Läsning i förskoleklass: Leonard Nelsons metod

Högläsning i förskoleklass med hjälp av Leonard Nelsons metod om begreppsutredning.

Läsning i förskoleklass

 

Metod

Leonard Nelsons begreppsutredning:

 

Att tänka på de olika utvecklingszonerna inför påbörjad läsning: 

Nuvarande utvecklingszon – det de redan kan 

Proximal utvecklingszon – det de kan med stöttning 

Oåtkomlig utvecklingszon – det de inte kan än, ens med stöd av pedagogen

 

Nelsons metod handlar om att arbeta med abstrakta begrepp som kan vara svårbegripliga för eleverna. Abstrakta begrepp kan inte hanteras på samma sätt som konkreta eftersom de blir svårare att sätta sig in i ett sammanhang. 

Att följa upp ordförrådet  

 

Hur: Upplägg: Vi inleder högläsningen med att läraren läser ur en lättläst bok, en sida åt gången. Läraren läser och ställer sedan frågor till eleverna:  "Vad var det som hände i boken?” Vi läser sedan samma sida en gång till och stannar på olika begrepp, ord och prefixer som kan vara svåra för eleverna att förstå. Kan vi sätta orden i andra sammanhang? Vi diskuterar ord som är lika men har olika betydelse och ord som  låter enkla men som har ett brett betydelseomfång. Genom detta skapar vi en större förståelse. När vi sedan gått igenom alla ord och begrepp läser läraren sidan igenom och ställer samma fråga igen: "Vad var det som hände i boken?” och här kan en se om eleverna fått en större förståelse av bokens innehåll. I slutet utvärderar vi tillsammans där vi diskuterar om alla kom till tals och om vi tänker nya tankar efter att vi bearbetat texten grundligt. 

Vad: Eleverna ska lära sig nya ord och begrepp som i sin tur ska resultera i utökat ordförråd och begreppsförståelse. 

 

Varför: “Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa” ( Skolverket, 2022). 

 

Mål:  “Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser" (Skolverket, 2022). 

• Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.

• Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud

• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Dokumentation / reflektion:Lärarens kommentar: Det är en underbar känsla när eleverna får en aha upplevelse. Läraren läste en sida av boken först. Sedan ställdes en öppen fråga vad som hände i boken. Eleverna fick svara. Vidare läste vi samma sida av boken igen och gick noggrant igenom begrepp / ord för sig och satte de i andra sammanhang. Vi bröt ner texten. När läraren sedan läste texten igen efter begreppsförståelsen fick eleverna en aha upplevelse då de fått en större förståelse av texten när de kan sätta orden och begreppen i ett annat sammanhang samt förstå textens sammanhang.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter
• Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser
• Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra