Vi utforskar Matematik

Syftet är att väcka barnens intresse och nyfikenhet för matematik, samt att få dem matematiskt medvetna!

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge: 240201

Vi har just nu en barngrupp på 13 barn som kommer att förändras från och med nästa vecka, då kommer ytterligare 6 st. barn och en pedagog till oss från vår grann avdelning. Majoriteten av gruppen förblir dock densamma. Kunskaperna inom olika matematiska områden varierar just nu bland barnen och vi vill utöka dessa kunskaper och färdigheter ytterligare.

Vi planerar att kartlägga mer ingående var barnen befinner sig inom olika matematiska områden, vilka aktiviteter och vilket material som de utforskar matematik genom, samt hur vi kan bygga upp våra miljöer och planera aktiviteter som utmanar barnen vidare på ett sätt som samtidigt ökar deras medvetenhet om matematikens närvaro. 

Vi kommer även att väva in vårt Babblarnatema i matematiken.

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde: 
Att barnen får möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom olika matematiska områden, samt får till sig nya ord och begrepp och därmed kan utveckla sitt kunskapsrelaterade språk inom matematik. 

Nuläge:

Har jobbat mycket med antal: räknat antal barn och fröknar, räknat på talraden, hur siffrorna ser ut och vad de heter. Vi har även gjort flera sorterings övningar med färger och antal, liten-stor, kort-lång. Geometriska former har vi så smått börjat lära oss och har börjat med formen cirkel.  Pusslar och lär oss se mönster. 

Förväntat resultat/ Önskat läge:

- Att alla barnen får en tilltro till sin egen förmåga att lära, strategier för att lära sig och förmåga till kreativitet och problemlösning. 

- Barnen utvecklar sina kunskaper om geometriska former, de olika räknesätten, prepositioner/lägesord, jämföra, para ihop, riktning, sortering, storlek. Målet är att barnen ska få ökade kunskaper om matematik.

- Barnen uttrycker verbalt och använder matematiska begrepp inom flera områden. Målet är att alla barn utökar sitt kunskapsrelaterade språk inom matematik och använder det i språkliga sammanhang. 

- Principen om räkneordens ordning = i vilken ordning siffrorna kommer i räkneramsan.

- Antalsprincipen = den sista siffran man räknar är det slutgiltiga antalet.

- Ett till ett principen = parar ihop två föremål från olika mängder.

 

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: 

Vi kommer att arbeta med begrepp rörande:
Geometriska former - cirkel, triangel, kvadrat, rektangel.

Räknesätt - addition/plus

Tidsuppfattning - dag/vecka/månad/år/årstid

Sortering - sortera efter antal, färg, form, storlek

Prepositioner/lägesord - på, under, över, bredvid/jämte, bakom, framför, i, inuti, utanpå, innanför, utanför

Jämföra - lång/kort, stor/liten, tjock/smal, många/få, fler/färre

Para ihop - lika på lika

Riktning - uppåt, neråt, framåt, bakåt, sidled, höger, vänster



Vi kommer att ha aktiviteter där vi:
- Utforskar tillsammans på olika sätt.
- Introducerar olika matematiska begrepp i olika sammanhang, och får upp det fysiskt i miljön.
- Gör olika lekar som erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga.
- Har sifferjakt och går på jakt efter geometriska former genom matematikpromenader, både innomhus, på gården och utanför förskolans väggar.
- Belyser matematikens närvaro i barnens vardag, till exempel vid rutinsituationer som måltider, på/avklädning, i våra lärmiljöer samt planerade aktiviteter.

- Vi kommer även att väva in vårt Babblarnatema i matematiken.

Det här behöver vi i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:
Vi kommer att fortsätta att avvika vissa dagar och tider i veckan för planerade aktiviteter kring våra olika processer i verksamheten Vi kommer dessutom arbeta för att pedagogerna har en ökad medvetenhet kring att belysa matematikens närvaro för barnen i vardagen. Aktiviteter och lekar kommer att utföras utefter barnens olika utgångslägen och intressen. Alla grupper kanske inte kommer att arbeta med samma matematiska område samtidigt eller på samma sätt, men under året som kommer så kommer alla barn ha fått erfara matematik som ett särskilt riktat fokus.  Språkutvecklingen är en genomsyrande del i allt vi gör och stort fokus kommer att ligga på att utveckla barnens kunskapsrelaterade språk inom matematik.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen? - Det här projektet kommer att arbetas med dagligen i vår verksamhet.
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen? -Utifrån dokumentationen i Unikum kommer vi att reflektera och analysera barnens progression inom det valda området och vad vårt arbete ger för konsekvenser i barnens utveckling.
• Hur ska vi ta tillvara på den spontana undervisningen? - Våra rutiner på Snurran är redan väldigt flexibla för att ge utrymme till barnens egna initiativ och spontan undervisning.
• Vilka tidsintervall ska vi dokumentera våra utvecklingsområden? - Dokumentation sker kontinuerligt för hela gruppen och för varje enskilt barn. Reflektion och analys görs fortlöpande så vi ser att barnen tar till sig och utvecklas i sitt lärande och för att vi ska få syn på vad vi behöver ändra och förbättra i vår undervisning

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.
Blev det som vi tänkt och planerat? Vad kan vi förbättra?

Reflektionsfrågor:

• Hur gick det? 
• Vad såg vi? 
• Vad visade, sa/gjorde barnen? 
• Blev de som vi tänkt? 
  
  Analysfrågor: 
  Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.
  
  
• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
  
  
  Åtgärder för högre måluppfyllelse: 
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

Utvärdering vårterminen -24

Började terminen med att utforska snö. Vi tog in snö, byggde en snögubbe. Ställde frågor till barnen vad de tror kommer hända med snögubben inomhus? Vi tittade på ”snögubben” efter vilan.  Vad hade hänt? Det var bara vatten kvar, varför?

Vad händer när man tar in snön och målar på den? Vad händer med färgerna när de möter snön? Vad händer när vi tittar på det vi målat efter en timma?
Barnen tyckte det var konstigt att det bara låg färgat vatten kvar. Jämförde det med att äta glas ute i värmen på sommaren, glassen smälter.

Sjöng sånger och ramsor om snö. Skapade snögubbar av papper. När vi klippte och klistrade runda former till snögubben så fick vi in cirklar i barnens ordförråd och spann vidare på den geometriska formen.
Barnen började rita cirklar och upptäcka cirklar runt omkring sig. 

Vi fortsatte att jobba med cirkeln på olika sätt, pratade om att cirkeln är rund och har inga kanter, sortering av storlek, antal och färger, lägga lika på lika, gick på cirkeljakt både inne på förskolan och ute i närområdet. Sjöng sången om Cilla Cirkel och skapade cirklar med hjälp av olika material.

Vi såg att barnen visade stort intresse för cirklar och uppmärksammade cirklar överallt i sin vardag.

Efter cirkeln gick vi över till att lära oss om de geometriska formerna triangel och kvadrat och hade ungefär samma upplägg på undervisningen som med cirkeln. Pratar om formernas utseende och räknar hur många kanter de har.
Promenader för att hitta de olika formerna i vår närhet. Pyssla/ skapa formerna, sortera, sånger och ramsor mm. Det har varit uppskattat att jobba med de geometriska formerna, vi har sett att barnen varit nyfikna, intresserade och lärt sig att se former överallt i sin vardag. De kan även benämna formerna och gör oss pedagoger uppmärksamma på vad de ser.

Under Påsken hade vi uppehåll för att påskpyssla, sånger och ramsor om påsken.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.