Hjärngympa

Planeringen innehåller en didaktisk redogörelse för Regnbågens Sidoprojekt: Hjärngympa. Redogörelsen består av en kontextuell beskrivning av bakgrunden till och motivering av projektet, våra strävansmål och hur vi planerar att nå våra dessa mål.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Bakgrund och nuläge

Vi (August, Christina och Sanela) började HT23 tillsammans på Regnbågen med fem ”gamla” barn och mellan augusti och november har vi skolat in 13 nya barn (inskolningarna avslutades i slutet av november). Sammantaget är vi därför, i nuläget, tre pedagoger och 18 barn på Regnbågen. Med bakgrund i att vi är ett nytt arbetslag och har fått in många nya barn har vi under stora delar av terminen fokuserat på att barnen ska känna sig trygga med oss, varandra och förskolan i stort. Vi anser också att det är helt avgörande för barnens utveckling och lärande, vilket vi baserar på forskning om barns utveckling och lärande (Broberg m.fl., 2015; Broberg m.fl. 2020; Center on the Developing Child at Harvard University, 2016). Utöver det har vi bland annat fokuserat på att stimulera barnens exekutiva funktioner, framförallt impulskontroll, känslomässig självreglering och arbetsminne. Den grundläggande orsaken till det är att det är särskilt betydelsefullt – utifrån ett neurologiskt perspektiv – att stimulera dessa förmågor hos barn i åldern 1-5år. Dessa förmågor behöver stimuleras under hela barndomen men erfarenheterna de första levnadsåren (och tonåren) är särskilt viktiga eftersom hjärnan är mer föränderlig då. Det är med andra ord under de första åren som fundamentet för utvecklingen av de exekutiva funktionerna etableras och det har i sin tur en inverkan på den fortsatta utvecklingen av de exekutiva funktionerna. Detta innebär i enklare ordalag att ett mer stabilt fundament generellt medför att det inte krävs lika mycket för att stimulera utvecklingen av de exekutiva funktionerna senare i livet (Center on the Developing Child at Harvard University, 2016).

Med bakgrund i att dessa förmågor har en central betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa har vi valt att fokusera lite extra på att försöka stimulera dessa hos våra barn samt synliggöra för föräldrar hur dessa stimuleras i våra vardagliga lekar och aktiviteter. Ytterligare en orsak till detta fokusområde är att barn i de yngsta åldrarna har en tendens att hamna i konflikter med varandra och ibland ge uttryck för utagerande beteenden. Forskning har visat att utagerande beteenden hos de yngsta barnen är förhållandevis vanligt och det relateras bland annat till impulskontroll, känslomässig självreglering och mentaliseringsförmågan. Mentalisering avser den förmåga som handlar om att förstå att andra individer också har tankar och känslor samt att dessa kan avvika från ens egna. Mentaliseringsförmågan kan också betraktas som ett förstadie till empati (Broberg m.fl., 2015). Även om det inte finns lika framstående forskning om betydelsen av att stimulera mentaliseringen under de första åren (Brooke Nelson m.fl., 2008) kommer vi arbeta mot att stimulera även denna förmåga inom ramen för detta projekt, eftersom forskare relaterar den till konflikter och utagerande beteenden (Broberg m.fl., 2015).

Mål och Utvecklingsområde ”VART SKA VI”?

Målbild

Stimulera några av de mest centrala exekutiva funktionerna (arbetsminne, impulskontroll och känslomässig självreglering) samt mentaliseringsförmågan. Den kortsiktiga målbilden med det är att motverka utagerande beteenden och konflikter överlag på avdelningen, vilket knyter an till läroplansskrivningarna som berör demokrati och det sociala samspelet, bland annat i termer av hänsynstagande och konflikthantering (s. 5, 12 & 13). Den långsiktiga målbilden är att bidra till att etablera ett stabilt ”fundament”, för att främja barnens framtida utveckling och hälsa. Det aktualiserar läroplansskrivningarna om att arbeta med att stimulera barns utveckling, hälsa och skapa förutsättningar för ett livslånga lärande (s. 7) samt därutöver barnskonventionens artiklar om rätt till utveckling (Art. 6) och utbildning (Art. 28).

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Genom att spontant och mer uppstyrt genomföra aktiviteter som är ämnade till att stimulera ovannämnda förmågor. Verksamheten Center on the Developing Child på Harvard University har utformat ett dokument med en rad olika aktiviteter som man kan genomföra, i olika åldrar, om man vill stimulera de exekutiva funktionerna. Nedan följer en länk till detta dokument:

https://developingchild.harvard.edu/resources/activities-guide-enhancing-and-practicing-executive-function-skills-with-children-from-infancy-to-adolescence/

Eftersom vi har ett temaarbete (Havet) som är vårt huvudsakliga projekt för terminen kommer detta projekt (Hjärngympa) vara mer utav ett sidoprojekt. Vår ambition är alla barn ska få genomföra åtminstone en aktivitet med fokus hjärngympa varje månad. I brist på tid kommer vi däremot prioritera vårt temaarbete, vilket innebär att det kan komma att bli mindre frekvent. 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare? (för pedagoger) 

...

Referenslista

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P., & Tjus. (2015). Klinisk barnpsykologi. Natur & Kultur

Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. (2020). Anknytningsteori. Natur & Kultur

Center on the Developing Child at Harvard University (2014). Enhancing and Practicing Executive Function Skills with Children from Infancy to Adolescence. Activities Guide: Enhancing & Practicing Executive Function Skills (harvard.edu)

Center on the Developing Child at Harvard University (2016). From Best Practices to Breakthrough Impacts: A Science-Based Approach to Building a More Promising Future for Young Children and Families. From Best Practices to Breakthrough Impacts - Center on the Developing Child at Harvard University

Läroplan för förskolan, Lpfö18. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18 - Skolverket

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,