Geografi åk 7

Vi jobbar i åk 7 med karta, gradnät, väder och klimatzoner. Här kommer en planering för arbetsgången i Geografi åk 7.

Arbetsområde:

Under kommande veckor kommer vi att arbeta med geografi. Ämnet geografi är mycket mer än bara en karta. Vi kommer att beröra och lära oss mer om bland annat kontinentalplattornas rörelser på jorden och resultatet av deras rörelse, kartorna har utvecklats samt varför det finns olika kartor som visar olika saker. Varför årstiderna förändras och påverkas av jordens rotation, hur väder uppstår samt de olika klimatzonerna. Vi kommer också beröra jordens resurser påverkar våra liv och hur vi människor påverkar resurserna.

 

Vecka 2+3 Arbetsområde 1 : Jordklotet och kartan. Vi arbetar med ett häfte med text+ instuderingsfrågor.

Vecka 3-7 Arbetsområde 2: Klimatzoner. Vi ser filmklipp på Binogi och SLI om Väder och klimat och klimatzoner. Läser i Geografiboken s.19-27 + instuderingsfrågor inför prov

 

Vecka 9-10 Arbetsområde 3: Världsdelarna. Grupparbete om världsdelarna med avslutande "vernissage" där ni visar era faktaplanscher.

Vecka 10-13 Arbetsområde 4: Vår livsmiljö och resurser

 

Ämnets Mål:

 

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förän­drar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riske­rar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jord­bäv­ningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sår­barhet och hur risker kan förebyggas.
• Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, sam­hälle och natur i olika delar av världen.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geo­grafiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 

Viktiga begrepp: 

Jordaxel, Årstid, Dygn, Ekvator, (Noll)merdidian, Latitud, Longitud, Gradnät, Längdgrad, Breddgrad, Koordinater, Nordpol, Sydpol, Halvklot, Väderstrecken: S, V, N, Ö, GPS, Kartprojektion, Topografisk karta, Tematisk karta, Kontinenter, Världsdelar, Världshav, Bihav

Viktiga platser: 

Sverige

Antarktis

Asien

Afrika

Europa

Nordamerika

Oceanien

Sydamerika

Atlanten

Stilla havet

Indiska oceanen

ATT KUNNA INFÖR PROVET om kartan, klimat och klimatzoner: 

Att kunna inför provet

Material:

Läroboken Geografi 7 SOL 4000 s. 6-27

https://sliplay.se/member/play/products/1002064-varldens-klimatzoner

https://app.binogi.se/l/introduktion-till-klimat-och-vaeder

https://app.binogi.se/l/jordens-klimatzoner

Digilär --> Geografi åk 7 kartor

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Centralt innehåll

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
• Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
• Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
• Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
• Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för enkla resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också enkla resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven visar goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också utvecklade resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även mycket goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också välutvecklade resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett väl fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Uppgifter

Sårbarhetsanalys

Hej!

Nu ska ni göra en sårbarhetsanalys av ett egenvalt land. Nedan kommer en instruktion. Läs noga!

1. Välj ett land, vilket som helst
2. Gå in på Globalis.se och läs den information som finns om ditt land. Kika under alla flikar: "Statistik", "kartor", "konflikter"
3. Utifrån den information du får ut av landet, fundera kring följande frågor:

• Vad landet utsätts för, t ex krig, naturkatastrofer, pandemier? Vad är det som sker i ditt land? Är det skapat av människor eller av naturen? Naturkatastrof eller olycka?
• Hur ser naturen/landskapet ut i ditt land? Hur stor är befolkningen?
• Vad och vem kan skadas? Blir det skador på infrastruktur(vägar, järnväg osv) eller hus? Skadas människor? Hur stor omfattning har det? På lång eller kort sikt?
• Har samhället möjlighet att hjälpa till vid katastrofer? (ekonomiskt t ex)
• Hur ser sjukvården ut i samhället? Är den välstrukturerad?
• Kan man återställa det som skadats?

Ni kan ha uppgiften vi jobbade med i fredags (den när vi rangordnade länderna utifrån t ex internet användning, medellivslängd, antal födda barn, CO2 utsläpp osv) i bakhuvudet när ni gör denna uppgift.

Lycka till!

Sårbara platser - UR reportage

1. Vilka uppgifter har MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?

2. Vad har platserna som MSB pekar ut gemensamt?

3. Vad gör en ”klimatstrateg”?

4. Varför är Göteborg extra utsatt för översvämningsrisk?

5. På vilka olika sätt kan en stad som Göteborg skydda sig mot översvämningar, nu och i framtiden?

6. Varför stiger havsnivån när den globala temperaturen höjs? Hur förklaras det i programmet?

7. Vilka negativa följder kan en översvämning leda till?

8. Varför kommer det att regna mer om det blir varmare på jorden? Hur förklaras det i programmet?

9. Vilka skydd mot översvämningar finns i Nederländerna och i Amsterdam? (I programmet säger de Holland eftersom det är just den regionen i Nederländerna som man pratar om.)

10. Varför räknas så många av stränderna i Skåne som sårbara platser?

11. Hur kan man skydda en sandstrand från att erodera?

Sårbara platser - UR reportage

Se filmen: https://urplay.se/program/222078-sarbara-platser

Besvara följande frågor:

1. Vilka uppgifter har MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?

2. Vad har platserna som MSB pekar ut gemensamt?

3. Vad gör en ”klimatstrateg”?

4. Varför är Göteborg extra utsatt för översvämningsrisk?

5. På vilka olika sätt kan en stad som Göteborg skydda sig mot översvämningar, nu och i framtiden?

6. Varför stiger havsnivån när den globala temperaturen höjs? Hur förklaras det i programmet?

7. Vilka negativa följder kan en översvämning leda till?

8. Varför kommer det att regna mer om det blir varmare på jorden? Hur förklaras det i programmet?

9. Vilka skydd mot översvämningar finns i Nederländerna och i Amsterdam? (I programmet sägerde Holland eftersom det är just den regionen i Nederländerna som man pratar om.)

10. Varför räknas så många av stränderna i Skåne som sårbara platser?

11. Hur kan man skydda en sandstrand från att erodera?

Instuderingsfrågor väder och klimat

Instuderingsfrågor om klimat och klimatzoner

Använd dig av Geografi 7 SOL 400 s. 19-27 när du besvarar frågorna.

1. Vilka 7 stora världsdelar består världen av?

2- Vad är det för skillnad på väder och klimat?

3. Berätta om den tropiska klimatzonen - hur är klimatet där och var hittar vi den?

4. Berätta om den subtropiska klimatzonen - hur är klimatet där och var hittar vi dem?

5. Berätta om den tempererade zonen - hur är klimatet där och var hittar vi dem?

6. Berätta om polarzonen - hur är klimatet där och var hittar vi dem?

7. I vilken klimatzon ligger Sverige?

8. Vilka tre positiva egenskaper har den tropiska regnskogen?

9. Vad är ett ekosystem?

10. Varför bor det få människor i de tropiska regnskogarna?

11. Ge exempel på två länder som ligger inom savannområdet:

12. I vissa områden inom den tropiska zonen infaller torrperioder. Vad kallas klimatet där?

13. Ge exempel på två länder som ligger inom savannområdet:

14. Ge exempel på två länder inom ökenområdet:

15. Vad är en oas?

16. Vad är en nomad?

17. Vad är typiskt för områden i den tempererade zonen?

18. Vilka två klimattyper är det tempererade klimatet indelat i?

19. Hurdana vintrar har man i trakter med

a) kustklimat

b) fastlandsklimat

c) medelhavsklimat

20. Vilka områden ingår i nordkalotten?

21. Vad lever människor på tundran av?

Extra: Fynd av olja i Alaska, kol på Svalbard samt gas och olja i norra Sibirien har medfört att nya människor har flyttat till polarområdena. Sök i kartboken upp några orter i närheten av fyndigheterna. Vilka konflikter kan uppstå?

Gruppuppgift världsdelarna

Instruktioner: Ni ska ni tillsammans i gruppen ta reda på fakta om “er” världsdel. När ni gjort detta skall ni göra en “faktaplansch” med bilder, textrutor och information om er världsdel. Ni fi får ett A3 papper och färgpennor av er Isabelle. Behöver ni skriva ut bilder till er plansch?

Förslag på information ni kan ha med på er faktaplansch:

Var ligger er världsdel?

Ungefär hur många människor bor där?

Vilket land har flest invånare?

Vilket är det största landet?

Vilket är det högsta berget?

Vilken är den största sjön?

Vilken är den längsta floden?

Inom vilken/vilka klimatzon/-er ligger er världsdel?

Ge exempel på några språk som talas

Berätta om minst 2 kända resmål/sevärdheter som finns inom er världsdel

Bor det några speciella djur i er världsdel?

Ni får gärna hitta på egna frågeställningar!

Som avslutning på arbetsmomentet kommer vi ha en liten “vernissage” i klassrummet där alla grupper får presentera sin plansch och sin världsdel för de andra i klassen.