Björkens projektavstämning Södermalm 2023-2024

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet Projektuppdrag med frågan: Hur lyssnar och möts vi i vår stad?Det här är den tredje planeringen under det pedagogiska året, där vi följer upp projektuppdraget och arbetet i barngruppen. Vi utgår från Projektuppstart och Projektbeskrivning.

På Björken arbetar vi med Ljud som berättande. Under höstterminen 2023 hade barnen rekvisita med sagor och samlingspåsar. Barnen berättade och samarbetade med att berätta sagan tillsammans. Berättande hördes och görande sågs. Barnen var förtjusta i att arbeta med påsarna och vi lånade ut samlingspåsar så att barnen arbetade hemma. Samtidigt börjar barnen numera leka mycket rollekar med varandra. De leker att de jobbar på olika sätt och använder olika material i sin lek.

På grund av detta vill vi arbeta vidare med dramatisering och rollekar där barnen kan använda fantasi och kreativitet att skapa scener och saker i sin lek. Barnen får använda kodat och okodat material för att skapa önskade saker i sin lek. De ska också kunna förhandla och lösa konflikter på ett bra sätt där pedagoger ska vägleda och stödja barnen.

 VAD, VARFÖR, HUR, NÄR OCH VEM?

•          Hur har undervisningen riktats mot de mål vi satt upp? Hur har undervisningen lyckats och varför? Vad behöver utvecklas vidare?

Vi har tydlig rutin och struktur för att barnen och arbetslaget ska veta om vad de förväntas att göra under dagen. Vi talar om för barnen om det som ska hända och visar dem hur de ska bemöta varandra för att alla ska känna sig trygga. Vi lär barnen hur de kan lösa konflikter utan våld. De ska prata och lyssna på varandra iställeOrden: stopp, upptagen, vänta, fråga, låna, samarbeta och tillsammans används som verktyg för att barnen kan förhandla med varandra. De leker med varandra utan att utesluta någon.

Barnen samspelar och interagerar mer med varandra. De leker mer avancerat i sin rollek. De använder verbalt språk och sätter villkor på hur ska saker ska användas i leken och hur roller ska delas till var och en. Dock behöver vi arbeta mer med konflikthantering och impulskontroll. Barnen behöver kunna förhandla med varandra utan våld, samtidigt som de kan ha tålamod och vänta på sin tur. Barnen har lärt sig att dela med sig om kompisarna frågar. De blir mer självständiga och klarar av saker själva till exempel hämta mat från buffé, skrapa tallrik och lämna tallrik och mugg på vagnen, klä av och på sina kläder, handtvättning och toalettbesök etc.

Under denna vårtermin 2024 kommer vi att lära barnen att bli mer självständiga samtidigt som vi vill lära barnen att kunna prata och lyssna på varandra utan att använda våld när konflikter uppstår. Vi vill skapa tillsammans ett gemensamt kollage med teman "sagovärld" med aktuella sagor som barnen känner till. Samtidigt ska vi arbeta med dramatisering av olika sagor.

• Vad har barnen fått möjlighet att utveckla och lära om? Vilka kompetenser, förmågor och strategier ser vi hos barnen? Vilka tecken på förändrat kunnande/lärande/utveckling ser vi hos barnen? Hur vet vi det?

Vi har grundplanering varje vecka då arbetslaget planerar tillsammans.  Vi observerar och pratar i arbetslaget om vad som barnen behöver lära och hur vi ska gå vidare utifrån barnens intresse. Vi planerar undervisning utifrån barnens förkunskaper och kunnande. Vi upprepar undervisning och hittar nya utmaningar.

Barnen är kompetenta. De uttrycker sig verbalt och kan berätta sina viljor. Barnen leker med varandra utan att utesluta någon. De börjar använda orden stopp, upptagen, vänta. De är självständiga och klarar av saker i olika situationer. På utflykt fungerar det bra. Barnen har bättre finmotorik och grovmotorik. De blir mindre kladdig när de äter. De kan arbeta med småpärlor, ritande, måleri och lera. De kan källsortera, räkna och kan olika bokstäver.

• Vad behöver vi lägga till för fortsatt utveckling och lärande?

Vi vill arbeta med mätning, skapande, drama, argumentation, självständighet och konflikthantering.

• Vilka material, tekniker, uttryckssätt, ämnesområden har vi haft fokus på? Vilken betydelse har det haft? Vad ska vi fortsätta med och vad behöver vi utveckla?

Vi kommer använda återvinningsmaterial, naturmaterial att skapa vår sagoland. Barnen kan använda material på avdelning i sin lek. Vi lägger stor vikt på drama, skapande och musik. Vi arbetar med språk, matematik, naturvetenskap och hållbar utveckling samt estetik. Vi erbjuder barnen att möta olika material och tekniker i sitt skapande som t.ex. att måla med bilar, måla på pappersservetter eller måla med stor respektive liten pensel. Vi ger barnen grundläggande kunskaper för att kunna utmana sig vidare till saker som svårare. Exempelvis ska barnen kunna räkna och ha antalsuppfattning för att kunna mäta och jämföra.

• Hur syns det på förskolan och i lärloggar vad barnen utforskar? 

Barnen leker mycket med rollekar både utomhus och inomhus. Vi synliggör det i lärloggar med bilder och text samt en pärm där barnen kan reflektera med pedagogerna och kompisarna.

• Hur involverar vi familjerna i arbetet? (nyhetsbrev, föräldramöte, introduktionssamtal, lärlogar osv).

Vi har nyhetsbrev varje månad och grupplärlogg varannan vecka. Individuella lärloggar publiceras två gånger per termin. Vi har föräldramöte och kickoff samtal samtidigt som vi har utvecklingssamtal på vårterminen. Vi har vardagliga samtal samt vi synliggör vad som barnen har arbetat under veckan på anslagstavlan i kapprummet och samlar dem i dokumentationspärm för att barnen kan reflektera med varandra och vårdnadshavare.

• Följ upp era överenskommelser i arbetslaget för ett gott arbetsklimat, kommunikation, samarbete, organisation och ansvarsfördelning?

Vi planerar tillsammans och fördelar arbetsuppgifter. Alla ska del av information på avdelning och förskolan. Vi reflekterar över barnens läroprocesser, arbetssätt och förhållningssätt för att det ska bli bättre och bra för alla barn. Vi fattar beslut tillsammans och gör överenskommelse. Alla får bidra med varandras kompetens för att kunna ge en effektiv undervisning.

• Följ upp de fokusfrågor ni valt ut för gruppen: Hur har vi arbetat med social hållbarhet, demokrati, delaktighet och språk? Hur blev det? Varför blev det så? Hur går vi vidare? 

Vi arbetar med social hållbarhet där vi stärker grupptillhörighet, olikhet som tillgånger, trygghet, Vi-känsla och lyhördhet. Vi lyssnar in barnen både deras verbala och icke verbala språk. Vi uppmärksammar andra språk, traditioner och minoritetsspråk. Vi arbetar med kroppsligt integritet då vi ger barnen verktyg hur de sätter sin gräns på det som inte känns bra. Vi arbetar mycket med sagor och rollekar. Vi har högläsning varje dag och besöker biblioteket. Vi kommunicerar med barnen och använder nya ord för att öka ordförråd. Vi uppmuntrar barnen att prata utan att använda våldet och bekräftar det barnen säger samt sätter ord på det de gör. 

Vi har märkt att barnen börjar leka mer med varandra. Det kan ibland uppstå konflikter men vi hör att barnen börjar kunna lösa situationer själva. De kan säga stopp och markerar med orden upptagen och vänta. Vissa börjar förhandla med varandra om vilken roll de vill bli i leken. Exempelvis ett barn frågar en kompis om hen skulle släcka brand och barnet självt vill köra brandbilen. Vi hör hur de kommer överens i leken. Barnen har lätt att dela med sig om kompisarna frågar. Dock behöver barnen träna mer impulskontroll och ha mer tålamods för att konflikterna inte ska hamna med våldet.

Vi kommer arbeta vidare med impulskontroll, turtagning och lyhördhet. Vi vill att barnen uttrycker mer det som de vill att alla ska göra istället för att bara säga stopp för att det blir tydligare.

• Är alla barn delaktiga i projektet och inkluderade i lärprocesser? 

Vi inkluderar alla barn oavsett. Alla barn har möjlighet att presentera sina projektbilder och berätta för varandra sina upplevelser. Vi skapar undervisningssituationer där vi utmanar barnen på deras nivå och där de befinner sig i sina lärprocesser för att kunna möta varje enskilt barns behov. 

• Hur har vårt bidrag som pedagoger haft betydelse för barnens utveckling och lärande?  

Vårt förhållningssätt är att vi är närvarande pedagoger. Vi lyssnar in barnens idéer och tankar. Vi samarbetar bra i arbetslag och blir förebilder för barnen. Vi skapar trygghet i gruppen och ger alla barn förutsättningar för att varje barn kan utveckla olika kunskaper. Vi befinner oss där barnen är i rummet för att höra och se vad de gör och samtalar om. 

•         Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis frågorna i Södermalms Pedagogiska ställningstagande för dialog? 

Vi reflekterar tillsammans varje måndag och använder reflektionsverktyg såsom trespaltsdokumentation, PRE, POST och veckareflektion.

•         Hur har vi arbetat med reflektion tillsammans med barnen och i arbetslaget? Vad behöver vi utveckla vidare?

Vi använder dokumentationspärm för att reflektera över det som vi har gjort. Vi kommer använda vår digitala bok för att reflektera i hela gruppen, detta för att barnen också ska ges möjlighet att sätta ord på sitt lärande. 

•         Hur har vi arbetat med leken samt fysisk aktivitet/ rörelse kopplat till projektet? Hur blev det? Varför blev det så? Hur går vi vidare?

Vi säkerställer att barnen ska röra sig varje dag. Vi har utevistelse varje dag oavsett väder och har rörelse efter mellanmålet. Vi har en utflykt varje onsdag och långpromenad varje fredag.

•        Hur har vi arbetat med språk, digitala verktyg, naturvetenskap, teknik och matematik kopplat till projektet? Hur blev det? Varför blev det så? Hur går vi vidare?

Vi arbetar med QR-koder, pedagogisk film och programmering, även green screen. Vi källsortering och besöker miljöstation tillsammans med barnen. Vi experimenterar med barnen och samtalar om växter, djur och förändringar i naturen. Vi arbetar också med räkning, mätning och jämförelser. Barnen lär sig att använda nya ordklasser såsom preposition, adjektiv, ordningstal, artikel, adverb i olika sammanhang.

Vi tycker att barnen börjar använda verbal språk och har förståelse för kommunikationen. De kan jämföra storlekar och använder mer avancerat meningsuppbyggnad. Barnen börjar använda ordföljd t.ex. -Idag ska jag leka på parken. Barnen med andra modersmål kan även uttrycka sig svenska. De använder ett- och tvåordssatsar när de kommunicerar samtidigt som vi hör nya ord från barnen varje dag. Barnen kan även koppla symboler till olika namnen när vi arbetar med djursymboler. Barnen kan räkneramsa och börjar kunna räkna rätt mindre antal.

•        Har något oväntat inträffat, några dilemman som uppstått? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet? 

Det oväntade som skett är att barnen börjar kunna leka med fantasilek (rollekar). Vi hör språket och handlingarna som uppstår i leken. Barnen skapar olika villkor tillsammans. De kommer överens om lekinnehåll och de förvandlar material till olika saker i sin lek. Stolarna till tåg, magneter till såg och hammare. De har samförstånd om lekinnehåll och förhandlar med varandra i leken.

•        Vilka teoretiska kopplingar har vi gjort/behöver vi göra? 

Vygotskij: artefekter, Scaffolding, approximala utvecklingszoner

Kress Gunther: Social semiotik: barnen skapar mening från olika modaler där de använder och kombinerar olika teckensystem för att skapa mening i sin kommunikation.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och
• hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och 
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.