Gruppstärkande aktiviteter

Vi kommer arbeta gruppstärkande i början av vårterminen.

Gruppstärkande aktiviteter 

Genom att skapa många möten mellan elever där de får chans att bli nyfikna på varandra, dela tankar och funderingar och bygga relationer och en trygg gemenskap.

19 januari

Namnlekar

• Sitt i en ring. Gå laget runt och säg era namn. Målet är att se hur snabbt ni kan ta er runt hela cirkeln. Repetera och ta tid! Kör nu en ny runda, men den här gången säger varje person namnet på den som sitter till höger, nästa gång personen till vänster.

• Sitt i en ring. En person står i mitten och säger “Jag vill byta plats med ……”. Personen byter sedan plats med den vars namn hen sa, varpå den nya personen i mitten får säga “Jag vill byta plats med ……”.

• Varje elev får en lapp med sitt namn på. Eleverna går runt i klassrummet. När de möter en annan person säger de “Hej, jag heter Anna, vad heter du?”, varpå den andra svarar “Hej Anna, jag heter Ali.” De byter sedan lapp med varandra. Nästa gång de möter någon ska de säga namnet som står på lappen de har i handen. När alla fått tillbaka sitt eget namn är leken slut.

Det här gör vi för att alla elever i klassen ska känna sig sedda av varandra. 

26 januari:

Gemensam grund 

Vi kommer göra några övningar som bygger på att hitta likheter mellan eleverna. På så lär de känna varandra bättre samtidigt som vi hjälper dem att lägga en gemensam grund de sedan kan bygga relationer utifrån.

• Sitt i en ring. Läraren eller en elev säger en mening om sig själv, t.ex. “Jag gillar godis” eller “Jag har ett husdjur”. Alla som tycker likadant räcker upp handen och säger “Jag med!”.

• Fruktsallad. Läraren/eleven står i mitten och säger “Alla som gillar godis byter plats” eller “Jag gillar godis” varpå alla som håller med byter plats. Den som inte får en ny plats säger nästa påstående.

• Läraren ber en elev hitta en annan elev som har någonting gemensamt med en själv. Det kan vara något hen redan vet om, eller så ställer hen lite frågor till de andra. Det kan t.ex. vara någon som har lika många syskon, samma färg på håret eller samma favoritsport. När den hittar någon byter de plats.

• Läraren säger namnet på några elever som har något gemensamt. De ställer sig upp. De övriga eleverna ska gissa vad de som står upp har gemensamt.

2 februari:

Hitta en kompis

Den kallas ibland för “Hitta någon som…” eller “Find someone who…”. Varje elev får ett papper med rutor innehållande olika påståenden, t.ex. “har två syskon”, “älskar fotboll”, “tycker om att laga mat”. Eleverna vandrar sedan omkring i klassrummet och ställer frågor till varandra. Målet är att hitta någon (inte samma två gånger) som svarar JA på varje fråga. Den personen skriver då sitt namn i rutan. Ett alternativ är att eleverna i rutorna skriver saker om sig själva, t.ex. “har en hund”, “gillar basket”, “favoritfärg blå” och sedan ska hitta någon som har/tycker likadant som dem själva.

 

---

Berätta mera

Med hjälp av strukturen Berätta mera kan du enkelt starta och avsluta dagen eller lektionen på ett sätt där eleverna ser varandra och hör varandra i en positiv interaktion. Du skapar på så sätt positiva upplevelser mellan eleverna samtidigt som de lär sig mer om varandra. Eleverna kan till exempel berätta om sin favoritfärg, favoritmat eller favoritsport. På morgonen kan de berätta om vad de åt till frukost, hur de tog sig till skolan eller något de såg/hörde på vägen. 

Berätta mera är en struktur då eleverna under kort tid får chans att interagera med flera olika personer kring ett innehåll. De får höra olika perspektiv och tankar kring samma fråga, och får chans att uttrycka sina egna tankar flera gånger. Genom att använda Berätta mera då och då kan vi sprida kunskap i klassen samtidigt som eleverna bygger relationer med fler, vilket gör det enklare för dem att initiera samtal med varandra även utanför klassrummet.

Berätta Mera  är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll för att bygga relationer och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra.

1. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om eller ställer en öppen fråga, t.ex. Vad har du gjort i helgen? Hur lärde du dig cykla? Vad gillar du att äta? Vad tror du kommer att hända i nästa kapitel? Berätta något du vet om stenåldern. Vad har du lärt dig idag?

2. Eleverna tänker en stund enskilt och gör tummen upp när de har en tanke.

3. Eleverna rör sig runt i klassrummet med ena handen uppsträckt.

4. Eleverna hittar någon med handen uppe och gör ”High five”.

5. Eleverna turas nu om att berätta något om det tematiska innehållet.

6. Eleverna tackar varandra, räcker upp handen och hittar en ny kompis att samtala med.

7. Fortsätt tills du är nöjd.

Variant: Sätt på musik. När du stannar musiken vänder de sig till den som är närmast, gör high five och samtalar med varandra tills musiken startar igen.

Det är viktigt att läraren ger stöd så att eleverna kan lyckas så bra som möjligt i samtalen. Första gången kanske det räcker att de får instruktionen att prata med en eller två personer och sen sätta sig ner igen. Beroende på hur det går första gången kan man också behöva prata om hur man håller en bra ljudnivå, att man ska försöka prata med flera olika personer som man inte brukar prata med, hur man hälsar på ett bra sätt, hur man gör en bra high five, hur man säger tack, osv. Exempelfraser, modellering, feedback och gemensam reflektion efteråt kan hjälpa eleverna att lyckas bättre och bättre så att fokus hamnar på det gemensamma lärandet.

 

 

---

Hör vi ihop

Det är viktigt att eleverna får träna på att våga – våga säga vad de tycker, våga visa känslor, våga vara sig själva – utan att riskera att bli skrattade åt eller retade. Strukturen Hör vi ihop passar här bra. Dela ut ett papper med ett ord på till varje elev (3-4 elever får samma ord). Orden kan t.ex. vara en känsla, ett djur eller ett verb. Eleverna går sedan runt i klassrummet och visar känslan/djuret/verbet med ansiktet och kroppen. Utan att prata ska de hitta de klasskamrater som har samma ord som de har – de som de hör ihop med. Uppmuntra eleverna när de vågar ta ut svängarna för att skapa ett klassrum med högt i tak och mycket skratt.

 

9 februari och 16 februari

Trestegsintervju

Med hjälp av strukturen Trestegsintervju kan eleverna lära känna varandra bättre. Innan själva intervjuandet börjar kan eleverna i par eller grupper (med Mötas i mitten) komma på frågor som är bra att ställa (t.ex. Hur många syskon har du? Vad är din favoritfärg?). Låt dem välja ut några frågor och samla ihop frågorna från klassen. Låt grupperna som gjorde mötas i mitten välja tillsammans. Använd sedan frågorna i strukturen Trestegsintervju. Som avslutning presentera en klasskompis.

I strukturen: Trestegsintervju deltar elever i varje grupp i tre separata diskussioner eller intervjuer. Eleverna tränar på sin kommunikativa förmåga och lär sig intervjuknep för att få mer utförliga svar på sina frågor. Eleverna är engagerade och intresserade av vad deras klasskamrater vet eller kan kring ett ämne. Strukturen lär eleverna att samverka för att få fram en lösning på ett problem via samtal. De måste även sedan analysera svaren och tillsammans välja ut de mest relevanta svaren. En självklar struktur för de som gillar “The big five!”.

För att kunna genomföra denna struktur behöver du…

1. Dela in eleverna i grupper om fyra och numrera medlemmarna från 1 till 4.

2. Införa ett diskussionsämne av öppen karaktär.

3. Du introducerar sedan de tre stegen med ca 2-3 minuter för varje steg. Stegen är:

1. Nr. 1 och nr 2 intervju varandra och Nr 3 och nr 4 intervjuar varandra.

2. Nr 1 och nr 3 intervju varandra  och nr 2 och nr 4 intervjuar varandra.

3. Alla 4 medlemmar diskuterar ämnet och försöker hitta gemensamma tankar, du kan använda strukturen Mötas i  mitten eller en variant av Runda bordet för detta.

Alla i gruppen uppmanas att göra anteckningar medan de intervjuar varandra. De kan då enkelt hänvisa till dessa anteckningar under steg 3 då de ska samla gemensamma tankar. Det kan vara bra att modella och lära ut grundläggande intervjuteknik eller ha frågekort med början på frågor som; Vem? Vad? När? Var? Varför? Hur?

Variant 2

En variant är att du låter två elever som intervjuas vara i par i gruppen för att skapa mer dynamik i övningen. Två elever får då ha samma nummer så att det blir 1-2-3-3-4 med grupper om 5. Dessa två ses då som en enhet. Att låta någon elev vara i par kan till exempel vara bra för att ge extra stöd till en elev som är osäker på ämnet eller är nyanländ.

 

Övningarna är hämtade från https://kooperativt.com/2016/07/25/gruppstarkande-ovningar/ Datum 2024-01-08.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet
• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
• planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,
• i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,