Praxis alfabet

Vi kommer långsiktigt att arbeta med Praxis alfabet under lekfulla former. Därmed undervisas fonetisk medvetet som är en grund för barnens framtida läs- och språkutveckling.

 

Vad är Praxis alfabet?

 

Syftet med att använda Praxisalfabetet är att barnen ska få förståelse för bokstävernas olika ljud, vilket innebär att barnen utvecklar den fonologiska medvetenheten. Barnen får kunskap om bokstävernas olika ljud och bilderna hjälper barnen att koppla bokstävernas utseende till dess ljud. Praxisalfabetet fokuserar inte på bokstäverna, utan på språkljuden. Bilderna ger en artikulatorisk anvisning till hur de olika språkljuden låter och görs. Barnen kopplar helt enkelt ett ljud till varje bild och behöver därför inte tänka i lika många led som med det traditionella alfabetet.


Materialet visualiserar de viktiga språkljuden och sätter fokus på språkets minsta beståndsdelar – fonemen. Varje fonem/språkljud representeras av en fin och färgglad bild som fungerar som en artikulatorisk anvisning till ljudet. S gestaltas t.ex. av en orm som väser /Sss/. Bilden av B är ett spöke som låter /b/ för att skrämmas. Bokstäverna finns med i bildens övre högra hörn, vilket gör att barnen automatiskt lär sig känna igen dem.

 

De barn som tidigt får möta språkljuden på detta sätt har givetvis lättare att så småningom koordinera artikulationen av språkljuden för att kunna uttala orden. För att förstå materialet krävs att vi vuxna tänker bort alla de traditionella bokstavsalfabeten vi mött genom åren där bokstaven representeras av första ljudet i ett ord, t.ex. APA – A, Boll – B, Cykel – C. Detta gamla sätt att representera ljuden och bokstäverna är mycket mera komplicerat för barnen och kräver tankeoperationer i flera led. För att klara det måste man först förstå vilket ord som bilden föreställer? Sedan ska man identifiera vilket är första ljudet i ordet? Och hur låter det ljudet? Om barn lär sig vad bokstäverna heter, skulle ordet "Sol" låta "Ess-O-El. Lär man sig bokstavsljuden blir det "Ss- Oo- Ll" och därmed rätt.


Källa: information ovan är hämtad från https://sprakutvecklarna.wordpress.com/tag/praxisalfabetet/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför?	Vi ser att de bokstavsljud vi hitintills har introducerat har visat effekt. Barnen har visat intresse för dem och har kunnat bibehålla erövrade kunskaper genom synlig dokumentation på avdelningen. Vi vill ge barnen fortsatta förutsättningar att ta till sig fler bokstavsljud för bokstäverna och därmed utveckla fonologisk medvetenhet. En fortsättning av detta är att sätta ihop ljuden till ord. Barnen kommer att befinna sig på olika kunskapsnivåer kring detta men hur som vill vi fortsätta skapa ett intresse för bokstäver. Vi vill utmana barnens nyfikenhet som de hittills har visat oss av tidigare aktiviteter och uppmärksammande av bokstavsljud.
Vad?	Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utvecklaintresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap, Lpfö 18 Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, Lpfö 18 2.7 FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGENutveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
Hur?	Efter introduktion skett kommer barnen på olika sätt göra en skapandeaktivitet som är kopplat till den aktuella bokstaven Denna kan med fördel tas hem. Alstret utgör då en del av dokumentationen då barnen kommer att kunna återblicka sitt lärande. Alternativt kommer vi att göra andra aktiviteter som ex spela upp teater kopplat till bokstavsljuden. Vi fokuserar på hur bokstäverna låter men ser också till att själva bokstaven finns med i processen så barnen ges möjlighet att koppla ihop ljudet till bokstaven. Ex: vi skapar ormar, ormen låter Ss, vi ser till så att bokstaven S finns med på ormen.   Vi kommer också att synliggöra de introducerade bokstäverna på ett eller annat sätt inne på avdelningen. Att ha det synligt vid matborden har fungerat väl. Vi kommer även att nyttja golvytorna och bokplasta upp. Ex kan vi tejpa upp praxis bokstäverna i följd så de bildar ett kort ord. Detta möter upp barnens olika kunskapsnivåer. Antingen intresserar de sig av de enskilda bilderna/bokstäverna och vi samtalar om dem, eller så utmanas de att ljuda/sätta ihop de olika bokstavsljuden till ord.
När?	Detta är början av ett obestämt långt arbete. Det utgör en grund för barnens framtida stora läs- och skrivutveckling. Så länge barnen visar intresse för bokstäverna så fortsätter vi. Vi tar det i en takt som fungerar för övrig planerad verksamhet. Vi går vidare med nästföljande bokstav efter introduktion av ljudet, aktiviteter ex teater eller skapande relaterat till ljudet/bokstaven och uppsatt dokumentation.

 

 

 

 

 

 

Frågor för förskollärarens löpande uppföljning - skriv löpande reflektionen i rutan nedan.

Exempel:  

•  

• Vad fungerar bra? 

• Vilka tecken på förändrat kunnande ser vi hos barnen? 

• Vad ser vi för tecken på önskade effekter som vi formulerade i undervisningsplaneringen?

• Utifrån ovanstående – vad behöver förändras/förbättras i undervisningsaktiviteten/området? 

• Vad behöver tas om hand på nästa nivå? Vad behöver rektor förändra i organisationen/förutsättningar?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.