Bakgrund

språklig medvetenhet barn i förskolan: att utveckla en språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig att läsa och skriva. språklig medvetenhet betyder att barnet kan uppmärksamma språkliga komponenter, hur det låter och hur det är uppbyggt av olika ord och meningar." " för att ett skall bli språkligt medveten förutsätts inte att barnet har en god språkförmåga. en god språkförmåga hos ett barn betyder inte heller att barnet behöver vara språkligt medveten" (text från sollentuna kommun, barn och utbildningskontoret)

Denna utveckling kan stimuleras på olika sätt.

I Vimmerbygruppen så är barnen mellan 2,5-4 år vårterminen 2024. Vi ser ett varierande intresse och kunskaper i detta ämnesområde oberoende av ålder (så vi tänker att nuläge får avgöra fortsatt undervisning och gruppindelning inom detta område)

Vuxna i barnens närhet har en viktig roll för barnens utveckling i skrivandet. Barnens självförtroende inom läs och skriv stärks om vuxna tar barnens skrivande på allvar och visar uppskattning och respons (Skolverket, Barns tidiga skrivande, 2017. S. 11).

Enligt Pihlgren (2020, s. 140) finns tre viktiga områden som är gynnsamma för läs och skrivutvecklingen. Det första området handlar om förståelse det vill säga förståelse för språkets funktion och innehåll t ex skriftspråkets betydelse, det skrivna språket och dess möjlighet att intressera lyssnaren och läsaren.

Det andra området handlar om att barnet erövrar metaspråklig uppmärksamhet (språklig medvetenhet). Detta handlar om en teknisk färdighet då barnet kan använda sig av och tänka om språkets olika delar så som ljud, stavelser, ord, bokstäver och meningar.

Det tredje området handlar om språkglädje och upplevelse av användbarhet. Detta innebär att ge barnen en känsla för språk i form av egen produktion, laborationer och lek så att barnen också kan se meningen och fördelen med språkets användbarhet.

Vi har fått i uppdrag att dokumentera varje enskilt barns lärprocess inom läs och skriv i deras enskilda lärloggar.

Syfte

I läroplanen står det att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

– förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

– förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

– intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

– ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

– intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap (Lpfö 18, s. 13-14)

Mål (något vi kan uppnå)

Att vi ser en utveckling hos varje barn inom läs, skriv och berättande. Varje barns progression utgår från dennes erfarenhetsgrund.

Vi strävar efter att alla barn i gruppen genom lek för lärande ska utveckla en nyfikenhet för bokstäver , hur de ser ut, och hur dessa hör ihop med läsande, berättande, skrivande

utveckla fonologisk medvetenhet ( medvetenhet om att ord består av mindre delar i form av språkljud , delar och helheter ,tex hur bokstäver låter)

Vad?

Första området (förståelse) - innefattar att barnen ska få en förståelse för berättelsers uppbyggnad och vad läsning kan ge samt språkkänsla. Genom att undervisa i att läsa, berätta, samtala och skriva kan barnen få möjlighet att utveckla sin förståelse i läsande och skrivande.

Andra området (att barnet erövrar metaspråklig uppmärksamhet)- innefattar att barnen ska få en förståelse för språkets uppbyggnad vilket krävs för att barnen med tiden ska kunna läsa och skriva. Genom att undervisa språkutvecklande med t ex ramsor, rim, stavelser och ordbilder kan barnen få möjlighet att utveckla sin förmåga i läsande och skrivande.

Tredje området (språkglädje och upplevelse av användbarhet)- innefattar att barnen ska kunna se glädjen och nyttan med att kunna skriva och läsa. Genom att undervisa språkutvecklande och i att läsa, berätta, samtala och skriva kan barnen utveckla sin förståelse för användbarheten och språkglädjen i att läsa och skriva. En viktig del för att känna lust och glädje inför läs och skrivutvecklingen är det egna skapande, själv få uppleva berättelser samt lärmiljön.

Hur?

· Vi använder oss av nulägesbeskrivning för att över tid kunna se en progression.

Första området (förståelse)

· Läsa: ha böcker och annan text tillgängliga så att barnen får tillgång till att se det skrivna ordet i olika sammanhang, visa på böckernas och det skrivna ordets funktion, läsa böcker i mindre och större sammanhang ,uppmärksamma ord i barnets närhet, planera för lek som tex ordjakt osv. visa och lyssna på böcker digitalt, gör medvetna val av bok efter barnens kunskaps och förståelsenivå

· Berätta: berättande på olika sätt. välkända och egenpåhittade berättelser. Vi undervisar genom ett lekfullt lärande, barn och vuxna använder rekvisita och dramatisering i berättandet (även i syfte att göra historiens uppbyggnad tydlig och konkret)

· Samtala: samtala om och kring boken. planera för boksamtal.( utifrån text och bild, samtala om sagan utifrån berättandet, skapa ett klimat för öppen dialog, bjud in till värdering och tolkning genom öppna frågor, ge barnen möjlighet att ställa frågor och funderingar.)

· Skriva: ha papper och pennor tillgängliga, var en förebild och visa på skrivandets funktion på t ex en whiteboard tavla, skriv text till barnens teckningar och berättelser, visa på ordbilder, uppmuntra barnens utveckling i skrivande i stunden. använd skrivandets funktion i lek för lärande genom att tex ta in skrivandet i rolleken (skriv listor, uppdrag, kom ihåg anteckningar, hemliga meddelanden osv.)

Andra området (att barnet erövrar metaspråklig uppmärksamhet)

· Att sätta ord på världen: viktigt område för de yngre barnen. Ge barnen ord på saker de pekar på.

· Rim, ramsor, sånger och bokstavssånger: leka med språket i form av sånger med eller utan rörelser, rim och ramsor, sångpåsar

· (Lyssna efter ljud och stavelser: samla på ljud genom att t ex skrapa, knäppa, trumma. Utforska musikinstrument av askar och burkar. Lyssna på ljud i olika ord t ex barnens namn. Klappa och räkna stavelser, sätta ihop olika stavelser och ord till nya ord.)

· Ordbilder: barnen får möta ordbilder i sammanhang som är naturliga t ex barnens namn på hyllor, vid matplatser, på texter m.m. Skapa

· Bokstavkunskap: leka sig fram hur ljud och bokstav hör samman och bildar ord med frågor som: Vilka ljud och bokstäver är lika? Hur låter det? Vilket ljud kommer först? (de äldre barnen)

Tredje området (språkglädje och upplevelse av användbarhet)

· Barnets perspektiv: möjlighet att få uppleva och skapa berättelser med hela kroppen, ge utrymme för barns intressen och perspektiv genom att se till att som pedagog vara närvarande i leken och berättandet ,vuxna som bekräftar, stöttar och är emotionellt närvarande i barnens verbala och icke verbala kommunikation.

· Drama och lek: inspirera till lek och språk genom inspirerande lärmiljöer och varierat material te x utklädnad, rolleksmaterial, smultronrummets bokhörna och handdockor

· Lärmiljön: inbjudande och uppmuntrar till utforskande, rik på skriven text, både digitalt och analogt, magnetbokstäver, clicko, plusplus, bokstavsplanscher, böcker - böcker på olika språk. Skapa utrymme för dramatisering och lek

Litteratur:

Pihlgren, Ann S (2020). Läsa, skriva och räkna i förskolan: ett undervisande förhållningssätt.

språklig medvetenhet, Vimmerby

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter