Planering 3 .Plan för projektet 2023-2024 Naturhjältarna

Här presenterar vi vår plan för projektet kring vårt arbete det här pedagogiska året

Syfte 

Övergripande syfte: Hållbara relationer till varandra, världen och värden.  

 

Frågeställning 

1. 1. I vilka sammanhang etablerar barnen relationer till frågor som berör hållbar utveckling?   

2. 2. Hur kan dansen bli en arena för lärandet inom ämnet hållbar utveckling?  

3. 3. Hur kan den didaktiska metoden övergripande/närliggande syften appliceras för att främja barnens lärandeprogression i relation till de förmågor vi vill att barnen skall utveckla?  

 

 

 

 

Projektinriktning och målområde  

Eftersom barnen fortfarande visar på en stor nyfikenhet och vetgirighet kopplat till frågor som berör hållbar utveckling vill vi fortsätta att utgå från detta i undervisningen. Vi har erbjudit barnen aktiviteter som kopplas till vatten, hav, sjöar, håva, vattenkikare, PH-mätare, närstudier samt att barnen bidragit med kunskap kring problematiken kring plast i haven. Detta blir vår utgångspunkt i undervisningen. Vad vi även vill göra är att arbeta brett. Med brett menar vi att vi fortsättningsvis vill arbeta med hållbar utveckling och dess tre olika dimensioner, social, ekonomisk samt ekologisk.   

Förutom vårt övergripande syfte i enheten blir även begreppet Resiliens det paraplytak som kommer genomsyra undervisningen och de förmågor vi kommer arbeta för att barnen skall utveckla.  

Ann S Pihlgren skriver att barn lär sig läsa genom att skriva, därför inkluderas barnen kontinuerligt i undervisningen genom att vara med och skriva dokumentationen, texter och frågor. Språkutvecklande arbetssätt tänker vi delvis appliceras genom att även lära sig olika ämnen behöver olika typer av litteracitet. Vilket vi menar kommer inkluderas utifrån att fortsätta arbeta i en brev infallsvinkel. Matematisk litteracitet, NV litteracitet som blir viktiga delar i ett språkutvecklande arbetssätt. Metoden för att förstå och förkroppsliga de delar vi undersöker med barnen syftar till att vi undersöker samma sak på olika sätt, med olika språk för att ge barnen de bästa förutsättningarna för deras lärandeprogression.  

Med avstamp i de tre dimensionerna inom hållbar utveckling kan vi lägga upp en bred undervisningsplanering med fortsatt koppling till enhetens övergripande syfte men redan nu kunna lägga en undervisningsplan för närliggande syften.  

Undervisningen grundar sig fortsatt i NV-frågor, vattenkvalitet, begrepp som PH-värde, surt, neutralt och basiskt som introducerats och fått väcka nyfikenhet. Dessa tänker vi sedan undersöka både genom fakta, skapande, kemi/dans, sy kläder enligt PH-skalan och dansa utifrån våra erfarenheter. I denna kontext kommer vi fortsatt befinna oss i både den ekologiska, ekonomiska samt den sociala dimensionen. Som yttligare tillägg kommer vi även att möta boende på äldreboendet i huset, varje onsdag hela terminen. Grunden för dessa träffar bottnar i både relationer, möten, olikheter, men även gemensamma upplevelser. Vi får friheten att utforma dessa träffar utifrån egna önskemål och syften och kan därmed på ett medvetet och fokuserat sätt arbeta för att skapa en gemenskap över åldrar, genom dans, dialog, relationer men även genom att möta och lyssna till olika människoöden. 

 

Kunskaper och förmågor vi vill att barnen skall utveckla i relation till teoretisk förankring 

Vi vill att barnen dels ska utveckla en grundläggande handlingskompetens gällande hållbar utveckling, ekologisk litteracitet, positiv framtidstro samt demokratiska möten. Dessa förmågor knyter an dels till de tre dimensionerna inom hållbar utveckling men även en grund för att bli resilient som människa.  

 

Bild lånad från Ellen Almers avhandling  

 

Ekologisk litteracitet i förskolan 

Någon som kan läsa, förstå och aktivt ta hand om ekosystem.  
1) ekologiska begrepp  

2) vetenskapliga undersökningar, - lösningar som bevarar ekosystemen 

3) ekologiskt systemtänkande,  

Ekologisk didaktiska verktyg 

Ekologisk kunskap, verbalt, kroppsligt och estetiskt 

Vetenskapliga undersökningar närstudier observationer 

Systemiskt angreppssätt hur allt i naturen växelverkar och vävs samman 

Ekologisk omsorg varsamhet i mötet med ekologi och biologisk mångfald, aktivt stötta och bevara arter i närmiljön, omsorg om habitat.  

Betydelsen av att föreställa sig och fantisera om möjliga alternativ är med andra ord en betydande resurs när målet är att utveckla den etiska kompassen i förhållande till andra människor och även i relation till det icke-mänskliga. (S. 159)  

Det finns ett didaktiskt värde i att förskolan involveras i kreativ problemlösning när naturvetenskap och hållbar utveckling görs till innehåll i förskolan. Utifrån ett pragmatiskt perspektiv har 'imagination' att föreställa sig det som ännu inte finns, en betydande roll när vi lär och skapar mening. (Dewey)  

Vi hittar vår teoretiska förankring dels i PO wickman och hans artikel kring vald metod (länk)  

Men även Cecilia Caiman - ekologins nyanser / Resiliens i förskolan / Bodil Halvars / Handlingskompetens som begrepp(Ellen Almer)  

I relation till allt detta kommer vi knyta an de globala målen (Globala målen – Läs om Globala målen – 17 mål för hållbar utveckling (globalamalen.se)) som både förankrar undervisningen men koppla an till vårt övergripande syfte. 

 

 

Innehåll aktiviteter 

Innehållet i projektet planeras utifrån det övergripande syftet och i linje med närliggande syften, vi startade upp med att erbjuda barnen material för exkursioner utifrån barnens intresse men även med tidigare erfarenheter av ett arbete med hållbar utveckling.  

 

Metod (undervisningsmetod)  

Vi har redan tidigt gjort ett val att använda samma undervisningsmetod eller didaktisk teori och metod som vi tog avstamp i förra projektåret, Övergripande/Närliggande syften. Detta med avsikt att då vi med hjälp av analysen från tidigare projekt kunde vi läsa av och kartlägga en stor förändring i barnens lärandeprogression och utvecklade förmågor. Då vi sett en så stor vinst i att arbeta utifrån denna didaktiska metoden gjorde vi valet att nu tidigt från start använda samma metod för att ge barnen möjligheter att utvecklas enligt Vygotski i deras proximala utvecklingszon, eller enligt P.O Wickman för att främja barnens lärandeprogression utifrån frågor som berör hållbar utveckling. N.V forskning visar på att när lärare arbetar utefter denna didaktiska metod genererar en ökad lärandeprogression hos eleverna OM de närliggande syften förankras i undervisningen och görs begriplig för eleverna. För att kartlägga huruvida undervisningen genererar ett förändrat lärande kopplar vi in flertalet nulägen som alla tillsammans lägger grunden för vår analys av undervisningen. Där behöver vi ha en metod för hur vi kommer att analysera undervisningens konsekvenser i relation till oss pedagoger, barnens lärandeprogression samt miljö, material, relationer, möten och mellanrum.

 

Metod (analysmetod)  

Utifrån vald undervisningsmetod behöver vi också kunna kartlägga och analysera undervisningen för att ge förutsättningar för att synliggöra barnens lärande progression, förändrade lärande. Därför kommer vi fortsättningsvis att arbeta med PEA (Praktisk Epistemologisk Analys), i relation till flertalet nulägen som i sin helhet bidrar till en kartläggning av de konsekvenser undervisningen genererat till barnens lärande progression. Det är i mellanrummen (som vi använder som ett av våra analysbegrepp) som vi hittar de faktorer som bidrar till ett förändrat lärande. De andra begreppen vi kommer använda är relationer och möten, dessa tre begrepp blir våra analysbegrepp.  

Per-Olof Wickman och Leif Östman (2002) har utifrån John Deweys pragmatiska filosofi utvecklat metoder för analyser av praktiska epistemologier. Författarna har analyserat lärarstudenters och grundskoleelevers praktiska språkhandlingar i naturorienterad undervisning och visar hur individuellt och socialt meningsskapande om natur synliggörs i samtalen. 

Där tänker vi att PEA inte bara blir en bra analysmetod för vår valda undervisningsmetod utan hur den även går i linje med vårt avstamp i att arbeta kooperativt i projekt.  

 

Enligt Deweys praktiska handlingsteori (theory of action) är individer alltid i handling och i samspel med omgivningen, i en samordnad process (a functional coordination, se Garrison 2001, Biesta och Burbules 2003), och handlingarnas riktning förändras utifrån omgivningens respons. Att utföra en handling som en reaktion på något som skett i omgivningen innebär då samtidigt att förändra sina tidigare handlingar, och att hantera konsekvenser av handlingar är samtidigt en start på en ny handling (Dewey 1932/1985).  

 

NT3_Gy_05A_01_forhallningssatt.docx (skolverket.se) 

 

https://www.hb.se/globalassets/pagefiles/125946/klaar-2013-naturorienterad-utbildning-i-forskolan.pdf  

 

 

Varför utformar vi undervisningen på detta sätt?  

 

När vi med avstamp i vår egen läroplan för förskolan även tittar på de förmågor och kunskaper som barnen kommer att behöva använda sig av i skolan så kan vi se i läroplanen för grundskolan (Lgr) hur olika förmågor krävs i undervisningen inom vissa ämnen. När vi redan på förskolan utformar undervisningen utifrån att planera den i relation till Lgr tänker vi att det ger barnen goda förutsättningar för ett fortsatt framtida lärande. 

 

LGR kursplan och mål i naturorienterande ämnen (förmågor/kunskaper)  åk 1-3 

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem. 

Material och ämnen 

Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas. 

Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. 

Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kon­den­sering, smältning och stelning. 

Systematiska undersökningar 

Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. 

 

Kemi åk 4-6 

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen 

Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, lednings­förmåga, surt eller basiskt. 

Vattnets egenskaper och kretslopp. 

Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet. 

 

Biologi åk 4-6 

 

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. 

 

Teknik åk 1-3 

Teknik, människa, samhälle och miljö 

Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid. 

 

 

Tillägg Januari 2024 

Som uppstart i Januari har vi startat upp med en gemensam revisit kring föregående termin. Barnen har fått reflektera både i storgrupp samt vidare även blivit indelade i 5 stycken mindre grupper. Tanken med dessa grupper är att dels ge barnen uppgifter som de gemensamt får samarbeta kring att lösa men även så vi pedagoger på ett än närmre sätt kan följa och utmana barnen utifrån deras individuella lärande.  

Detta kommer bli vårt arbetssätt under våren.  

 

Vi kan se utifrån gemensamma erfarenheter under HT23 att barnen både fått möta nya kunskaper men även börjar kunna koppla ihop dessa fragmentariska kunskaper till en större helhet.  

 

För att fördjupa NV litteracitet och MA litteracitet i relation till den undervisning som bedrivits kan vi se att.. LÄGG TILL  

 

 

Problemlösning - matematisk litteracitet (Gatabi et al 2012) elever som ständigt möter på olika typer av problem och tvingas lösa dem kommer sannolikt att utveckla god matematisk litteracitet.  

 

 

Dessa delar menar vi är egenskaper som barnen i Naturhjältarna övar sina förmågor att både utveckla och lägga grunden till matematisk litteracitet. Det som kan tilläggas inom detta är att dessa delar även inkluderas som förmågor som PISA-undersökningen visat lägre resultat på hos skolbarn.  

 

Inom ämnesdisciplinen NV litteracitet menar vi att barnen i Naturhjältarna ges förutsättningar att möta olika NV metoder för olika typer av undersökningar, ställa hypoteser, testa teorier men även utifrån frågeställning kunna välja arbetssätt för att undersöka frågan.  

 

 

 

Naturvetenskap i PISA 2018 – referens Skolverket  

 

Att lära sig att använda ett naturvetenskapligt språk innebär inte enbart att medvetet lära sig betydelsen av olika termer, utan är en mycket mer komplex process, som i hög utsträckning bygger på det som Gee kallar tillägnande. Det är inte nog att veta definitionen av ett begrepp och vad termen refererar till, utan man måste också förstå hur begreppet används, i vilka sammanhang det används och hur det sammanhänger med andra begrepp, något man framför allt lär sig genom att iaktta och samverka med någon som behärskar området. Det är först då som begreppen kan bli meningsfulla för den lärande. (Rundgren 2006)  

 

Gemensamt för analyser av praktiska epistemologier och teorin om gemensam handling är ett intresse för hur lärarens och elevernas gemensamma handlingar i klassrummet kan stödja en progression, som ger eleverna ökad förmåga att hantera situationer genom att använda mer formaliserade begrepp. För att få de organiserande syftena att fungera behöver alltså läraren noggrant följa hur de närliggande och övergripande syftena blir kontinuerliga tillsammans med eleverna i de gemensamma aktiviteter som läraren organiserar i klassrummet. Detta är en av de viktigaste och samtidigt svåraste uppgifterna för läraren, vilket beror på klassrumssamspelets sammanhangsbundna och nyckfulla (kontingenta) natur. Det kräver att läraren lägger märke till de speciella ord som eleverna väljer och de erfarenheter som de delar med sig av utifrån det närliggande syftet, samtidigt som läraren så småningom måste återvända till dessa ord och erfarenheter utifrån det övergripande syftet. (Johansson/ Wickman 2011) 

 

The model of organizing purposes has been used in previous studies to explore and analyse learning progressions in science teaching (Anderhag et al., 2014; Johansson & Wickman, 2011; 2018). Consistently, these studies showed the importance of proximate purposes to function as ends-in-view for students as well as the significance of the teachers’ role to scaffold the students towards the ultimate purposes for teaching.  (Lavett, Lagerström, Piqueras, Alm 2018)

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,