Projekt Matematik

Här beskriver vi på Upptäckarna vårt projekt om matematik och hur vi vill arbeta med det.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi upplever att barnen på vår avdelning har ett intresse för matematik. Det kan vara att vi räkna hur många barn vi är på samlingen och då även att vi räknar på olika språk. Barnen räknar olika föremål som de har och de samtalar om sin längd och vem som är längst, de samtalar om hur högt de bygger och vem som bygger högst. Att få vara med och duka borden till lunchen är populärt, då gäller det att räkna och ha koll på hur många barn som sitter vid varje bord och vilket antal det behövs av allting. Exemplen kan bli många.

De använder sig även av matematik när de spelar olika spel som vi har på förskolan, då har vi lagt märke till att flera behöver öva mer på just matematik för att klara spelen och tycka det är roligt att vara med.

Vi vill öka barnens intresse för matematik och allt vad det innebär och inrymmer. Att matematik inte bara är att räkna från ett till tjugo eller att svara på vad två plus två är. Vi vill att de ska förstå varför det är bra med matematik, att man till exempel har användning för det när man spelar spelen vi har på förskolan eller när man hjälper fröken att duka matborden så att man får rätt antal tallrikar, glas och bestick. 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde: Att barnen ska få ett ökat intresse för matematik och allt vad det innebär och inbegriper. Att de ska få en förståelse för att matematik är så mycket mer än att bara räkna från ett och framåt eller att lägga ihop två plus två. Få förståelse för nya matematiska begrepp.

Förväntat resultat: Att i undervisningen kunna se att barnen fått ett ökat matematiskt tänkande genom hur de agerar, samtalar om och använder sin kunskap i ämnet. Det kan till exempel vara att det blir lättare att spela spel där man behöver kunna räkna och se antal, att bli mera självständiga när det gäller att duka matborden, att de kan se matematik i miljön runt omkring dem.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

• Lpfö 18 säger att förskolan ska ge varje barn förutsättningarna att utveckla:
• *Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
•  *Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.
•  *Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Litteratur och artiklar:

Fem grundläggande principer om räkning - Gelm & Gallistel 
Matte på burk, en arbetsmetod för förskolan-Annika Thisner
Den magiska mattepåsen - Nordström Lymeus & Nyberg
Hur långt är ett äppelskal- Persson & Wiklund
Lekfull matematik i förskolan- Anna Kärre

Diverse barnböcker vi hittar kring matematik

•  

Genomförande "HUR GÖR VI"?

De matematiska delar vi vill arbeta kring är;

• Taluppfattning - förstå antal, helhet och delar, räkneordens betydelse
• Sortera och klassificera 
• Rumsuppfattning - utforska rumsliga begrepp med utgångspunkt från barnet själv
• Mönster - förmåga att kunna uppfatta och skapa mönster har stor betydelse för matematiska utvecklingen.
• Jämföra och mäta - störst, minst, tyngst, lättast mm
• Geometriska figurer

Vi kommer att arbeta med projektet under veckan i tre mindre grupper så vi kan upptäcka och lära utefter utveckling och intresse. Det blir aktiviteter som passar de olika grupperna.

Vi kommer undersöka, leka, använda böcker samt digitala hjälpmedel i undervisningen.

Miljöerna på avdelningen kommer genomsyras av matematik för att barnen skall kunna upptäcka på egen hand samt samtala med varandra om matematik.

Vi kommer att dokumentera vår progression på Unikum och på avdelningen för att barnen skall kunna ta del av sin egen utveckling samt för att vi pedagoger skall kunna utvärdera och föra projektet framåt.

Dokumentationen kommer att ske löpande under våren.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Att vi har en medvetenhet och ett aktivt tänkande kring matematik i hela vår verksamhet. Att det får genomsyra vår miljö på avdelningen, samt våra aktiviteter och samtal. Att vi uppmärksammar barnen på deras lärande och utveckling.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Vi vill att det ska synas på vår avdelning att vi arbetar med matematik. Att det ska finnas material på väggarna som uppmuntrar till samtal och reflektion kring matematik och att där även ska finnas dokumentation från det vi arbetar med tillsammans med barnen.

Vi vill ha material såsom spel, böcker, flanosagor och andra lekmaterial som inbjuder till lärande och utveckling inom vårt projekt matematik.

När vi är ute vill vi också utmana barnen i matematiskt tänkande, genom till exempel utematematik. Det kan vara allt från att samla pinnar och lägga i storleksordningen till att hitta det högsta respektive det kortaste trädet. 

Vi skall även på vår gård få in matematik på olika sätt, som siffror synligt även ute samt uppmuntra till matematiskt tänkande ute i leken, både på vår gård samt i närmiljön som t.ex skogen.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?