<h1>H&ouml;gl&auml;sning</h1>
<h2>Inneh&aring;ll</h2>
<p>15 minuter varje dag lyssnar du till h&ouml;gl&auml;sning av sk&ouml;nlitter&auml;r barnlitteratur. De b&ouml;cker du m&ouml;ter genom h&ouml;gl&auml;sningen representerar olika genrer och &auml;r skrivna i olika tider.</p>
<h2>Arbetss&auml;tt</h2>
<p>En av dina l&auml;rare kommer att l&auml;sa h&ouml;gt i halvklass. I samband med h&ouml;gl&auml;sningen samtalar klassen om texten p&aring; olika s&auml;tt och din l&auml;rare lyfter ut och f&ouml;rklarar ord som kan vara sv&aring;ra att f&ouml;rst&aring;. De samtal som f&ouml;rs kring texten syftar till att sammanfatta vad som h&auml;nt tidigare f&ouml;r att p&aring; s&aring; s&auml;tt ge alla m&ouml;jlighet att f&ouml;lja med i handlingen, men kan ocks&aring; handla om att f&ouml;rs&ouml;ka sp&aring; in i framtiden f&ouml;r att fantisera om vad som komma skall eller att reflektera kring handlingen p&aring; olika s&auml;tt och med olika ing&aring;ngar.</p>
<h2>Varf&ouml;r vi h&ouml;gl&auml;ser och tar oss tid att samtala om inneh&aring;llet</h2>
<p>Att lyssna till h&ouml;gl&auml;sning &auml;r ett s&auml;tt att m&ouml;ta monologiskt spr&aring;k (Wedin 2009) och vidare en aktivitet som ger upplevelser av hur skriftspr&aring;ket l&aring;ter och g&ouml;r det m&ouml;jligt att m&ouml;ta ett spr&aring;k som inte &auml;r bundet till situationen h&auml;r-och-nu (Lundberg 2007). Genom h&ouml;gl&auml;sning i skolan ges elever m&ouml;jlighet att uppt&auml;cka spr&aring;kljud, m&ouml;ta grammatik, l&auml;ra sig hur ber&auml;ttelser &auml;r uppbyggda och inte minst m&ouml;jlighet att m&ouml;ta nya ord som ut&ouml;kar ordf&ouml;rr&aring;det. En &aring;terkommande procentsats n&auml;r det g&auml;ller just barns ordf&ouml;rr&aring;d &auml;r n&auml;mligen att runt 80 procent av detta s&auml;gs komma fr&aring;n erfarenheter av sk&ouml;nlitteratur (Brogren &amp; Isaksson 2015) (se Staf &amp; Staf 2016).&nbsp; &nbsp;</p>
<p>Ur ett spr&aring;kstimulerande perspektiv b&ouml;r barns lyssnande till h&ouml;gl&auml;sning inte ses som en passiv aktivitet utan snarare tv&auml;rtom. Att tillsammans som l&auml;sare och lyssnare resonera kring texters inneh&aring;ll anses ha mer positiv inverkan p&aring; spr&aring;kutvecklingen &auml;n d&aring; den som l&auml;ser enbart l&auml;ser h&ouml;gt utan att ge utrymme och anledning till samtal om inneh&aring;llet (se t.ex. Svensson 2009a och Lundberg 2007). Ett s&auml;tt att g&ouml;ra detta &auml;r att som l&auml;sare plocka ut specifika ord och begrepp ur texten att diskutera kring med lyssnaren. P&aring; detta s&auml;tt st&ouml;ttas lyssnaren i att utveckla ett medvetet f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt till ord &ndash; vilket st&ouml;djer dennes f&ouml;rm&aring;ga till begreppsbildning och bidrar till att ut&ouml;ka ordf&ouml;rr&aring;det (Frost 2002) (se Staf &amp; Staf 2016).</p>
<h3>Referenser</h3>
<p>Brogren, Lisbeth &amp; Isakson, Anita (2015). Spr&aring;kutveckling &ndash; teori och praktik i skol&aring;r 1&ndash;3: att uppt&auml;cka, utforska och utveckla spr&aring;ket. 1. uppl. Malm&ouml;: Gleerup</p>
<p>Frost, J&oslash;rgen (2002). L&auml;sundervisning: praktik och teorier. 1. uppl. Stockholm</p>
<p>Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: v&auml;gen till l&auml;sning: spr&aring;klekar i f&ouml;rskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Natur &amp; kultur</p>
<p>Svensson, Ann-Katrin (2009a). Barnet, spr&aring;ket och milj&ouml;n: fr&aring;n ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur</p>
<p>Staf, Lisa &amp; Staf Tomas (2016). Spr&aring;ket &auml;r ju det viktigaste vi har!. Studentuppsats. H&ouml;gskolan i G&auml;vle</p>
<p>Wedin, &Aring;sa (2009). Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige. 13, (4) s. 241&ndash;256. Tillg&auml;nglig p&aring; internet: <a href="http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:211515/FULLTEXT01.pdf">http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:211515/FULLTEXT01.pdf </a></p>

Svenska

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.

Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.

Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter

Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser

Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.<br>

Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra

Högläsning - förskoleklassen

Matriser i planeringen

Uppgifter