Grundplanering 3 Midgårds förskola grupp 1

"En värld av ekorrar" Vi ser hur barnen ofta studerar träden på gården de tittat uppåt, pekar och verkar förundras. Vi vet också att det finns och vi får ofta får syn på ekorrar som huserar bland trädkronor men också springer omkring på våra staket. Utifrån detta och våran introduktion i ämnet har barnens intresse för ekorrar väckts, vart dom finns och vilka platser dom bor på, ekorrens anatomi och ekorrens familj konstellationer och att lära oss om ekorrens liv och leverne.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?

Ekorren.

Var den bor, vad den äter, deras anatomi (kroppsdelar), rörelse hoppar, flyger, klättrar och springer.

Böcker och filmer om ekorren både fakta och fantasi.

Bilder.

Vad är barnen nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Var dom bor, hur dom bor, vad den äter, deras anatomi (kroppsdelar), rörelse hoppar, flyger, klättrar och springer. (se ovan)

Familjen, medlemmar, vem är mamma, vem är pappa o.s.v. 

Vart tar dom vägen när dom springer(klättrar iväg) Hem?

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart i det?

Barnens frågor, deras genuina intresse för ämne när de lever med och runt ekorren både på förskolan och hemma.

2. Skapa en rubrik för ert projekt

"En värld av ekorrar"

 

3. Projektplan

Syfte

• Vi ser hur barnen ofta studerar träden på gården de tittat uppåt, pekar och verkar förundras. Vi vet också att det finns och vi får ofta får syn på ekorrar som huserar bland trädkronor men också springer omkring på våra staket. Utifrån detta och våran introduktion i ämnet har barnens intresse för ekorrar väckts, vart dom finns och vilka platser dom bor på, ekorrens anatomi och ekorrens familj konstellationer och att lära oss om ekorrens liv och leverne.

 

………….

Vilka teoretiska perspektiv stödjer vårt arbete?

Utifrån ett risosomatiskt perspektiv med Reggio Emilia inspiration. Vi lär tillsammans, av varandra i meningsfulla sammanhang.

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Alla barn blir erbjudna att delta i olika stationer, i både större och mindre grupper i upprepande processer.

Att material är tillgängligt för att öka deras självständighet och intresse och kunna ta hand över det och vara rädd om det.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga? 

Genom lärloggar, genom nyhets inlägg, vardagliga samtal men också med eventuellt en hemuppgift.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 

Kuben

 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

 

Att materialet är mer tillgängligt, att det finns ett flöde av bilder, böcker och filmer som inspirerar projektet.

En förändring i "kuben" till en mer "ekorre miljö"

 

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena?

Genom reflektion, både med barn men också mellan pedagogerna.

Att ekorren finns i våran miljö som hela tiden binder samman de olika undervisningstillfällen men även under hela dagen. 

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

Vilka är projektets digitala möjligheter?

·      Projicerande av bilder och filmer.

·       Sagor om ekorrar till exempel o puppet pals.

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

·      Mängder och tal.

·      Former.

·      Begrepp. (sortera, volym)

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

·       Att jobba ute i naturen men också ta in material som är kopplat till projektet.

·       Att till exempel undersöka kottar och annat som ekorren äter med USB mikroskop.

·       Att undersöka ekorrens anatomi på olika sätt.

Vilka är projektets fysiska möjligheter?

·       Hoppa, springa klättra, balansera, dans som ekorrar.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

·       Med lera får barnen möjlighet att modellera en ekorre.

·       Med färg får barnen möjlighet att med lika tekniker och färgsättningar utveckla sitt sätt att skapa en ekorre.

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

·      Aktivt införa nya ord och begrepp som hör ihop med olika sammanhang vi befinner oss i.

·      En mångfald och tillgång till Faktaböcker/ skönlitteratur i olika genrer och språk som presenteras och är tillgängliga i miljön så barnen blir nyfikna på dem. 

·       Reflektion och samtal runt projektet. Upprepa ord och händelser.

·       Skapa eventuellt egna berättelser, sagor filmer, böcker (Analogt och digitalt)

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

Att hela tiden reflektera över vad vi gör och hur vi gör det, att det hela tiden finns en röd tråd med många, många förgreningar i många olika uttrycksätt, både planerade men också det som sträcker sig över hela dagen, både ute och inne.

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning för att hitta intressanta ingångar?)

Genom att läsa på om ämnet, bredda våra kunskaper, googla om det, följa eventuella nya rön i ämnet. Hålla våra ögon och öron öppna.

Våga tänka utanför boxen. Lyssna riktigt noga på barnen med alla sinnen. De är oerhört kreativa.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens fokusområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen):

- Förskolans demokratiska uppdrag

Hur skapar vi delaktighet och inflytande?

Genom att visa på hur man kan hjälpa varandra, att ge barnen ansvar, att uppmuntra dom, att kunna ge och ta, vänta på sin tur och berömma ser vi att det har skapats ett klimat av empati och sociala relationer som stärker både individen och gruppen.

Hur skapar vi utrymme för leken under dagen och i undervisningen så att barnen ges möjlighet att träna samarbete och förhandling?

Genom att skapa tid och rum för lek i många olika sammanhang både ute och inne, att hjälpa barnen att förhandla och uppmuntra till samspel i olika situationer kan vi skapa utrymme för en fördjupad och långvarig lek.

Viktigt att vi vuxna är där som närvarande pedagog.

- Barns hälsa och välmående

Hur skapar vi utrymme i våra rutiner och undervisning för att alla barn ska må bra och ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar?

Att i reflektionen vara nog med att reflektera att alla barnen blir sedda, att planera så alla barn är delaktiga på sitt sätt efter sina egna förmågor och behov.

 

 4. Gör en struktur kring undervisning utifrån ert projektval,"

En veckostruktur och en superstruktur

• Tänka runt hur vi organiserar grupper, fasta, rörliga, utifrån intressen, vilka utmaningar man behöver etc.
• Inte ha bråttom till nästa steg. Låta barnen få utforska och undersöka vidare. 
• Skapa tid för Barnens frågor och reflektion, pedagogers reflektion och veckoplanering är utgångspunkten och "motorn" i projektet
• Ha en tydlighet och struktur runt lärloggar (Både gruppens och de enskilda, så det blir en likvärdighet) 
• Utgå från vår superstruktur och veckoplanering. Om vi ändrar så är det för barnens bästa.

 

 

Inkludera hur Widgit online kan vara ett stöd i ert arbete.

·       Att använda bilder (Widgit) för att förstärka vad som ska erbjudas under dagen i de olika undervisningstillfällena.

Använd er av mallen för superstruktur när ni planerar (se ovan)

Gör en plan för hur ni ska använda er av Pic-Rat för att säkerställa arbetet med digitala verktyg.

Vi kommer att göra en utvärdering med Pic-rat allt efter som vi introducerar digitala verktyg (puppet pals)- på våra reflektioner.