Idrott (fritids)

Eleverna ska inför varje tillfälle ges möjligheten till att lära sig en ny lek.

V. 2 och 3

Ambulanskull

Material: Tjockmatta eller en matta.

En eller två kullare och ett sjukhus (en matta) någonstans i idrottshallen. När någon blir kullad sätter den sig ned och väntar på ambulansen som består av minst två (helst fyra) elever som försiktigt bär den kullade till sjukhuset ( tänk att 2 elever lyfter i varsitt ben och 2 lever i varsin arm). När hen ligger på mattan är hen fri igen. Man får inte kulla någon i ambulansen.

V. 4 och 5

Ormkull

En av elev utses till att börja som ormens huvud.

Denna ska nu springa runt och jaga de övriga för att bygga ut sin kropp.

Så fort hen rört vid någon med sin hand är denna infångad! Den första som fångats ställer sig hand i hand med ormens huvud och följer med på den fortsatta jakten.

Däremot är det bara ormens huvud som kan beröra någon så att denna blir en del av kroppen. Beröring från någon annan i ormen räknas inte. Nästa man att bli infångad ställer sig hand i hand med den som fångats tidigare dock med ansiktet vänt åt motsatt håll! Det betyder att varannan i ormens kropp kommer ha huvudet vänt åt varsitt håll. På så sätt blir det både roligare och svårare för ormen att springa vidare. Samtidigt så blir det ju också svårare för dem som inte blivit infångade att klara sig undan ju längre ormen blir.

Ett smart trick för ormen är att försöka omringa de övriga, stänga in dem och på så sätt hjälpa ormens huvud att fånga in fler. Den som klarar sig längst från att bli infångad blir ormens huvud nästa gång.

v. 6 och 8

Bläckfisken

Välj en som är "kullare" som ska stå i mitten av ett markerat rektangulärt lekområde. Övriga deltagare ställer sig utmed en av sidorna. Kapten Krok, som kullaren kallas, ropar ”NU” och då ska alla andra springa över från den ena sidan till den andra.

De som blir kullade ska stanna där de blir tagna och förvandlas då till "bläckfiskar".

Bläckfiskar får kulla andra som springer för nära dem och på så vis blir det långa murar av farliga bläckfiskar. Deltagarna ska alltså klara sig förbi bläckfiskarmarna, samtidigt som de även försöker komma undan Kapten Krok.

v. 9 och 10

Kapten på skutan

Utse en yta som ska vara själva ”Skutan”.

Den högra sidan kallas ”Styrbord” och den vänstra ”Babord”. Längst fram är ”Fören” och längst bak ”Aktern”.

Dessutom när man är på ett skepp kan ”Bommen” komma farande.

En av deltagarna utses att vara ”Kapten".

Nu ska alla övriga göra som kaptenen säger. Ropar kapten ”bommen kommer” måste alla snabbt huka sig.

Ropar kapten ”mot styrbord” springer alla till den sida som är styrbord och tvärtom när kapten ropar ”mot babord”. Detsamma gäller när kaptenen ropar ”förut” eller ”akterut”.

Den som blir sist att göra det kaptenen ropar ut trillar av skeppet och får sitta i en livbåt och vänta till nästa omgång. Den som klarar sig längst på skutan vinner och blir nästa kapten.

v. 11 och 12

Stressboll

Det krävs lika många mjuka bollar eller kuddar som deltagare.

Ha en person som är domare och tidsräknare.

Dela upp i två lag. Se ut en plan och dela den i mitten till två lika stora planhalvor.

Markera gärna med ett hopprep eller liknande var gränsen går. Bestäm hur länge omgången ska hålla på och ta tid, t.ex. 60 sek. Alla i båda lagen ska nu kasta över sin boll eller kudde till den andra planhalvan.

När en boll kommer över gäller det att kasta tillbaka den till andra laget igen.

När tiden är slut vinner det lag som har minst antal bollar på sin planhalva.

V. 13 och 15

Doppboll

Material: 1st boll, lagband

Eleverna delas upp i två lag. Varje lag utser en som skall vara målvakt och som ska stå längs respektive motståndarlags kortsida. Lämpligt är att målvakten har en plint eller rockring som mål. Doppboll är rätt likt handboll och spelas då med en boll som namnet antyder, lämpligen en mjukboll. Bollen passas med händerna mellan deltagarna i laget MEN man får inte springa när man håller i bollen. För att förflytta bollen måste den passas mellan lagmedlemmarna. När man tar emot en passning måste bollen doppas i golvet, alltså skall den nudda vid golvet innan den får passas vidare. Man får inte passa sig själv utan bollen måste röra en annan spelare innan samma deltagare kan ta bollen igen. När en passning når fram till lagets målvakt får laget en poäng. Glömmer någon bort att doppa bollen i golvet blir det frikast för andra laget från den punkt där den felaktiga passen gjordes.

V. 16 och 17

Krabbfotboll

Krabbfotboll spelas som vanligt fotboll på en liten plan, men eleverna ska gå som en krabba, på alla fyra med ryggen ned och magen uppåt.

Ställ alla eleverna bakom en linje.

På startsignal ska man sedan förflytta som krabbor och sparka bollen i mål.

V. 18 och 19

Rusräknerutten

Material: en boll.

Dela upp eleverna i två lag och låt ena laget ställa sig i ring med några meter mellan varje deltagare. Det andra laget ställer sig på ett led en bit ifrån ringen.

Den första i "led-laget" ropar "NU" och springer runt "ring-laget", tillbaka och nuddar den sista i det egna ledet. Sista man i ledet ropar "STOPP" då den löpande får kroppskontakt.

"Ring-laget" ska försöka hinna med många bollpass som möjligt runt i ringen från det att "led-laget" skriker "NU" till "STOPP"

Bollpassen räknas och byte sker när alla i "led-laget" sprungit Det laget som har lyckats med flest bollpass har segrat!

V. 20 och 21

Draken:

Alla elever utom en ställer sig vid väggen. Den utvalda draken ställer sig i mitten av idrottshallen. När hen ropar “vem är rädd för draken?” ska de andra svara “inte jag”. Sedan ska de försöka ta sig från ena sidan till den andra utan att bli tagna. Om man blir tagen blir man en eldflamma och hjälper draken. Den sista kvar blir drake nästa omgång.

v. 22 och 23

Hav, himmel och land

( En lek där man övar på att eleverna ska lyssna men även minnesträning)

Läraren ropar ut något av hav, himmel eller land. Eleverna ska lyssa och lista ut vilket som är vad av hav himmel elle land

Hav innebär: att ligga på mage

Himmel: klättra upp i ribbstolen

Land: Sätta sig på rumpan

VT idrottslekar till fritids

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter