Mönster

Vad är mönster? Var finns de? Vad fyller det för funktion? Hur skapas mönster? Syftet är att barnen skall erfara och bli medvetna om alla mönster som finns i vår omgivning, i vilka miljöer det går att hitta mönster, mönstrets olika funktioner och sambanden mellan matematik, geometri och mönster. Barnen skall själv kunna konstruera olika mönster i olika sammanhang och olika tekniker. Där mönster skall bli en del av deras estetiska verktygslåda.

Mönster

Bakgrund

Mönsterigenkänning

Mönster är någon form av förutsägbar regelbundenhet. Alla våra sinnen kan uppleva mönster både visuella, men även mer abstrakta mönster, som till exempel inom vetenskap, matematik och språk.

Förmågan att känna igen mönster är en grundläggande funktion för den mänskliga hjärnan, i själva verket för alla djur. Det kan gälla visuella bilder, men även ljud och lukt. Det gör att vi kan ta in och förstå våra miljöer. Mönsterigenkänning är det som gör att vi kan göra allt från att känna igen individer och deras känslomässiga tillstånd till att lösa pussel, till att känna av när en storm är på väg. (Wikipedia)

Mönster i naturen

I naturen finns många mönstrade ytor, men mönstren varieras hela tiden och upprepas aldrig mekaniskt. Mönsterelementen blir större eller, förtätas eller glesas ut och färgerna skiftar. Men naturen finns också en mängd olika former och mönster som kan härledas till olika matematiska regelbundenheter så som fibonaccitalserien i till exempel olika spiraler. Talserien återfinns bland annat i kottar snäckskal och i hur solrosornas frön sitter. Varje tal i fibonaccitalserien är summan av de två föregående utom talen 0 och 1 i början av serien. (0, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233 osv). Fraktaler som är geometriska mönster med struktur som upprepas i alla skalor. Exempel på det är grönsaken romanesco (broccoli) trädkronornas grenverk. Det går också att hitta olika geometriska former som bildar mönster så som binas vaxkakor eller i snöflingor.

Här finns en kort film med en föreläsning kring ämnet- och en artikel från Göteborgs universitet.

Patterns in Nature - Symmetry, Fractals & Geometry! - YouTube

Artikel: Att finna matematiskspår i naturen

4648_07_1.pdf (gu.se)

Olika mönster

Rand: När en yta delas upp i större och mindre partier genom lodräta, vågräta eller diagonala linjer uppstår en rand.

Ruta: En rutig yta uppstår när två linjesystem korsar varandra och bildar räta eller sneda vinklar. Ibland är det linjerna som bildar mönstret, ibland är rutan det primära och linjerna av underordnad betydelse.

Bård: Ornamentet som ordnas bredvid varandra i vågräta rader eller över och under varandra i lodräta rader. bården kan också böjas i vinklar eller cirklar.

Yta: När ett mönsterelement eller ornament upprepas, rytmiskt över en yta i så väl höjd- som i sidled uppstår ett ytmönster i en rapporterande komposition, en mönsterrapport.

(K.Jerstorp & E. Köhlmark 1986, Forma mönster.)

"Ett mönster kan bära en berättelse som inte syns vid första anblicken men som  ger en ytterligare dimension då man vet om det" (Häggblom 2007, s27).

Så som...

Ett tema

En historia

En Identitet

En känsla

Ett budskap

En händelse

Mönsterrapport

Mönsterrapport är ett ytmönster som kan  upprepas i all oändlighet åt alla håll. Det är obegränsat och bygger på att det kan mångfaldigas. En mönsterrapport är minsta delen av en yta som i sig upptar samtliga mönsterelement som ingår i ytmönstret och bildar ett rapporterande mönster. dessa delar kan läggas intill varandra, förskjutas, vridas och spegelvändas för att skapa olika mönstrade ytor. Denna typ av mönsterkonstruktion återfinner vi ofta i tapeter, tyger och olika dekorerade ytor. Mönsterrapporten kan skapas både manuellt och med hjälp av digitala verktyg. För att skapa själva mönstret kan en rad olika tekniker användas beroende på var mönstret skall vara, vilket material mönstret skall vara på och vilket uttryck det skall förmedla. 

(K.Jerstorp & E. Köhlmark 1986, Forma mönster.)

Syfte

Syftet är att barnen skall erfara och bli medvetna om alla mönster som finns i vår omgivning, i vilka miljöer det går att hitta mönster, mönstrets olika funktioner och sambanden mellan matematik, geometri och mönster. Barnen skall själv kunna konstruera olika mönster i olika sammanhang och olika tekniker. Där mönster skall bli en del av deras estetiska verktygslåda.

Mål

• Barnen skal börja bli medvetna om skillnaden mellan mönster och bild.
• Bli medvetna om mönster i om givningen och var det kan finnas mönster.
• Barnen skall kunna ge uttryck för och beskriva ett mönster med adekvata ord
• Prova på olika tekniker och material för att göra egna mönster.
• Börja förstå sambandet mellan matematik, geometri och mönster.
• Att barnen skall bli så förtrogna med mönster att de själva kan använda sig av det som uttrycksform.

Metod och verktyg

Uppmärksamma barnen på mönster i vardagen och samtala om dem. Låta olika typer av mönster bli en del av det estetiska uttrycksätten i barnens projekt och ateljéverksamheten. Barnen skall få möjlighet att skapa mönster i en rad olika material och tekniker och på så sätt uppleva mönster konkret. De olika materialen kan vara, lera, måleri, teckning, papper textil, olika lösa material och naturmaterial. De olika teknikerna skulle kunna vara olika former av tryck, relief, collage men även med hjälp av olika digitala tekniker. Det behöver också finnas lärmiljöer som bjuder in till att konstruera olika mönster. Skapa undervisningssituationer där sambanden mellan geometri och mönster kan utforskas. 

Läroplansmål

Läroplan

• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• fantasi och föreställningsförmåga,