Utbildningsplan 2024, Årsta 2, Förskolan Valla, Avd Zebran

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

 

Arbetet i PoB:en blir en central del av arbetslagets, förskolans och stadsdelsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Följande moment är gemensamma för alla förskolor:

•     Utbildningsplan (januari-maj)
•       Uppföljning och analys (maj-juni)
•       Reviderad utbildningsplan (augusti-december)
•       Analys och utvärdering (november)

 

Utbildningsplan 2024 för avdelning Zebran på förskolan Valla

Utbildningens organisation och struktur

Vi fortsätter med samma veckostruktur som under höstterminen. Vi strävar efter att ha två dagar i veckan då vi arbetar med pågående projektuppgifter eller har andra organiserade aktiviteter i mindre grupper. Barnen turas då om att delta i dessa grupptillfällen. Ibland får alla barn möjlighet att vara med om en och samma aktivitet under flertalet tillfällen och ibland kan det bli olika gruppkonstellationer beroende på vad vi gör.

Två dagar i veckan har vi uteverksamhet på förmiddagen. På tisdagar har Zebran och Giraffen fortsatt reflektionstid och vi pedagoger turas då om att gå in för att ha reflektion. Barnen på Zebran och Giraffen är tillsammans ute på gården och vi erbjuder olika aktivitetsstationer så som ex musik och rörelse, organiserade grupplekar, bygg och konstruktion med olika material. Den andra förmiddagen strävar vi efter att gå på utflyktspromenader till närliggande park och grönområden.

För blivande skolbarn så kommer tvärgruppen med Giraffen fortsätta att träffas och utföra uppdrag med Energiagenterna under vårterminen. Vi kommer att arbeta oss igenom de tre områdena el, vatten och värme. Genom uppdragen är barnen aktiva utforskare som lär genom experiment, lekar och olika sorters aktiviteter. Vi kommer att träffas 1-2 gånger i månaden.

Undervisning

·       Vilka spår, lärande och upptäckter handlade höstens arbete om, utifrån sommaruppgiften?

Under höstterminen har barnen fått redovisa sina sommaruppgifter för varandra på vår förmiddagssamling. Innehållet i sommaruppgifterna har varit ganska spretigt och har handlat om möten med grannar, vänner, närstående släktingar, möten med djur i närområdet, fordon och verksamma yrkesmänniskor. Vi upplever inte att innehållet i sommaruppgifterna på ett direkt sätt har fortplantat sig i barnens lek eller diskussioner utan att innehållet har förblivit kopplat till det enskilda barnet. Barnen har i efterhand fortsatt att prata om sina upplevelser och vi ser att barnen står och tittar på bilderna och reflekterar tillsammans och att det på så sätt har skapat gemensamma samtalsämnen.

Parallellt med våra berättarsamlingar har vi introducerat barnen till våra olika pedagogiska lärmiljöer genom att gå in i mindre grupper och låta barnen få leka eller göra olika aktiviteter kopplade till lärmiljöerna. Vi har fler yngre barn i gruppen som kanske inte har hunnit att skaffa sig erfarenheter och kunskap om hur man använder olika material och hur man vårdar och tar hand om det och därför har även det här arbetet fått pågå under hela höstterminen. Vi har arbetat och skapat olika aktiviteter i vår ateljédel, vi har bygg och konstruerat med olika sorters material och vi har lekt både organiserade lekar och roll/fantasilek både utomhus och inomhus.

 

·        Beskriv hur ni tar arbetet vidare från hösten; vilken undervisning, fördjupad fråga eller område som ni planerar att barnen ska få ta del av, utifrån förskolans styrdokument, mål och förväntade resultat i verksamhetsplanen.

 

Vi planerar att fördjupa oss vidare utifrån sommaruppgiften ’Vem har du mött?’ och skulle tillsammans med barnen vilja utforska vilka yrkesverksamma som vi kan möta i vårt närområde. Intressanta frågeställningar att utgå ifrån skulle kunna vara:

 

Vad kan man ha för olika yrken?

Vad gör man i sin yrkesroll?

Hur blir man sitt yrke?

Hur ser platsen ut där man utövar sitt yrke?

Vem är människan bakom sitt yrke?

 

Här kan vi undersöka och ta reda på vad barnen vet i dagsläget och vad de känner till om yrken och vad som finns representerat i närområdet. Barnens röster kan bli synliggjorda och göras delaktiga på olika sätt genom att ex få berätta om vilka yrken som finns representerade i den egna familjen, deras tankar och funderingar på vad de själva skulle vilja arbeta med i framtiden.

Tillsammans med några barn vid varje tillfälle vill vi besöka olika yrkesverksamma och ta reda på mer fakta genom att ställa frågor och dokumentera. Sedan kan vi på en samling berätta och visa bilder om vi får möjlighet att fota.

 

Vi tänker också att det skulle vara spännande att kunna återspegla och bygga upp någon/några av dessa yrkesmiljöer på vår avdelning under en tid så att barnen kan ’leka’ olika yrken och på så sätt få skaffa sig ny kunskap relaterat till temat. Ex, bygga upp en frisersalong eller ett bageri. Vi märker att många barn är väldigt intresserade av roll och fantasilek och att det är en lek som kan spegla en mångfald av intressen, en lek där barnen utbyter erfarenheter och kunskaper och inspirerar varandra. Här har vi pedagoger också en möjlighet att påverka leken genom att tillföra nya begrepp och ge barnen utmaningar.

 

Språk

·       Under vårterminen arbetar vi vidare med språkkartläggningen ’språkdomäner’ med de barn som inte gjort den tidigare vid utvecklingssamtalet.

·       Vi högläser för barnen dagligen både vid vår organiserade läsvila efter matstunden då vi delar in barnen i två olika grupper men även spontant när barnen själva ber om det eller när vi känner att det passar bra.

·       Vi ser dagliga rutiner som ett gyllene tillfälle till att samtala med barnen och låta barnen få berätta och utveckla en dialog med varandra. Vid matstunder tränar vi på att turas om att berätta, vi ställer frågor till varandra och pratar om olika ämnen i vardagen. När vi högläser på läsvilan stannar vi ibland upp och reflekterar kring bokens innehåll, barnen har kanske frågor, undrar över svåra okända ord eller känner igen sig i handlingen. När vi står och väntar på varandra för att ex gå in från gården gör vi ramsor, sjunger, räknar.

·       Bokpåse – vi kommer att introducera vår bokpåse under första delen av terminen. Ett barn i taget kommer att få med sig bokpåsen hem och sedan får barnet tillsammans med vårdnadshavare välja ut en bok som den vill ta med sig till förskolan.  Sedan kommer vi att läsa boken på våra läsvilor och ha boksamtal utifrån bokens innehåll.

 

Pedagogiska undervisningsmiljöer

Vi vill hitta sätt att göra vårt pågående projekt mer synligt i vår undervisningsmiljö. Dels genom att fortsätta att sätta upp dokumentation i form av bilder och text så att barnen kan samtala och reflektera över sina gemensamma upplever. Dels genom att som vi nämnde ovan, förändra lite i en viss del av miljön och låta ’projektet flytta in’. Att bygga upp en miljö som kan återspegla och visa det som vi lär oss om ett yrke så att barnen kan få bearbeta sina nya kunskaper och leka i den miljön. För att stödja och inspirera till ett fortsatt och fördjupat lärande så kan vi sätta upp bilder på väggarna från olika yrkesmiljöer, vi kan försöka tillföra exempel på typiskt material från den miljön och låna böcker som speglar olika yrken och miljöer.

I stort vill vi behålla de pedagogiska lärmiljöer som vi har i dagsläget men kanske ta bort eller lägga till nytt material i vissa så att miljön ska vara fortsatt lockande och inspirerande för barnen. I takt med att barnen blir mer bekanta med materialet och hur de kan hantera det så kan vi erbjuda och skapa lite mer utmaning till barnen genom att ge dom lite mer specifika uppgifter inom olika områden.

Ett område som vi vill uppmärksamma lite mer är att arbeta med NTA/experiment. Här finns mycket spännande att utforska, ex vatten, luft, magnetism osv. Vi tror på att barnen vill och behöver vara aktiva i sitt utforskande, ett hands-on lärande där man ställer hypoteser och får svar genom att pröva sig fram.

 

Hållbar och likvärdig förskola

·       ·       Hur arbetar ni vidare för att alla barn ska kunna lyckas och bli sitt bästa jag kopplat till Barnens Årsta och hållbar förskola?

Under introduktionsperioden har vi sett hur barngruppen har formats och hur nya vänskapsband knutits mellan ’gamla och nya barn. Vi arbetar aktivt med att upptäcka risker för diskriminering och kränkande behandling genom att dagligen vara observanta på barnens lek och samspel och hur de använder sig av den pedagogiska miljön. Alla barn ska få känna sig inkluderade under sin dag på förskolan och att de ska känna sig trygga med varandra och oss pedagoger.  

Alla barn ska få uppleva att de får möjlighet att göra val som påverkar deras dag på förskolan, att få välja lekar och aktiviteter utifrån sina intressen och behov. Att få uppleva en balans mellan lekar och aktiviteter utomhus/inomhus, en balans mellan att få utmana sig själv fysiskt men även få möjlighet till vila och återhämtning. Att kunna ingå i lek och samspel när man vill och önskar men också ha en möjlighet till att få vara själv om man känner att man behöver det.

Vi pedagoger är till för barnens bästa, vi vägleder och stöttar, uppmuntrar och utmanar och ser till varje enskilt barn. Alla barn är unika och har sin alldeles egna personlighet och sätt att uttrycka sig på. Alla har vi styrkor och svagheter som vi uppmuntrar och arbetar med på olika sätt.

Trygghet skapar vi genom att tydliggöra och hålla fast vid dagliga rutiner som alla är delaktiga i. Att följa en daglig struktur och tydliggöra den för barnen gör att de vet vad som ska hända och vad som förväntas av dem, i vilket sammanhang de ska befinna sig i och med vem. Om vi gör något på ett annorlunda sätt eller vill pröva något nytt så förbereder vi barnen på det innan genom ex genom att samtala om det på samlingen.

Daglig kontakt och återkoppling till alla vårdnadshavare är viktigt och vi försöker alltid att hinna med att prata en liten stund vid lämning och hämtning. Om detta av någon anledning inte skulle vara möjligt så kan vi även återkoppla via telefon/email. Vårdnadshavare är alltid välkomna med frågor och tankar som rör deras barn och vår verksamhet. Har inte vi svaret så tar vi det vidare. 

• Utifrån Enskede-Årsta-Vantörs medverkan i forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola: Hur kommer ni arbeta med hållbarhet i er utbildning tillsammans med barnen?

Fördjupningen i vårterminens fortsatta projekt ’Vem bor nära dig’ kommer att inkludera arbetet med Hållbar förskola i vår undervisning på olika sätt. Tillsammans med barnen kommer vi att fortsätta att kartlägga och utforska vår närmiljö, nu genom att vi uppmärksammar invånarna och vilka yrken de kan ha. Se beskrivning ovan.

Tillsammans med barnen diskuterar vi och visar på olika sätt hur vi tillsammans kan tänka på vår miljö och våra resurser utifrån ett mer hållbart perspektiv. Att vi återvinner och sorterar olika material på förskolan och sedan går med dessa till återvinningsstationen, att vi tar hand om förskolans material och använder det på ett genomtänkt sätt, ex att vi inte använder mer material än vi behöver, att vi är rädda om det och hanterar det på ett bra sätt så det håller längre. Tillsammans med enhetens kockar arbetar vi med Matilda matsvinn, där vi två gånger per termin mäter förskolans matsvinn. Barnen görs delaktiga i kost och hälsa genom måltidspedagogik där vi introducerar olika sorters mat för barnen, ex olika rotfrukter och grönsaker, de får rösta om sina favoritmaträtter, under måltider pratar vi om maten och vad den gör för våra kroppar och vår hälsa.

Alla avdelningar på förskolan deltar i Skräpplockardagarna med stiftelsen ’Håll Sverige Rent’. Deltagandet i Energiagenterna kan direkt kopplas till Hållbar Utveckling där barnen får arbeta med olika energifrågor och hur vi kan ta hand om jordens resurser på ett bättre sätt.

Rörelse och fysisk aktivitet är en stor bidragande faktor till vårt välbefinnande och hälsa, därför vi lägger stor vikt vid att dagligen hitta tillfällen där vi kan motionera och utmana våra kroppar tillsammans. Tillsammans med barnen gör vi dans och rörelsepass där hela kroppen får träna, vi bygger hinderbanor, ordnar stafetter och tävlingar med olika innehåll, besöker närliggande park och naturområden med skiftande underlag och utformning, vi lekar organiserade lekar mm.

Illustratör: Stina Wirsén