Platser i staden - Mitt Borås

Under vårterminen 2024 kommer vi att fortsatt arbeta med Mitt Borås, men utgå från platser i staden utifrån kartan. Fokus kommer vara att utmana barnens språkutveckling och begreppsförståelse.

Kunskapsmål, förväntade effekter och litteratur

Vad ska barnen tillägna sig för lärande?

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp"

 

Vilka förväntade effekter vill vi se?

Kunna känna igen minst ett landmärke/plats i Borås.

Barnen samspelar och/eller samtalar om projektet med varandra.

 

Vi kommer utgå från följande forskning, litteratur och artiklar:

Högläsning i förskolan - Maria Heimer

Heimer (2022) lyfter i sin bok att högläsning bör integreras i ett sammanhang som är meningsfullt för barnen och vara en central roll i ett projekt/tematisk arbete. I detta projekt kommer högläsningen vara en viktigt aspekt då den kommer genomföras planerad en gång per vecka. Som Heimer (2022) menar så skapar det en samlad kunskapskontext och en röd tråd. Tanken är att arbeta med samma bok under en längre tid, och boken ska ha en starkt koppling till projektet. Barnen kommer möta projektet på olika sätt (se grovplanering), vilket Heimer (2022) även här lyfter är en fördel för barnens språk- och kunskapsutveckling.

 

Undervisningsstrategier i förskolan (del 1 & 2) - Ann Pihlgren

Pihlgren menar på i sin artikel att man ska se undervisningen som en process som ska leda till utökat lärande. Hon menar vidare att undervisningen kan ske i många olika former, exempelvis att man som pedagog fångar upp barnens olika intressen och nyfikenhet samt händelser som sker i barngruppen. Detta är något som ligger i grund till grovplaneringen, då vi ser barnen och deras tankar som kugghjul som driver projektet framåt. 

Fortsättningsvis menar även Pihlgren man undervisningen även riktar den mot nya lärdomar. På så sätt kan pedagogen utmana barnen till nytt lärande, det vill säga sådant barnen inte klarar på egen hand men kan göra, förstå eller klara med hjälp av stöttning av pedagoger och andra barn. I den ständiga undervisningen och lärandet kommer vi utgå från Vygotskij’s teori den proximala utvecklingszonen.

Del 1 https://forskoleforum.se/artiklar/undervisningsstrategier-i-forskolan-planera-larandet

Del 2 https://forskoleforum.se/artiklar/undervisningsstrategier-i-forskolan-utvardera-larandet

 

Hur använder vi oss av Borås Stads plattformar?

I förskolans verksamhetsplan är språkutveckling ett prioriterat område. Vilket gör att Språkplattform som finns i Borås Stad kommer vara i fokus, och ta mer plats i den planerade undervisningen. Då delar i plattformen exempelvis läsmiljö går hand i hand med tidigare nämnd forskning, kommer denna del i plattformen studeras noga när miljöerna på hemvisten byggs upp under projektets gång. 

 

Inflytande och delaktighet 

Hur ger vi barnen inflytande och gör dem delaktiga i vår undervisning? 

Låter barnens intresse och tankar styra processen. Barnen kommer få vara delaktiga i projektet genom av få delta i uppdrag och aktiviteter, deras lärande och intresse kommer styra.

 

För att kunna ta del av det så kommer vi använda metareflektion som ett verktyg. Det vill säga vid varje veckoslut så reflekterar vi tillsammans veckans händelse med hjälp av materialet från veckan, bilder och t.ex. barnens skapelser. Barnens reflektioner ligger sedan i grund för kommande veckors planering av undervisningen. 

 

Vilka digitala verktyg kan integreras i undervisningen och bidra till lärande? Hur ska dessa användas? 

Vi kommer att använda oss av Blue Bot. Den kommer få vara med och upptäcka kartan och platserna i Borås.

 

Undervisning och dokumentation

Vilka estetiska uttrycksformer kan vi använda i undervisningen? 

I den stora grovplaneringen är tanken att vi ska använda vår ateljé minst 1 gång per månad, där barnen ges möjlighet att skapa med olika material och tekniker. Vi kommer att ta vara på dessa tillfällen och lägga stort fokus på lära oss om färger.

 

Hur synliggör vi förskolans övergripande målområde i projektet?

Förskolans mål för detta läsår är följande:

• ”Förskolan ska erbjuda en rik språklig miljö, såväl inomhus som utomhus.”
• ”Förskolan ska synliggöra barns inflytande och delaktighet genom pedagogisk dokumentation som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete.”

 

Utifrån studiebesök vi har gjort, så kommer vi ta inspiration av det till vårt projekt. Det vill säga integrera och göra vårt projektet levande i vår lärmiljö och olika rum för att skapa en rik språklig miljö.

 

Barnen kommer även få ta del av planerad högläsning en gång i veckan, där stort fokus kommer ligga på boksamtalet och begrepp.

 

För att synliggöra och få ta del av barnens inflytande och delaktighet i vårt projekt, så kommer vi varje fredag ha möte med fokus på metareflektion. Det vill säga här får barnen chans att reflektera över veckans händelse och kring sitt lärande. Vi kommer utgå från följande frågor:

 

• Det här har jag tyckt varit svårt.
• Det här vill jag lära mig mer om.
• Detta kan jag.

 

Hur kommer vi dokumentera? 

Efter varje undervisningstillfälle så kommer vi ta hjälp utav en mall som utgår från följande frågor:

• Vad gör barnen?
• Vad säger barnen?
• Mina reflektioner.

 

Därefter kommer pedagogerna i duos använda dessa frågor som underlag för reflektioner och analyser, samt fortsatt planering av projektet.

 

I övrigt kommer processerna dokumenteras genom fotografering. Vi hoppas att processväggen kommer inta en central roll i lärmiljöerna på hemvisten och att barnen själva kommer med idéer och tankar på vad de vill sätt upp.  

 

Processvägg och dokumentationsvägg 

Varje grupp kommer på hemvisten att ha en egen processväg som barnen äger, denna vägg kommer att vara levande och föränderlig under projektets  gång. Vi kommer även att använda oss av utrymmet utanför hemvisten som en plats för dokumentation. 

 

Vi kommer att ha olika begrepp för dessa väggar.  Den vägg som finns inne på hemvisten är processväggen, där vi tillsammans med barnen dokumenterar processer och lärande. Väggen utanför hemvisten kommer vi istället kalla dokumentationsvägg. Här kommer vi att placera barnens skapande och mer färdig dokumentation. Pramling Samuelsson (2013) beskriver att dokumentationen har avsikt att barn ska stanna upp och reflektera över lärandet, och detta gör man genom att göra lärandet synligt för barnen.  Att ha den pedagogiska dokumentationen på flera ställen på hemvisten tror vi kommer att bidra till fler tillfällen till samtal som i sin tur bidrar till att öka barnens metakognitiva förmåga. 

 

Vilken artefakt kommer vi använda och varför?

Vår artefakt för projektet kommer vara vår lila figur Göran.

 

I projektet kommer barnen att få möta en artefakt som kommer att följa projektet och utmana barnen. Med hjälp av artefakten hoppas vi kunna fånga fler barn och skapa mer samtal. Artefakten kommer även kunna vara en drivande kraft om projektet tappar fart genom att komma med nya utmaningar till barnen. Under projektets gång kommer även artefakten vara deltagande i barnens metareflektioner genom att de får reflektera och berätta vad de gjort och lärt sig för artefakten. 

 

Vem ansvarar för vad?

Varje pedagog ansvarar själva för att utföra de gemensamt planerade aktiviteterna i sina grupper. Samt skriva upp reflektioner och barnens lärande efter den genomförda aktiviteten.  Tillsammans i duo kommer vi sen att reflektera och analysera det insamlade materialet från de olika aktiviteterna för att skapa en dokumentation som är övergripande för hela barngruppen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,