Projekt om Vatten - hur ser barnen på naturfenomenet "VATTEN"?

Barnen ska få uppleva elementet vatten på olika sätt genom lek.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Barnen visar hur roligt det är att leka med vatten i skötrummet.

Vid måltider brukar barnen vilja lägga mat i sina muggar.

(Enligt den andra planeringen finns också intresse för lek med vatten på gården. När det regnat så leker barnen med vattnet på olika sätt.)

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"

Vi vill ge dem tid att leka med vatten. Oftast får barnen bara tvätta sig och gå därifrån. Besvikna eftersom de vill leka med vattnet.

Prioriterat målområde: Naturkunskap med kompisar. Utforska olika material.

Förväntat resultat:Barnen får möta sina kompisar i planerad undervisning. Att ge varje barn möjlighet med olika material, forska och leka med vatten.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:

S.46 Vattenlek innefattar allt från prova ytspänning under koncentration till att hjälpa till med att vända den ”stora” bassängen på högkant och se vattnet forsa ut mot avloppet. En lek med vatten kan gå från att vara ett kontrollerat hällande till ett okontrollerat stänkande och plaskande på ett ögonblick, och båda varianterna är lika utvecklande för barnet. Vattenleken stimulerar alla sinnen samtidigt, på samma gång som barnets har roligt. Vatten låter, känns, smakar, doftar och syns i all sin genomskinlighet. Att arbeta med vatten ger alltså hela kroppen en upplevelse! (Att bada stimulerar det taktila sinnet genom att hela huden får beröring. Obs! Barnen hos oss får beröring på armar och ibland ansikte.)2008 Karin Persson-Gode, Upptäck naturvetenskap i förskolan.

S.36 Små barn utforskar hela tiden naturvetenskap i sin lärmiljö. Det gäller att hitta intressant, undersökningsbart material och fånga tillfällena. Ett naturvetenskapligt arbetssätt handlar om att observera, sortera, klassificera, ställa hypoteser, undersöka, dra slutsatser och kommunicera. - Så har naturvetare arbetat sedan slutet av 1600-talet. Barn upptäcker naturen på samma sätt. De ställer hypoteser och undersöker. Åker de exempel rutschbana kan de testa om det går fortare om de kastar dit mer snö. Att börja med barnens egna undersökningar är bra sätt att starta projekt. Som lärare ska man vara nyfiken tillsammans med barnen och visa det säger Lillemor Sterner adjunkt och biologi- och kemilärare vid Lärarhögskolan i Stockholm.  Ur boken Naturvetenskap och miljö 2008

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Barnen samlas i små grupper. Totalt 25 barn. Alla ska få leka minst 3 gånger var med vattnet i tvätt rummet. Barnen ska också få använda sugrör i mugg. Bubbla med vatten. Hur barnen upplever lekerär vår lärdom. Kan vi komplettera med material osv. För att alla ska kunna vara med, kommer vi att ha projektet vid olika tillfällen och dagar. 

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vi låter barnen få uppleva hur material sjunker och flyter. Kommunikation och vi sätter ord på vad som händer. Kompisrelationer byggs och de lär känna varandra djupare. Se varandra, lyssna och bekräfta varandra. Vi sjunger och har mycket fantasi. Skapar drama. Båten… Var sin gubbe…osv. Alla ska känna sig delaktiga och kunna påverka situationen.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Tillåtande och forskande. Barnen ska öva sig att vänta på leksaken tills den är ledig. Ställa öppna frågor och vara nyfiken som pedagog. Vad hände nu? En kompis berättar och de andra lyssnar. Som pedagog kan jag hjälpa barnet att sätta ordförråd skeendet. Positiv upplevelse.

Hur ska lärmiljön utformas i tvättrummet ? Skapa fri yta så det finns plats att röra sig. Material - synligt och lätttillgänglig. När vi använder muggar, vatten och sugrör så är det viktigt att kunna sitta mittemot varandra vid bordet.

Vid varje tillfälle dokumenteras lärandet. Vid varje tillfälle kommer vi att se hur lärstunden/undervisningen fungerar. Som pedagog ser jag hur miljön kan förbättras till nästa lärtillfälle. Vad behöver jag tänka på?! Vi tänka på.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• fantasi och föreställningsförmåga,