Kompisar vt 24

Ett arbete om att vara kompisar

Kompisar - undervisningsplan VT 24 Stjärnan

Under höstens inskolningsperiod / överinskolningsperiod och grundverksamhet använde vi oss av de tio kompisböckerna om Igelkott och Kanin.  Vi såg att det var en viktig del i vår verksamhet som barnen och vi pedagoger hela tiden relaterade till i olika situationer. Ord från böckernas titlar: ” Samarbeta” ”Lugna ner dig” Även diskussioner och reflektioner:  Hur är en kompis? Om du gör så där hur känns det för din kompis då, bra eller dåligt?

Vi har barn som inte har så stor social kompetens än, därför är det ett bra sätt att få in chanser att öva genom att kunna relatera till Igelkott och Kanin. När vi satt upp bilder på väggen eller visat bilder från Ipad eller telefon på barnen så säger ofta barnen något om vem som leker med vem. Så att vara kompisar är något som vi ser är viktigt för barnen. Vi har också en del barn som varit låsta till en specifik kompis som vi under höstterminen arbetade mycket med i olika lekgrupper och i samarbete med VH att barnen skulle hitta fler kompisar vilket vi sett att de utvecklat under HT 23. Nu kommer några av de äldsta barnen flytta över till nästa avdelning och vi får in några yngre barn igen och då är det viktigt att detta arbete med att vara kompisar och inkludera olika kompisar i leken får fortsätta. Barnen vi har på Stjärnan är 20 barn i åldrarna 2,5–3,9 år just nu. Vi har några barn som har svårt att koncentrera sig i olika sammanhang och runt dem uppstår det en del konflikter, det är också något som ett fortsatt kompisarbete kan förebygga. Att se när något sker med mening, eller det bara ”råkar ” hända för en kompis fick spring i benen eller inte klarade sitta still. Att kunna ”göra förlåt” och se varandra som tillgångar är också viktigt i detta arbete. Vi ser att under hösten har barnen hjälpt varandra och oss pedagoger och tycker det är roligt, att få små uppdrag som att ta av sin kompis skor, hämta pasta i köket eller hjälpa till att tömma torkskåpet tillsammans med en pedagog är något barnen verkligen uppskattat. Vi har haft lekgrupper som varit indelade efter matbordsplacering, vi har sett att barnen ibland pratar vidare vid matborden om vad de lekt och ibland pratar de om vad de ska leka nästa gång. Det blir en trygghet att ha en liten grupp i gruppen att relatera till. När vi haft boksamtal så ser vi att barnen verkligen tänker och reflekterar över saker som händer i deras liv på förskolan eller hemma.

 

Barnen är 2,5–3,9 år gamla nu. Vi ser att de allra yngsta inte hänger med socialt och språkligt på alla samlingar, men att de äldsta börjar tycka att vissa aktiviteter är lite tråkiga och inte koncentrerar sig så bra då. Så vi får både minska krav och öka krav för att nå alla barn i gruppen. Några barn är ganska nya på förskolan och några barn har gått på förskolan sedan de var 1 år. Det är skillnader på de sociala kompetenserna, språkkunskaper med mera. En del barn har flera språk och kan behärska dem medan andra är mer osäkra på både hemspråk och det svenska språket. Sociala kompetensen skiljer sig åt mycket en del barn har som tidigare skrivits lärt sig att leka med flera medan en del kan bara leka med en vuxen närvarande eller med en speciell kompis. När det gäller rutiner ex. påklädning, toalettbesök kan vissa barn sköta allt utan problem medan andra behöver mycket stöttning. Vissa barn klarar inte sitta still vid matbordet och vänta men klarar att stanna länge i andra aktiviteter.

I Lpfö18 står det: Mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

 • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

 • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Alla dessa punkter inom normer och värden är viktigt för att få en bra social kompetens, och vara kompisar.

I VP för förskolan står det: Högläsningen ska vara planerad och strukturerad-Barnen ska få möjlighet till ett planerat tillfälle för boksamtal en gång i veckan. Barnen ska få möjlighet till ett planerat tillfälle för gemensam reflektion.  Vi läser en kompisbok på samlingarna och har boksamtal om den. Det är en reflektion över boken och över hur dessa situationer fungerar på förskolan och hemma. Vi kommer också att börja visa bilder från veckan som varit och ha reflektion kring dessa. Vi ser också att barnen reflekterar spontant när de tittar på bilder vi satt upp på väggen och om vi visar bilder vi tagit i Ipad eller i avdelningens telefon.  Vi ska ha en Polygluttsaga på vilan och sedan efter vilan kan man få se bilderna på Ipad. Vi har alltid öppet dörren till läsrummet och barnen sitter ofta och ”läser ” för varandra eller ber att en pedagog ska läsa med dem. Vi har också planerat in en läsgrupp vissa veckor under projektstunden.

Barngruppen ska kontinuerligt få delta i gruppstärkande lekar och aktiviteter.

Vi leker lekar på samlingarna som ” Hundens ben”, ” Kims lek” och ” tingelingetåget”. Vi har också börjat med lyssnalekar som att lyssna på olika ljud på Ipad, denna lek är mycket populär och övar koncentrationen på olika sätt. Ute leker barnen spontant grupplekar ofta med kompisar från äldrebarnsavdelningen.

 I forskning av bland annat hjärnforskaren Pär Flodin: skrivs det en del om vänskap och att hitta sitt sociala sammanhang.

Det är viktigt att alla barn ska kunna känna sig inkluderade i stjärnans grupp.

 

 

 

Det är därför vi har valt att arbeta vidare med kompisprojektet som vi startade under grundverksamheten. Vi har några böcker kvar ur serien 10 kompisböcker. När vi arbetat klart med dem så kommer vi gå över till de 10 kompisböcker som är knutna till barnkonventionen, de är lite mer avancerade men vi ska lägga undervisningens viktigaste budskap på nivån att ” Alla barn är viktiga” att ” Alla vi stjärnor är kompisar” och att arbeta med ett inkluderande förhållningssätt. Vi vill som vi skrev i undervisningsplanen för grundverksamheten möjliggöra för alla barn att vara delaktiga. Vi ska fortsätta med att alla barn ska känna att de har samma värde. Att lyfta fram barnens positiva sidor, förstärka dessa och hjälpa barnen i olika sociala sammanhang. Att alla barn ska känna sig trygga med oss pedagoger och med sina kompisar. Att våga leka med någon ny och inte bara med samma kompis som man är van vid. Vi ska fortsätta att arbeta med konfliktlösning och integritet. Att våga säga nej, eller ja och göra och ta emot förlåt.

Vi kommer arbeta vidare i projektgrupper och i lekgrupper. Att arbeta med att dela med sig och att samarbeta.

I barnkonventionen står det: Vid alla beslut som berör barn ska i första hand beaktas vad om bedöms vara barnets bästa.

För oss på förskolan kan det handla om vilka barn som barnet fungerar bra ihop med, att erbjuda alternativ och strategier när barn hamnar i affekt eller inte klarar att koncentrera sig. Vi kommer att arbeta med olika reflektioner kring Katarina Cederins föreläsning ” Att förstå och stödja utagerande barn i en grupp” Att kunna hitta barnens stressorer och ge de strategierna så att barnen i stället får uppleva mer glädje och bra kontakt med pedagoger och andra barn.

I barnkonventionen står det: Barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Detta kommer barnen få träna på vid olika sammanhang. Det sker vid boksamtal, reflektioner både planerade och spontana, det kan ske vid samtal vid matbordet eller i leksituationer. Ibland har vi även pratsamlingar. Dvs. en samling så går vi runt ringen och barnen får berätta antingen vad de vill eller svara på en specifik fråga som ex. ” Vad har du lekt i helgen”.

 

När vi läser kompisböckerna så finns det alltid något begrepp som man kan lyfta fram. Det kan handla om ” Samarbeta”, att man hjälps åt eller vad betyder det att ” Lugna ner sig”? ” Göra och ta emot förlåt” är också begrepp som vi alltid arbetar med.

· 

     

Mål vi vill arbeta mot:

1. Att barnen utvecklar sin sociala kompetens genom att hitta fler kompisar i gruppen.

2. Att lära sig mer ” göra och ta emot förlåt” samt att se ett litet konsekvenstänk, ibland är det inte kompisen som är dum, det bara råkar ske. Detta är absolut ingen förmåga som är färdigutvecklad i barnens ålder, men man kan genom att få hjälp och stöd av en pedagog i dessa lägen, så kan förmågan utvecklas över tid.

3. Att alla barn ska få komma till tals på samlingen, och våga prata där.

 

Vi kommer arbeta i smågrupper om 5–7 barn så man kan vara nära barnen i situationer som uppkommer så att man kan hjälpa barnen sätta ord på situationer och förklara ur båda barnens synvinklar om det uppstår en konflikt. Att dela barnen så att man inte alltid är i samma grupp som sin ”bästa” kompis utan att man får tillgång till ett större socialt kompisnät. Att när vi har samling alltid se till att fråga i turordning eller att fortsätta fråga även de tysta barnen.  Vi vill arbeta med att inkludera alla barn och att de ska känna att de växer och blir trygga i relationer med oss pedagoger och sina kompisar.

 

Vi pratar med barnen hela tiden oavsett om de svarar eller inte. Vi benämner allt vi gör. Vi ska använda oss även här av Katarina Cederins föreläsning. Bland annat arbeta mer med att ” Främja barnets erövrande av strategier” detta gäller i sociala sammanhang och då barnen är utagerande. Vi vill arbeta så att inga barn blir

 ” syndabockar” för sitt utagerande beteende utan att alla barn kan inkluderas i lek och ses som tillgångar. Vi arbetar med språk på samlingar, reflektioner, boksamtal vid högläsningsstunder i soffan.  Men också i alla vardagliga situationer som toalettrutiner eller hallsituationer.

 

 

Vi dokumenterar undervisningen via bilder på väggarna. Där fokuserar vi på bilder i olika kompis och leksituationer. Vi ser att barnen diskuterar vem som är kompis med vem och vem man leker vad med. Vi dokumenterar boksamtalen i gemensamma lärloggar. Och vi ska dokumentera i bildloggar och i enskilda lärloggar med.

 

Vi har ett träd i läsrummet där vi har satt upp en del av barnens skapande ifrån kompisprojektet. Vid samlingsmattan finns hyllor där kompisböckerna står och där vi nu också precis köpt in handdockor av Kanin och Igelkott så sitter de där med så vi kan ta fram dem på projektstunder, i konfliktsituationer och på samlingarna när vi ser att de passar in i verksamheten.

 

Vi lyssnar och tittar på Polyglutt. Vi använder Ipad i lyssnarlekar som

 ” gissa djuret ”. Vi kan projicera bilder i en lek som om barnen leker med tåg kan man ta fram filmer på Youtube om tåg som ska finnas där som inspiration inte som något att bara sitta och titta på. När något/några barn behöver en lugn stund får de rita på ritplatta eller använda gravitarium.

 

Vi reflekterar med barnen i grupp men även enskilt, det kan vara frågor som ” När blir du arg?”, ” När blir du glad?”.

När vi arbetar med olika böcker så relaterar vi och benämner med ord vi har läst i boken. Exempelvis har vi börjat säga ”samarbeta” när det är dags att städa. Då hjälper även de barn till som kanske inte har lekt exakt på den platsen för stunden.

Vi kommer reflektera mer medvetet med barnen på en samling i veckan om vad som vi gjort under veckan.

     

 

 Vi arbetar i smågrupper, efter bordsplaceringen. Bordsplaceringen/lekgrupperna har vi satt efter vilka barn som kan inspirera varandra på ett bra sätt i lekar och fungerar bra ihop i matsituationer. Där tänker vi på språk och kunskapsnivåer också. Dessa grupper utvärderas hela tiden. Vi har ett bord där vikarie alltid sitter vid frånvaro och vi ser också vilka barn som klarar av nya personer. Annars roterar vi pedagoger vart vi sitter varje månad, men vi arbetar med alla barnen när vi har projektgrupper.  En pedagog gör samma aktivitet 3 ggr under samma vecka alt. under två veckor. Som exempel kan det se ut så här: En pedagog har en skapande aktivitet och en pedagog har en lekgrupp inne och en pedagog är ute där det är fri lek eller någon planerad aktivitet. Om någon pedagog är borta får vikarien alltid ta lekgruppen och en ordinarie är ute och har projekt på det viset så kan man fortfarande ha projekt vid personalfrånvaro.

 

Den planerade undervisningen sker varje dag på samlingarna, men projektaktiviteter i smågrupper sker tisdag-torsdag då måndagar är en dag då barnen behöver få tillgång mer till fri lek och vi har möten och fredagar har pedagoger nätverk. Projektaktiviteter sker på förmiddagar men lekgrupper kan förekomma vissa eftermiddagar också om vi har möjlighet stanna inne med en grupp.

 

·      Under avdelningsreflektionen kan ni använda följande frågeställningar:

Arbetslagets reflektionsfrågor

• Hur gick det? Varför – pedagogernas, aktivitetens och miljöns roll?
• Hur skapade vi förutsättningar för barnens utforskande och lärande?
• Hur skapades delaktighet för alla barn?
• Vad intresserade barnen?
• Hände något oväntat som vi kan ta med oss framåt?
• Hur hanterade vi barnens frågor och kommentarer?
• Hur utmanar vi barnen vidare?

Arbetslagets analysfrågor

• Vilka lärprocesser kan vi se?
• Vad behöver vi utveckla – Pedagoger, miljö, aktivitet?
• På vilket sätt var barnen delaktiga?