Ett industrialiserat och demokratiskt Sverige växer fram vt 24

Vi kommer att se på historien utifrån olika perspektiv. Ett lokalt perspektiv - hur påverkades människorna i Laröd/Hittarp och Helsingborg av förändringar inom jordbruk, industri och demokrati. Ett nationella perspektiv - vilka betydelsefulla beslut fattades? Ett transnationellt perspektiv - hur påverkades Sverige av omvärlden?

Industrialiseringen

Under andra halvan av 1800-talet blev det fart på industrialiseringen i Helsingborg och i Sverige. Handeln tog fart när Öresundstullen avskaffades. Vad fick Helsingborg och andra småstäder att mycket snabbt växa till större industristäder? Hur var det att leva i staden? Vilka viktiga förändringar sker från tidigt 1900-tal fram till 1939?  

Vi kommer att göra en övning om Petter Olsson och Helsingborg för att studera den här förändringen.

Demokratiseringen

I mitten av 1800-talet var Sverige fortfarande ett ståndssamhälle. Detta kom att ersättas av en system där de ekonomiska förhållandena fick stor betydelse. Kvinnorna stod i de flesta fall utanför. I början av 1900-talet tog demokratisering ny fart. 1918 drevs frågan om allmän och lika rösträtt igenom. Vi kommer att studera den här övergången med hjälp av några källor 

Omvärldskontakten

Emigrationen till Amerika (numera centralt innehåll  i åk 4-6 men ni hann inte läsa det då). Varför lämnade över en miljon svenskar? Vad lockade i det nya landet? Hur ökade Helsingborgs förbindelser med omvärlden? Vi kommer att läsa och göra några övningar om sjömän från Helsingborg. 

Examination

Aktivt deltagande under lektionsövningar, i gruppuppgifter och statistik och källundersökningar.

Prov onsdag 20 mars. Sidorna meddelas i läsanvisningarna 

Preliminärt kommer vi att besöka Stadsarkivet 8:3 torsdag 29 februari, 8:1 torsdagen 7 mars, 8:2 torsdagen 14 nars 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.