3. Projektfördjupning vårterminen 2024 Förskolan Snöripan avd Trollet

Vi fortsätter att ha fokus på språk och språkutvecklande arbetssätt. Med en extra satsning på uttrycksformerna drama, musik, rollek och materialet lera får barnen tillgång till flera sätt att uttrycka sig på, ofta i kombination med det verbala språket. Vi arbetar vidare med social hållbarhet och tar med begreppet pedagogiska relationer och vårt hälsobefrämjande arbete från i höstas. Vi utvecklas och lär i dialog med varandra och fördjupar nu under vårterminen projektet och ser med nyfikenhet fram emot vilka berättelser som kommer att skapas i vår grupp den här terminen.

Utgångspunkt                                                                                             

Den här projektfördjupningen är en övergripande planering för avdelningens fortsatta undervisning under vårterminen 2024. Den grundar sig på de aktiviteter och processer som barnen tagit del av under förra terminen och vår strävan är nu att skapa meningsfulla sammanhang, med en tydlig röd tråd för barnen med möjlighet till fördjupat lärande.

 

Med koppling till ”hållbar framtid” finns demokratifrågan levande hela tiden på många olika sätt, bland annat via barnens inflytande i projekt-processerna:

-       Vi diskuterar och reflekterar och fångar upp barnens tankar, frågor och hypoteser.

-       Vi arbetar aktivt med barnkonventionen i fokus och lyfter både egna och andras rättigheter på många olika sätt.

-       Via vårt språkutvecklande arbete där vi ger barnen så goda förutsättningar som möjligt för att erövra ett rikt språk att kunna uttrycka sig med och kunna göra sin röst hörd i många olika sammanhang.

 

Uppstart

För att minnas vad vi gjort i projektet under hösten börjar vi nu efter juluppehållet med att göra ”återbesök” tillsammans med barnen. Då får vi syn på vad barnen tycker var särskilt spännande och vad vilka frågor och hypoteser de har och vad de är nyfikna på. Detta blir viktig information som vi pedagoger tar med oss i planeringen framåt.

 

De intressen, frågeställningar och hypoteser som vi på vår avdelning fått syn på tillsammans med barnen är:

Att Grodan simmar och sedan sjunker/(drunknar som en del av barnen säger).

Att det blir översvämning och vad händer då?

Att det också kan bli mycket vatten när snön smälter

Vad betyder vada?

Att det finns en fisk i vattnet i Grodans översvämmade hus.

Intresse för båten

Uppmärksammar att Grodan är glad för att det regnar, men sedan var det inte roligt längre.

Att Harens hus låg högre upp och därför klarade sig, att det blev som en ö.

 

 

Fortsättning

Här följer en övergripande planering för vår avdelnings projektarbete under vårterminen. Vi beskriver vad vi tänker arbeta utforskande kring i vårt projekt och hur vi planerar att skapa fördjupning och koppla det till vårt mål.

 

VARFÖR? (Syfte)

Vad vi vill att projektet ska ge/lära barnen? Vad säger läroplanen? Vi på vår avdelning har väljer att fokusera på följande ”förväntade resultat” som vår enhet skrivit fram under de olika mål vi valt i vår verksamhetsplan

 

Vi fortsätter med vårt projekt om Grodan och hans vänner och att jobba med relationer i gruppen. Utifrån deras intresse kring vatten i boken om Grodan är modig väljer vi att även fokusera på det.  Vi vill tillföra ny kunskap om vatten och utveckla språket med nya ord både från boken och utifrån vattnets olika former. tex vada, sjunka, översvämma, ytspänning. För att fördjupa och bredda lärandet erbjuds barnen olika skapande uttrycksformer såsom lera, drama, bild och form

 

.

 

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden i en inkluderande utbildning

 

-       Barn som fått möjligheten att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 

 

Våra förskolor fungerar som kulturella och inkluderande mötesplatser för alla barn

 

-       Barn som fått förutsättningar att utveckla sin kreativitet med fokus på drama, musik, berättande, skapande samt genom lek.

Våra förskolor arbetar för att utveckla en förståelse för vikten av att skapa en hållbar utveckling

- Barn som fått förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

 

 

 

 

Vår konkretisering, lite mer specifikt, utifrån de förväntade resultat vi valt här ovan?

-       Barn som fått möjligheten att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Att barnen vågar prova på nya saker och att de får bekräftelse på det dem gör. Att vår lärmiljö är tillgänglig och barnen själva kan göra egna val och ta fram det material som de vill använda. Att vi ser barnen som kompetenta och uppmuntrar till att kunna själv. Att göra självständiga val utifrån sitt eget intresse och inte utifrån vad kompisarna väljer. Att vi fortsätter att jobba med att stärka barnens relationer till varandra och att kunna sätta ord på sina känslor.

-       Barn som fått förutsättningar att utveckla sin kreativitet med fokus på drama, musik, berättande, skapande samt genom lek.

Vi använder olika uttrycksätt i vårt dramatiserande utifrån boken. Fortsätter att använda oss av olika musikgenrer när vi dansar och rör oss. Vi berättar sagor och tillför rekvisita så att barnen kan dramatisera sagorna.

.

- Barn som fått förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Att vi genom vårt utforskande av vatten och vattens olika former även kommer att ge barnen förståelse för vattnets kretslopp. Vi kommer även längre fram i vår odla med barnen och följa det vi planterat, ta hand om plantorna och sedan plantera ut det i våra planteringslådor. Se vattnets betydelse för att växter ska växa.

 

Utifrån det vi tror kan bli undersökningsbart och hålla barnens intresse vid liv under en längre tid, väljer vi att utgå från följande övergripande projektfråga/nyfikenhetsfråga till barnen:  Vad fascineras vi av och tänker vi om vatten?

 

VAD: (Innehåll)

Vår överraskning/uppstarts-happening som vi väljer för att skapa en inspirerande ingång och rolig start för barnen på vårterminens projekt:

 

Vid starten av vårt projekt på höstterminen kom Sagofèn på besök i dungenoch hade med sig figurerna från Grodan och hans vänner. Sagofèn kommer tillbaka den här gången, på besök inne på avdelningen. Vi har iordningställt miljön genom att barnen får komma in genom hallen där de först får krypa i genom vår kryptunnel och sedan gå in igenom en rockring som vi satt i dörröppningen. När de kommit igenom rockringen sitter Sagofèn och väntar på oss. Hon berättar att Grodan bjudit in henne till oss, för att han har berättat att vi på Trollet visat intresse för vatten i boken om Grodan är modig. Hon frågar om barnen kan berätta vad boken Grodan är modig handlar om. När barnen berättar om vattnet som svämmar över och att Grodan håller på att sjunka tar Sagofèn fram en trollerihatt och trollar fram ett tyg som vi kan använda som vatten. Vi använder tyget som vågor och barnen får sitta under och vi sjunger Vi sitter här och ror. Sagofén säger hejdå och berättar att hon kommer komma tillbaka flera gånger under terminen.

 

 

Vilka aktiviteter/utmaningar tänker vi att vi vill erbjuda barnen under den här fördjupningsperioden?

 

Göra en ö med harens hus och båtar. Utifrån en av bilderna i boken som barnen visat intresse för.

Utforska vatten och vattnets olika former. Göra olika experiment med vatten. Vad flyter/vad sjunker.

Göra egna båtar, se om de flyter. Kan man lasta något på dem?

Göra båtar av fruktkartonger som barnen kan leka i.

Dansa som vatten och figurerna ur boken.

Lera – skapa figurer och båtar i lera.

 

 

Hur förbereder vi pedagoger oss?  

Vi pedagoger har en förförståelse och har gemensamt en stor erfarenhet i ämnet. Vi söker ny information på nätet och läser litteratur i ämnet.

 

 

HUR? (Metod)

Hur planerar vi att genomföra undervisningen?

Vi delar in barnen i 4 olika projektgrupper med en pedagog i varje grupp. En grupp inne, övriga ute på gården och en grupp är ute på gården eller går till skogen. Vi gör en gemensam planering över innehåll i grupperna. Grupperna som är ute har aktiviteter planerade antingen tillsammans eller var för sig. Två pedagoger turas om att ansvara för en av grupperna med de fyra yngsta

 

Hur planerar vi att förbereda vår pedagogiska miljö och vårt material för att väcka barnens nyfikenhet inom temat?

Vi arbetar hela tiden med att göra i ordning och förändra vår miljö så att den blir inbjudande och att barnen själva kan ta fram och välja vad de vill göra. Vi fortsätter att utveckla vår vattenstation.

Att stationen alltid finns tillgänglig. Tillföra nytt material kontinuerligt.

Göra i ordning ett bord utifrån projektet med ”Harens ö” och båtar där barnen får leka med figurerna i som finns tillgängligt under hela dagen. Barnen är med och skapar detta.

Använda båtarna av fruktkartonger och skapa en plats där de kan förtöja båtarna.

 

Hur planerar vi att dokumentera våra aktiviteter för oss pedagoger och för barnen, samt för vårdnadshavarna.

Vi fotar och filmar, skriver ner barnens tankar, åsikter och funderingar. Vi dokumenterar och sätter upp bilder och barnens reflektioner på vår Projektvägg. Där barnen själva och även vårdnadshavare kan se vad vi gör i projektet och hur det utvecklas. Vårdnadshavarna kommer även delges via den dagliga kontakten och via grupplärloggar och individuella lärloggar.

 

 

Hur vi planerar att skapa delaktighet och reflektera tillsammans med barnen.  Hur planerar vi att skapa delaktighet i projektet tillsammans med barnens vårdnadshavare?

Vi startar upp varje projektgrupp genom att reflektera över vad vi gjorde förra gången genom att titta på bilder/ filmer och låter barnen återberätta.

Vi pedagoger använder vår egen tid till att reflektera över det som hände i respektive projektgrupp varje vecka. Där vi även lägger in bilder från varje grupp. Finns som grund inför vår gemensamma reflektion samt lärloggar. Vi kommer även att ha en gemensam reflektion i stor grupp med alla barnen varje månad.

Låta de äldsta barnen vara med och skapa en egen lärlogg där de väljer bilder och berättar om sitt lärande. Spela in barnens röster som en ljudfil.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,