Vad är identitet?

I det här arbetsområdet ska du få reflektera över vad som har gjort att just du är du. Hur kommer det sig att vi människor är olika? Vissa av oss har en religiös grund, andra inte. Men det gemensamma är att vi har påverkats av det som har hänt i våra liv fram till idag.

Arbetsområdet pågår vecka 3-7. 

Arbetsmaterial: Häfte om identitet, filmer på Begreppa, SLI och Binogi mm.

Arbetssätt: Genomgångar och diskussioner i klassrummet, skriftliga och muntliga uppgifter.

Examination: skrivuppgift vecka 7 om identitet där du får skriva om din egen identitet samt svara på faktafrågor om identitet, etik och moral samt andra relevanta begrepp (se länk nedan).

Exempel på viktiga begrepp inom arbetsområdet: etik, moral, dubbelmoral, världsåskådning, sekularisering, privatreligiositet, konsekvensetik, regeletik, sinnelagsetik, empati, sympati, solidaritet, civilkurage, egoism m.fl.

Länk till begreppen på quizlet: https://quizlet.com/872499363/religion-ar-7-identitet-flash-cards/?new

Identitet

Det är mycket som gör dig till den du är. Din identitet är svaret på frågan “Vem är jag?” Att hitta sig själv är något som tar tid och är en del av att bli vuxen. Din identitet formas och omformas också över tid. Men vad är det som gör dig till den du är? Jo, din identitet påverkas bland annat av din uppfostran, dina intressen, din religion och vad du har för utbildning. Sedan har du också en del medfödda egenskaper som påverkar din identitet och hur du är som person.

Du kan ha en rad olika identiteter och du kan tillhöra olika grupper. Du kan till exempel vara både fotbollsspelare, tonåring, och djurvän. Kanske har du en identitet som du använder på nätet? En del utger sig för att vara någon annan än den de är. Det är lätt att gömma sig bakom datorn och vara anonym.

I samhället finns också normer​, oskrivna regler som talar om hur vi ska vara, vad som är ”det normala” när vi är tillsammans i olika sammanhang. De normer som råder i samhället formar också könsrollerna. Killar och tjejer behandlas ibland olika utifrån dessa roller. Det finns en bild av hur vi förväntas att vara som kille respektive tjej. Killar förväntas till exempel vara tekniska och kunna lösa datorproblem och tjejer förväntas hjälpa till mer hemma. Vilket kön du själv känner dig som brukar kallas för din ​könsidentitet​. Det är inte kopplat till vilket kön du har på din kropp utan vilket kön du själv känner att du är. Man brukar tala om hbtq-personer ​som är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer. Priderörelsen jobbar för att människor ska vara stolta över sin könsidentitet.

Att hitta sig själv är inte alltid lätt. Alla dina identiteter gör dig till den just du är.

Etik och moral

Tänk dig att du precis har fått en julklapp av en kompis. Du öppnar paketet och ser en tröja som du tycker är jätteful. Vad är det rätta att göra i en sådan situation? Att ljuga och säga att tröjan är jättefin, eller att säga sanningen, att du inte tycker om den?

Vad som är rätt och fel är inte alltid lätt att avgöra. När vi pratar om vad som är rätt och fel använder vi ibland begreppen etik och moral. Etik betyder vana och handlar om varför något är rätt eller fel. Moral handlar om vad vi människor faktiskt gör. Olika människor kan ha olika idéer om detta.

Vissa tycker att ett beslut är rätt om det gör så många som möjligt glada. Tänk dig att du frågar en grupp om de vill ha chips eller en morot. De kan inte få både och utan bara ett av alternativen. Om mer än hälften vill ha en morot är det rätta då att ge alla i gruppen en morot för att då blir så många som möjligt nöjda.  Andra tycker att man måste fundera på konsekvensen, alltså vad som händer efter beslutet, för att veta vad som är rätt. Om en person är allergisk mot morötter då är det fel beslut att ge alla i gruppen en morot.

Men följer vi människor alltid det som är rätt och fel att göra? Du vet kanske att det är fel att köra bil för fort. Men om du måste komma
till ett sjukhus för att din kompis är sjuk, är det då okej att köra för fort för att hjälpa kompisen? Alla tycker inte likadant. För vissa är det omoraliskt, alltså fel att köra för fort. Andra kan tycka att det är moraliskt, det vill säga rätt, beroende på situationen.

I din vardag behöver du inte fundera så mycket på vad som är rätt och fel, eftersom detta är för att samhället redan har satt upp regler som berättar detta. Till exempel att räcka upp handen om du vill ha ordet i skolan. Eller att ha kölappar i butiker. Det finns också normer, eller oskrivna lagar. Det är regler som vi människor följer men ingen har skrivit ner. De ser olika ut i olika samhällen. I Norden är det en norm att komma i tid eller en stund efter och att helst inte vara sen. Medan i andra kulturer är det artigt att komma sent.

Men det kan finnas normer som inte är bra. Förr tyckte många att det var konstigt om en tjej ville bli polis. Det sågs som något bara killar kunde bli. Men normer ändras och idag är det inget konstigt med kvinnliga poliser. Så vad är rätt och fel? Ja, det finns många frågor och ibland inga enkla svar.

Etik hjälper oss som sagt att välja det som är rätt. Det finns olika etiska modeller.

Regeletiken säger att vi ska följa de regler som finns. Exempel samhällets lagar eller religiösa regler, som i Koranen eller Toran. Det kan också handla om oskrivna regler.

Konsekvensetik innebär att man funderar över handlingars konsekvenser – alltså följder eller resultat. En handling är rätt om följden av handlingen blir något bra. Och en handling är fel om följden blir något dåligt.

Sinnelagsetiken handlar om att titta på vilka avsikter en person har. Alltså, vilket resultat personen tänkte att det skulle bli. En handling är rätt eller god om personen som utförde handlingen hade goda avsikter.

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll

• Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
• Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
• Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.
• Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor.
• Eleven för enkla resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor.