Avkodning, läsförståelse och läsflyt, åk 1

I den här planeringen ges information om hur vi jobbar med läsning på vårterminen i åk 1. Det handlar både om avkodning (att kunna läsa orden rätt), läsflyt (att kunna läsa "snabbt och lätt") och läsförståelse (att kunna förstå det som läses).

Vad ska vi jobba med (inom läsning) denna termin?

• Vi fortsätter att träna läsflyt, genom att jobba med färgläsning och/eller läsblad med enkla meningar.
• Vi börjar att jobba med enkel läsförståelse, genom arbete med s.k. lucktext.
• Vi jobbar med hörförståelse, läsförståelse och läsflyt, genom arbete med läsläxan. Detta arbete sker både i skolan och hemma.
• Vi fortsätter att arbeta med läsfixarna (läsförståelsestrategier) i samband med läxlektionerna.
• I perioder jobbar vi med läslistor, då vi tränar på att läsa ord exakt rätt.
• Högläsning har vi nästan varje dag i skolan. Här tränar vi på hörförståelse, som hänger ihop med läsförståelse.

Förutom det här jobbar vi förstås vidare med bokstavsarbete (veckans bokstav), ASL (att skriva sig till läsning) och med finmotorik (ritskola och att träna på att forma bokstäver) på våra lektioner i svenska. De som går i Katarinas/Marias grupper vissa lektioner jobbar vidare med fonologisk medvetenhet även denna termin.

Hur vi ska jobba med detta?

• Färgläsningen: jobbar vi med enskilt varje dag, antingen på morgonen eller direkt efter en rast. Den innebär att alla läser böcker/texter som är lagom svåra utifrån hur bra man kan läsa ord och meningar just nu. Målet med detta är att man ska lära sig läsa texterna med flyt (alltså hyfsat snabbt och lätt och utan att läsa fel). 
• Lucktext: jobbar vi med några gånger i veckan i samband med färgläsningen. Målet med detta att träna enkel läsförståelse. Här handlar det om att göra arbetsblad där du måste läsa i en bok för att se vilka ord som fattas på arbetsbladet. Sedan skriver du rätt ord på rätt ställe. Du som har nått långt i ditt läsflyt/läsförståelse kommer också att få arbetsblad med frågor om boken, där du ska skriva svar med hela meningar.
• Läsläxan/läsfixarna: inför varje nytt kapitel i läxboken Den magiska kulan har vi en lektion där vi jobbar med förförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier som kallas för läsfixarna. (Vi jobbar främst med läsfixarna Spågumman, Detektiven och Cowboyen). Det innebär bland annat att vi tittar på kapitlets rubrik och bilder och gissar vad som kommer hända, att vi samtalar om svåra ord/uttryck i texten och att vi tränar på att berätta vad kapitlet handlade om efter att ha läst högt. Du förväntas sedan läsa din läsläxa hemma minst 4 gånger varje vecka. När du har lämnat in din läxa till skolan igen har vi en lektion med efterarbete. Ibland innebär det att du får läsa din läxa högt för någon, men minst lika ofta handlar det om att minnas vad som hände i kapitlet och att kunna samtala om detta. Vi jobbar ofta med kooperativa övningar där man ska samarbeta i par eller små grupper. Målet med arbetet med läsläxan handlar alltså både om att träna läsflyt och läsförståelse.
• Läslistor: är papper med ord (inte hela meningar) som man ska träna sig på att läsa rätt. Ibland är det listor med riktiga ord, ibland är det nonsensord (alltså "ord som inte finns", som inte betyder något). Målet med detta arbete är att du ska träna dig på att läsa alla orden noga så det blir exakt rätt, inte bara nästan rätt. Om det till exempel står äpplet så är det inte OK att du bara säger äpple (utan bokstaven t på slutet). Hela ordet ska läsas exakt rätt och ingen bokstav får glömmas bort eller läsas fel. 
• Högläsning: innebär att läraren läser högt för dig. Ibland är det kapitelböcker (sagor), ibland kortare bilderböcker, ibland en faktabok. Förutom att lyssna på när läraren läser får man också chans att diskutera bokens innehåll och lära sig nya ord/begrepp. Målet med högläsningen är att du ska utveckla din hörförståelse, ditt svenska ordförråd och din förmåga att diskutera om det som den vuxne har läst.

 

Hur ska din läsning bedömas?

• I samband med färgläsning och läslistor får du läsa högt för en lärare då och då. Läraren bedömer om du kan läsa texten med flyt och om du kan läsa alla ord rätt.
• I samband med arbetet med lucktext/frågor om text via arbetsblad visar du om du kan söka efter svar i texter som du läser.
• Genom att delta aktivt på lektionerna kring läsläxan får du både chansen att visa ditt läsflyt och hur bra du kommer ihåg vad du har läst. Du får också visa din förmåga att använda läsfixarna för att tänka och samtala om det som vi läser.
• Genom att delta aktivt i arbetet med högläsning visar du din förmåga till hörförståelse och din förmåga att samtala om det som vi läser.
• Bedömningar av elevens läsförmåga görs också enligt skolans testplan, där två bedömningsmaterial används: Det ena är H4, som är ett prov där man ska läsa så många ord man kan på en minut, där man bara får poäng för de ord som man läser exakt rätt. Det andra är Skolverkets bedömningsstöd i svenska, då man får visa både bokstavskännedom, läsflyt, läsförståelse och förmågan att återge och samtala om det som man har läst.

Elevens läsning bedöms skriftligen här i Unikum, dels i matrisen som finns i planeringen med namnet Att Skriva sig till Läsning, dels (i slutet av terminen) i en fristående matris om elevens läsförmåga.

Tidsram

Arbetet med läsning pågår under hela vårterminen i åk 1. Avstämning och bedömning sker flera gånger under terminen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
• Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.

Kriterier

• Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.