Fjärilens verksamhetsplan

Här kan ni följa Fjärilens verksamhetsplan kring vår utbildning och undervisning för att främja barnens utveckling och lärande

Verksamhetsplan HT24/VT25

Det systematiska kvalitetsarbetet är en process som syftar till att synliggöra och tydligt visa vad vi gör, varför vi gör det och vilka resultat det ger. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till en förändring och utveckling. Verksamhetsplanen syftar till att skapa en systematik och struktur i kvalitetsprocessen. Den utgår från förskolans fokusområden som är tillgängliga lärmiljöer, digitalisering, språk och kommunikation samt det kompetenta barnet. Verksamhetsplanen ska utgå från barnhälsplanens kartläggning och handlingsplan.

 

 

Struktur i kvalitetsprocessen

Välj fokus - utifrån fokusområden, behov i barngruppen och målen i handlingsplanen

Svara på frågorna, vad, varför och hur

Sammanfatta det ni bestämt och synliggör genom dokumentation

Utvärdera: Identifiera framgångsfaktorer och möjliga utvecklingsområden

 

Var är vi? Analys av nuläget

• Utgå från barnens intressen, tankar, erfarenheter och behov.

Vart ska vi (förväntade effekter = måluppfyllelse)

• Vilka kunskaper och färdigheter ska barnen får möjlighet att utveckla. Varför är det viktigt?

Hur gör vi? Hur skapar vi förutsättning för lärande?

Hur blev det? Gemensam reflektion

Reflektion som görs veckovis, enskilt och kollegialt. Reflektionen görs utifrån lärloggar och annan dokumentation

 

 

     

Var är vi? (Utgå från kartläggning vad barngruppens styrkor, intressen, behov och tema)

Styrkor: De äldre barnen tröstar de yngre. Vilja att utforska och undersöka saker vi har och även tittar på vad de andra gör med dem. 

 

Intressen: Sånger med rörelser lockar barnen att vara med och vi ser att de vill följa med i rörelserna. Barnen gillar sånger speciellt de som de känner igen. Upprepande sånger som vi ofta brukar sjunga.

 

Behov: Närhet och omsorg för alla. Rutiner/struktur över dagen, vi finns kvar fast vi inte är i rummet. 

 

Tema: Vi har tema Babblarna, de har olika egenskaper som vi kopplar till de olika fokus områdena. Utifrån barnens intresse för sånger och rörelser så är det ett superbra tema.

 

 

 

 

1. Tillgängliga lärmiljöer: 

Vad? (Innehåll): Kopplar Bibbis egenskaper till sinnes rummet i hallen. Babbas egenskaper koppla till lilla utrymmet i köket. Diddi koppla till ateljen. Doddo vid skjutdörren, där bilder på olika händelser som är bra och det som inte är Ok att göra mot någon annan. Bobbo i stora rummet/lekhallen då vi har dans, rörelser, balansgång m.m. Dadda kopplas till promenad/gå ut på gården.

Varför? (Syfte): Skapa inbjudande lärmiljöer som inbjuder till lek samspel och kommunikation.

Hur? (Metod/strategier): Med att ha de olika babblarna uppsatta på olika platser, barnen ser och vet om de olika aktiviteter som är i de olika rummen. Metoden är att babblarna ska visa var olika aktiviteter görs och att material med ska vara tillgängligt/alternativt att det finns olika aktivitets kartor över de aktiviteter som finns vid de olika platserna. Vi pratar om de olika babblarna när vi har en aktivitet där någon av babblarna finns för att göra det tydligt vad vi gör på de olika platserna.

 

 

2. Digitalisering: 

Vad? (Innehåll): Bibbi klurklok teknik: målar figurerna koppla till ozobot, makey-makey med aluminiumfolie babblarnas färger i. Skapa Qr koder Babblarna sånger, berättelser, böcker.

Varför? (Syfte): Utforska olika digitala verktyg koppla till temat. Barnen ska få testa olika digitala verktyg för att upptäcka att digitalteknik kan användas på olika sätt.

Hur? (Metoder/strategier): Använda Ozobot göra Babba på papper så Ozobot åker runt Babba, prata om färgerna som blir på Ozobot. Makey-makey göra med aluminiumfolie lägga i färgerna babblarna har. Undersöka med mikroskåpet de olika Babblar vi har, se hur det ser ut i mikroskåpet.

Bilder av babblarna som finns inne på avdelningen uppsatta på ett papper med en svart prick i mitten och programmera digitala musen hur den ska röra sig.

 

 

3. Språk & kommunikation: 

Vad? (Innehåll): Babba: Läsa böckerna Babblarna hög läsning. Vilka ord/begrepp som används i gemensamma samlingen. Vad heter figurerna. Göra olika lekar med Babblarna vad de heter. Träna uttal/turtagning

Varför? (Syfte): Använda olika verktyg, olika verktyg för att barnen ska kunna kommunicera och utrycka sin önskan. Använda ordlistor utifrån olika sammanhang, valda begrepp/ord.

Hur? (Metod/strategier): Vi ska alla använda de valda begreppen och orden vi valt utifrån olika sammanhang. Babba är med på samlingarna och Babba visar var en sak ska sitta och säger begreppet. Vi pedagoger tittar på Babba när Babba pratar.

Vilka begrepp/ord:

• Klättra upp, Gå ner, Bakom, Framför
• Tack, Hej, Säga och/eller visa Stop med handen, Kom visa med handen tecken för kom. (Äta, Mera, kunna peka på pek karta vid bordet)

I samlingen ha en turtagningslek där vi uppmuntrar barnen att säga tack. Pratat med barnen om vad Stop kan betyda, inte bara betyder en sak utan mer.

Vi pedagoger har högläsning för alla barn, en bok som inte är för lång och samma bok läses mer än bara en vecka, tre veckor eller mer.

 

 

4. Det kompetenta barnet 

Vad? (Innehåll): Bibehålla en struktur som möjliggör att barnen blir självständiga och kan hantera sin förskole vardag.

Varför? (Syfte): Skapa bildstöd för avdukning, tydlighet för barnen. Börja med något litet att duka av, succesivt mer efter ökad förmåga. Självständighet i att tvätta händerna.

 

Hur? (Metod/strategier): Utifrån ålder/mognad ta något från bordet till diskbänken efter lunch. Ta fram muggar till bordet vid frukost, ibland till lunch och vid mellanmål. Uppmuntra dem att de kan klara av att göra en aktivitet, stötta dem i att bli självständiga. Bibehålla strukturen så barnen blir självständiga.

 

Kopplingar till läroplan

      Tillgängliga lärmiljöer:

•      Verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande
• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

Digitalisering

• Använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande

Språk och kommunikation:

• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syftet.

• Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

• Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Det kompetenta barnet

• Utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling
• Självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga

Uppföljning: (Hur blev det)

Reflektion: (Stödfrågorna till reflektionen kopierar ni och klistrar in under reflektion bara personal. Reflektion genomförs inom arbetslaget vid planering utifrån fokusområdena)

Tillgängliga lärmiljöer:

Hur har lärmiljöerna utvecklats för att vara inkluderande och mötas av en fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som är utforskande, utmanande och kreativ samt erbjuder kompletterande och okodat material?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Digitalisering:

Hur har barnens adekvata digitala kompetens utvecklats utifrån delarna praktisk hantering av digitala verktyg, pedagogisk användning av digitala verktyg, förståelse för programmering, datalogiskt tänkande och medie- och informationskunnighet?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Språk och kommunikation:

Vilka språkstrategier har använts för att stärka språk och kommunikationsutvecklingen hos barnen?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Det kompetenta barnet:

Hur har barnens färdigheter, förmågor och självständighet uppmuntrats och utvecklats?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Analys:

Hur har de konkreta metoderna/strategierna bidragit till syftet och målen?

Varför blev det som det blev?

Vad ska vi förändra?

Hur lyckades vi skapa möjligheter för lärande och hur närmade vi oss målet?

Vad ska vi fortsätta med?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.