Svinnligt utforskande - Barnens Mellanmål

Att äta ett mellanmål på eftermiddagen är ett bra sätt för barnen att få tillbaka sin energi och hålla ut fram till middagen/kvällsmaten. Vi vill utgå från det befintliga mellanmålet för att skapa ett mer varierande och kreativt mellanmål av och med barnen.

Nuläge

Mellanmålet är en del av rutinerna i förskolans verksamhet. I nuläget faller det in som en paus från aktiviteter och undervisning. Måltiden mellanmål för att fylla på ny energi hos barnen så de ska stå sig mätta till middag/kvällsmat hemma. Vi vill utveckla mellanmålet och koppla det till undervisningen för att öka medvetenheten hos vuxna och barn i betydelsen av att göra mellanmålet till barnens mellanmål där de kan använda alla sina sinnen.

Mål

Målet är att den nya kunskapen och erfarenheten ska ”smitta” till de andra måltiderna i eller avdelningarna i förskolan. Strävansmålet +är en förståelse kring mellanmålet och övriga måltider samt betydelsen för hälsan när vi får i oss varierad kost efter kostcirkeln. Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband kost och hälsa genom ett svinnligt utforskande. Ett sätt att utmana och stimulera vårt gemensamma intresse och arbetssätt för hälsa och välbefinnande för hållbar utveckling.

Koppla till de globala målet 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Samt koppla in Barnkonventionen Artikel 6 och 27.

Syfte 

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån Hållbar utveckling med fokus att utveckla, öka medvetenheten, vidga kunskapen om mellanmålets betydelse utifrån barnens olika perspektiv.

Genomförande 

Bygga mellanmål ex. ringar av äpplen i Play do/saltlera.

Eftersom vi har idag mackor till mellanmål och vill få i barnen mer varierande pålägg/grönsaker behöver vi locka till att testa nytt. Så vi kommer börja med konstnärliga mackor. Ska använda pepparkaksformar att stansa ut mackor också.

Sapere-metoden – göra kreativa mellanmål, exempel ”gubbe-smörgås”, regnbågsfruktsallad etc.

Göra eget mellanmål med barnen - smoothie, bananpankakor, matmuffins etc.

Vad ser barnen?

Vad tycker de?

Menyn–Vad står på matsedeln/menyn?

Undersöka vad kosten gör med oss. Vilket ”bränsle” behöver vi?

 

Dokumentation    

Utveckling och process dokumenterar vi i lärloggar på grupp- och individuell nivå men även ute på avdelningen fånga upp barnens spontana reaktioner reflektioner men också vad som sker under planerad undervisning ute såväl som inne.

Vi dokumenterar med hjälp av foto, film, barnens alster och med anteckningar kan vi sammanställa och koppla processen till målen.

Fota mellanmålen och utifrån bilderna prata med barnen kring olika möten..

Filma, skriv ner eller spela in reflektioner i mobilen som stöd för minnet.

Gemensamt eller enskild reflektionspapper/bok 

 

 Gemensamma nyfikenhetsfrågor?

Hur associerar barnen till begreppet mellanmål

Barnen associerar i nuläget mellanmålet till mackan vilket är naturligt då riktlinjerna i huvudsak sedan länge är smörgås med smörgåspålägg.

Hur barnen upplever mellanmålet

Gott med macka

Hur barnen agerar när erbjuds nytt på menyn

Vi ser att barnen är mer nyfikna på att pröva när de själva deltar i skapandet av mellanmålet. Barnen som tillrett mellanmålet presenterar mellanmålet och det väcker nyfikenhet.

Mellanmålsmackor barnen själva skapar med de olika råvarorna skapar en nyfikenhet hos andra barn att skapa mackor med ett motiv.

Hur gör vi barnen delaktiga inför och i praktiken vid anrättandet av mellanmålet.

Vi låter fem barn medverka i att skapa ett unikt mellanmål där de får använda sina sinnen i utforskande.

Hygienen är viktig och vi tvättar råvaror och fingrar noga och avslutar med att provsmaka.

Lärande vi ser är att barnen är tillåtande och uppmuntrande mot varandra att vill ta sig an råvarorna på olika sätt men att det ska räcka till alla fem uppläggningsfaten.

De fem sinnena uttrycks i form av t ex en viss råvara krasar, rinner eller har en viss färg. Mängder och antal påverkar när barnen fördelar mat råvaror mellan sig. 

Barnen ber om hjälp av varandra vid dilemman att skära med säker kniv i råvaror eller på vilket sätt de finner enklast eller estetiskt möjligt.

Barnen ikläder sig mer än gärna rollen som mellanmålskockar i de vita kläder vi fått uppsydda.

Vi hör att barnen önskar plantera kärnor av den frukt de äter eller den grönsak de lägger som pålägg t ex paprika och tomat.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• fantasi och föreställningsförmåga,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,