Hur gör djur

Barnen har ett stort intresse för djur och vi ser att de har ett driv att få lära sig mer. Vi ska tillsammans i det här projektet lära oss och varandra mer om olika djur. Men hur gör man om man vill lära sig mer om något, vilka tillvägagångssätt finns?

1. MÅLOMRÅDE

Barnen har visat på ett stort intresse för olika djur och vi ser ett driv att få lära sig mer. Vi ska tillsammans i det här projektet lära oss och varandra mer om olika djur. Vår förhoppning är att barnen även ska få mer kunskap om hur man gör om man vill lära sig mer om något, vilka tillvägagångssätt finns?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur gör djur?

Syfte: Att barnen ska få lära sig mer och utveckla sina kunskaper om ett djur som intresserar dem. Att få kunskap om hur man kan söka ny kunskap, börja tänka källkritik och att dela med sig av det man har lärt sig. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur (...)

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, 

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen har ett stort intresse för olika djur. Allt från dinosaurier, leoparder, fiskar till tamdjur. De läser gärna om dem i böcker, ritar teckningar med djurmotiv och berättar för varandra om ett djur de sett eller gillar. 

I vårt förra projekt var det en del där barnen skulle få forska om kaniner och igelkottar. Vi kunde se att just det här momentet tyckte många av barnen var det mest spännande och givande. Det blev även tydligt för dem att de lärt sig något nytt och många delade sina nya kunskaper med sina familjemedlemmar. Eftersom att barnen har fått prova på att forska tidigare känner de till att vi kan använda dator och Ipad.

Specifika mål

 

Att de genom att söka fakta ska utveckla sina kunskaper om ett djur samt delge sina kompisar vad de lärt sig.

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

 

• Förståelse om olika djur, hur de lever, ser ut och deras olika förmågor
  
  

• Att det finns olika tillvägagångssätt till att tillgodogöra sig ny kunskap
  
  

• Förståelse att vi kan lära av varandra

 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

 

• Utveckla sina kunskaper om olika djur
  
  

• Hur man tar reda på ny kunskap
  
  

• Förmedla sin kunskap till andra

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp:

 

• Forska
  
  

• Fakta
  

• Fler begrepp kommer att dyk upp under tidens gång så som föda, hot, olika kroppsdelar, arter, däggdjur, namn på olika djur i en grupp ex hona, hane, kalv m.m
  

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt:

 

Utforskande, lyhörda och nyfikna är våra nyckelord. Vi vill  vara medupptäckare/ medforskare som låter barnens tankar och nyfikenhet ska få styra projektet. Vi finns med och stöttar varje enskilt barn i deras forskning om sitt djur. Vi hoppas bidra med glädje och frågeställningar för att uppmuntra till barnens lärande.

Vi är konsekventa med att använda korrekta begrepp för att de ska ges möjlighet att utöka sitt ordförråd. Exempel Hane istället för pappa, klövar istället för fötter m.m

Vetenskaplig grund:

Ur artikeln "Naturkunskap och teknik- forska och undersöka" av Carina Brage skriver hon om att det är viktigt som pedagog att låta barnen äga frågan - men inte glömma att svara. Viktigt är att vara medveten om hur vi frågar barnen och ställer frågor som leder samtalet framåt och bygger kunskap. Frågan har betydelse för fortsatt lärande. 

Lillemor Sterner menar att det har betydelse hur vi ställer frågorna till barnen och ger råden att:

• Låt barnen äga frågan, var en lyssnande pedagog, vänta in barnet
• Ha inte bråttom
• Utgå från barnens upptäckter och frågor, och nå målen i läroplanen
• Skapa meningsfullhet och lärande i vardagen

Dewey (1956/1990) menade att genom att studera de frågor barn ställer kan man som lärare få syn på de lärprocesser som barn är involverade i. Vygotskij (1995) menar även att då pedagoger är lyhörda för de frågor barnen ställer kan de som lärare få syn på barnets utvecklingsmöjligheter.

Vygotskij skiljer på vardagliga och vetenskapliga begrepp. Han menar att i förskolan och skolan finns en chans att lära sig andra begrepp än de som barnen lär sig hemma. Vardagliga lär de sig hemma men vetenskapliga begrepp kommer de oftast inte i kontakt med där. Vetenskapliga begrepp lärs på ett annat sätt än vardagliga. Det krävs att någon undervisar och förklarar begreppets innebörd och användningsområde för att lära sig vetenskapliga begrepp. Pedagogen hjälper då till med att knyta ihop barnets kunskaper och erfarenheter.

Brage avslutar sin artikel med att pedagogens uppgift är att förklara på ett pedagogiskt sätt och hjälpa barnen i deras kunskapsutveckling.  

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

I det här projektet lär vi utvecklas tillsammans med barnen. Vi har sedan tidigare kunskaper om flera djur och hur de lever men vi kan inte allt. Däremot vet vi flera strategier för hur vi kan kära oss mer och den kunskapen vill vi föra vidare till barnen. 

Eftersom att frågan har betydelse för fortsatt lärande tar vi till oss Lillemors Sternes råd och förslag på frågor vi kan ställa till barnen.

 

2. UTVÄRDERING

När barnen tillägnat sig ny kunskap om sitt avslutar vi projektet med att att göra ett faktablad och en bok om sitt valda djur.

2a: KRITERIER

Kriterier:

• Barnen har fått ökad kunskap och förståelse om ett djur
  
  
• De känner till ett eller flera sätt på hur man kan tillägna sig ny kunskap
  
  
• De förstår innebörden av begreppen fakta och forskning
  
  
• De kan förmedla sin kunskap till kompisarna i gruppen

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt:

Vi kommer att intervjua barnen i uppstarten av projektet för att ta reda på vad de vet om sitt valda djur och vilka tillvägagångssätt de känner till för att kunna ta reda på mer fakta. När vi avslutar projektet kommer barnen få göra ett faktablad om sitt djur där vi hoppas kunna se på en kunskapsutveckling. De kommer även få reflektera över sig egna lärande genom att vi går tillbaka till intervjufrågorna och barnen får berätta/ fundera över vad de lärt sig.

Som ett avslut i projektet ska barnen få tillverka egna böcker om ett djur. 

Projektet kommer vi dokumentera och följa via loggböcker, film och foton samt genom vår projektvägg som sitter centralt på avdelning där vi tillsammans kan följa vad vi gjort och lärt oss.

3. AKTIVITETSPLAN

Vi börjar med att göra ett digitalt besök på Kolmårdens djurpark för att få upp ögonen för olika djurarter. Därefter kommer barnen få fundera ut ett valfritt djur de vill lära sig mer om. Vad vet de innan om djuret, vad vill de lära sig mer om och hur kan man göra för att ta reda på något man inte vet? Genom att forska och skapa djuret med olika estetiska uttrycksformer är vår förhoppning att barnen ska lära sig nya intressanta saker om något de själva valt.  

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter:

Med hjälp av Ipad ska vi ta med barnen på ett digitalt besök till djurparken. Här kan vi se och få upp ögonen på olika sorters djur. Vilket djur tycker de om, finns det något djur som intresserar dem och som de skulle vilja veta mer om?

Hur kan vi lära oss mer, hur hittar vi fakta? Kan ipad, dator, film och böcker vara till hjälp? Kan vi möta djuret i verkligheten för att lära oss mer?

Hur ser djuret ut? Kan vi gestalta det på olika sätt?

Vi lär av vandra genom att barnen får presentera sitt djur för gruppen genom en bok.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning:

Vi kommer använda oss av en dokumentation- och reflektionsmall där vi direkt skriver ner aktivitet, vad som gjordes, barnens tankar och kommentarer, våra samt barnens reflektioner. Vi kommer också dokumentera och följa projektet via loggböcker, film och foton som vi reflekterar kring gemensamt på våra reflektioner. Centralt på avdelningen kommer vi ha en projektvägg där vi tillsammans med barnen kan följa vad vi gjort och lärt oss.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö:

Vi kommer synliggöra vad vi gjort och lärt oss via vår projektvägg samt sätta upp barnens alster. Av erfarenhet vet vi att sådant material brukar skapa många samtal mellan barnen samt oss vuxna. 

Vi går till biblioteket för att hitta böcker om djur. Böckerna finns synligt och lättillgängligt för barnen på avdelningen.

Lekmaterial så som djur och material för att kunna bygga upp olika världar

Bilder på djur 

Världskarta för att se vart i världen djuren lever

Dator och Ipad för att kunna forska och se bilder finns tillgängligt

Vi erbjuder olika skapandetekniker

Personal och barn lär tillsammans med varandra och av varandra

 

4: Analys och reflektion

Barnen har fått ökad kunskap och förståelse om djuret de har forskat om men även om sina kompisars djur. Vi pedagoger har utgått från det barnen själva velat ta reda på om sina djur och hjälp dem i sökandet, då har det såklart även funnits mer spännande fakta om djuren som vi också kunnat ta del av. Eftersom att barnantalet i gruppen är liten har vi kunnat haft möjligheten att sitta med ett barn åt gången när vi söker fakta samt när vi skrivit i faktabladet. Barnen har velat berätta för sina kompisar, både under spontana samtal och vid mer styrda aktiviteter, om det de har lärt sig. De har jämfört skillnader och likheter de olika djuren emellan. Genom många reflektioner och samtal vid projektväggen har nya frågeställningar fötts hos barnen. Genom att vi pedagoger deltagit och lyssnat in barnens samtal och frågor vid projektväggen har vi sedan låtit de fått styra projektets riktning. Bland annat vart i världen de olika djuren lever. Vi tror att det är tack vara det, att barnen har känt sig delaktiga i projektet, som gjort att deras intresse och engagemang har varit så stort. 

De känner till ett eller flera sätt på hur man kan tillägna sig ny kunskap. När vi startade igång projektet fick barnen gemensamt diskutera fram olika sätt på hur man kan få fram fakta. De kände redan tidigare till flera användbara sätt och under projektets gång har de fått prova på samtliga verktyg. Allt från läsa i faktaböcker, googla, kolla Youtube, till att lära sig av någon som vet. Ett sätt som vi inte har kunnat använda oss utav är att spana på djuren, då flera av de valda djuren lever i Afrika. Något vi hade kunnat arbeta mer med är källkritiken, något vi nu bara har samtalat lite om. 

Barnen har under projektets gång börjat tillägna sig för dem nya begrepp, ex forska, fakta och utforska. Vissa har även lärt sig namn på djur de tidigare inte kände till fanns exempel röd panda och koala. Under projektet har vi på ett medvetet sätt använt korrekta begrepp när vi talar om djurens kroppsdelar så som tassar, klor och nos. I samband med att vi tagit reda på vart i välden djuren lever har barnen börjat använda namn på världsdelar och länder, detta är för många av barnen helt nya namn på platser. 

Vi upplever att vi lyckades hitta ett projekt som passade vår barngrupp mycket bra. Vi upplever att vi har har kunnat hitta olika sätt att arbeta kring djuren där flera olika läroplansmål ingår. Både vi och barnen har lärt oss mycket av varandra under tiden. Flera av barnen har uttryckt att det varit roligt och de vet redan nu vilket djur de skulle vilja jobba med nästa gång vi ska forska om djur.

Uppgifter

Att välja sitt djur

Barnen ska få välja vilket djur de vill lära sig mer om. För att få inspiration till olika djurarter tittar vi på Kolmården play på Ipaden, där får vi i korta klipp följa djurskötarna när de tar hand olika djur som lever där. Vi har även en del böcker tillgängliga som barnen kan titta och läsa i för att få tips om vilket djur som just de vill lära sig mer om.

När man bestämt sig får varje barn med hjälp av en personal besvara några frågor : Mitt djur heter, det jag vet om mitt djur är, jag vill veta mer om och jag har lärt mig.

Pappret med frågorna och barnens svar sitter uppe under projektet som en liten påminnelse om vad det är man vill ta reda på. Det går även att fylla på fler frågor eller lärdomar under tidens gång. Den sista frågan på pappret besvaras när forskningsdelen är klar. Detta är ett sätt för barnen att få syn på sitt egna lärande.

Söka fakta om sitt djur

När barnen har valt sitt djur är det dags att börja söka fakta om djuret.

Vi diskuterar begreppet fakta, vad betyder det? Är det ett ord de känner igen eller är det nytt?

Barnen får ge förslag på sätt de känner om hur man söker ny kunskap/ fakta.

Vi går till biblioteket med barnen för att hitta böcker om deras djur (barnlitteratur och fakta böcker). Böckerna tar vi till hjälp under undersökningsperioden.

Vi vuxna engagerar oss i ett barn i taget för att hjälpa dem söka, läsa och skriva ner fakta om deras djur. Vi tar hjälp av böckerna vi lånat men även dator och ipad.

barnen kan när som helst själva sitta och bläddra i fakta böckerna som står tillgängligt för dem samt att via ipad där de kan titta på bild och film om sina djur.

När barnen känner sig färdiga med fakta delen hjälps vi åt att skriva ner det de lärt sig om djuret på ett faktablad, barnen väljer bilder som symboliserar det som skrivs i text. Barnen får sedan en och en delge sina nya kunskaper för sina kompisar.

Gestalta sitt djur genom estetiska uttrycksformer

Vi märkte tidigt att barnen lägger mycket fokus på hur djuren ser ut, färg, form, storlek, egenskaper m.m. Genom att gestalta dem med olika material får barnen studera sina djurs utseenden ytterligare. Vi kommer skapa djuren parallellt med att vi söker fakta.

Vi planerar att:

Måla djuren med tusch och vattenfärg

Genom att skapa en skugga av djuret på en vägg eller golv rita av konturerna av djuret på kartong (gärna i naturligstorlek om det är möjligt) och därefter klippa ut och måla.

Gissa bajset? Bajs från olika djur ser olika ut. Hur kommer det sig? Barnen ska i lera få gestalta sitt djurs avföring.

Presentation

När barnen har samlat ihop fakta om sitt djur får de med hjälp av en vuxen skriva ett faktablad på datorn. barnen får välja ut bilder som symboliserar textens innehåll så att de kan finna stöd i bilderna för att minnas vad som står samt vad de lärt sig.

Nästa steg är att redovisa/ presentera djuret för sina kompisar. De gör det en och en för resten av gruppen. En möjlighet att öva på at tala inför en grupp. En vuxen finns med barnet som ska presentera som stöd. Vi projicerar en bild på djuret på väggen under presentationen. Efter avslutad redovisning får åhörarna möjlighet att ställa frågor och varje presentation avslutas med applåd och beröm.

Göra en berättelse

Som ett avslutande moment i vårt projekt får barnen skapa en berättelse där deras djur ska finnas med i boken.

Vi börjar med att prata om en berättelses uppbyggnad; en början - problem - lösning - slut.

Vi symboliserar det med hjälp av en gädda och Astrid Lindgrens citat ”En bra berättelse är som en gädda! Längst fram en stor kraftig käft som hugger tag i en, sedan kommer en lång matnyttig del och så på slutet en snärtig stjärt!”.

Vi övar på dessa delar tillsammans under några samlingar genom att lägga ut en röd tråd och bilder på början - problem - lösning - slut längst trådens väg. Där vi skapar berättelser som innehåller dessa delar.

Nästa steg är att låta fantasin flöda och låta barnen göra sina berättelser. Vi skriver ner och de får rita bilder till sin text. När man känner sig klar med sin bok får man läsa upp den för resten av gruppen.