Frihetstiden och Gustavianska tiden

Vi ska arbeta med frihetstiden och den Gustavianska tiden. En tid då folket fick mer frihet, medan kungens makt minskade. En tid då nya idéer om vetenskap och jämlikhet formades. Frihetstiden varade mellan 1719-1772 och Gustavianska tiden mellan 1772-1809.

Mål med undervisningen:

Eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang, hur det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen av framtiden, historiska förhållanden, historiska begrepp samt bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.  

Det här kommer vi att göra:

-Ha lärarledda genomgångar där vi skriver och pratar om begrepp. 
-Läsa i Puls SO, besvara frågor till texterna. 
-Kolla på filmer och klipp och diskutera innehållet tillsammans.

-Arbeta utifrån arbetsboken.

Detta kommer bedömas:

Dina kunskaper om:
-Historiska personer, förhållanden och skeenden under tidsperioden. 
-Hur makten i Sverige förändrades under tidsperioden och hur det har påverkat dagens samhälle. 
-Orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar och människors olika levnadsvillkor,
till exempel vilka som fick vara med och bestämma i riksdagen. 
-Olika historiska källor och deras användbarhet. 

Bedömning sker via skriftligt test och under varje SO lektion. 

Lärandemål:

- ha kännedom om hur Sverige styrdes under frihetstiden respektive under gustavianska tiden

- ha kännedom om upplysningstidens idéer om vetenskap och jämlikhet, och hur de påverkade samhällsutvecklingen i Sverige

- ha kunskap om levnadsvillkor för olika grupper i samhället under 1700-talet

- ha kunskap om historiska källor och hur de kan användas för att ge information om frihetstiden och gustavianska tiden

Begreppslista:
reform, borgare, importera, exportera, arrendera, bruk, skifte, nyodling, växelbruk, församling, fattigbricka, tryckfrihet, industrialisering, yttrandefrihet, regera, revolution, riksråd, hattar, mössor, skifte, regeringsform, upplysningen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.