljöer kan barn lockas i att utveckla sitt språk och sin kommmunikation. 

 

Svensson (2009) skriver om den sociokulturella teorin och hur den kan användas i samtal om språkutveckling. Genom att använda och få möjlighet att bli lyssnad på kan vi ge förutsättningar för ett språk att växa fram. 

 

Här under skriver vi in referenslista

Ashby, E (2019) Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling. Studentlitteratur.

 

Bjar, L & Liberg, C Språk i sammanhang i Bjar,L & Liberg, C (2003 (red.) Barn utvecklar sitt språk.  Studentlitteratur.

 

Svensson, A-K (2009) Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur.