Värme år 8

Vi lär oss om materia och hur värme fungerar.

Undervisning

Undervisningen kommer att utgå från följande punkter:

• Genomgångar
• Filmar
• Övningsfrågor och räkneuppgifter
• Klass/gruppdiskussioner
• laborationer

 

Kunskapsmål: detta ska du kunna efter när vi har jobbat med avsnittet 

• Kunna hur varmt eller kallt något kan bli

  Kunna förklara varifrån vår kroppsvärme kommer

  Beskriva på molekylnivå vad värme är

  Kunna begreppen som beskriver fasövergångarna mellan fast, flytande och gasform

  Kunna beskriva molekylernas rörelser i fast, flytande och gasform.

  Kunna beskriva molekylernas rörelser vid fasövergångarna.

  Beskriva vad densitet är

  Veta vad som händer med ett ämnes massa, volym och densitet när det värms

  Känna till på vilka olika sätt värme kan sprida sig, samt ge exempel på dessa

  Ge exempel på bra och dåliga värmeledare, samt förklara på molekylnivå varför ett ämne är en bra eller dålig värmeledare

  Beskriv på molekylnivå varför det känns kallt när du håller på ett kallt metallräcke

  Veta att mörka ytor strålar ut mer värme än ljusa ytor (därför är termosar ofta blanka/ljusa

  Veta att mörka ytor absorberar mer värme än ljusa ytor ( en svart tröja är varmare i solen är en vit)

  Vad är det för speciellt med 4-gradigt vatten Vilken fördel har livet i vatten av denna egenskap?

Begrepp

Temperatur

Mått på hur varmt det är. Mäts med termometer i t.ex. enheten grad Celsius (°C)

Absoluta nollpunkten
Den lägsta temperaturen något kan ha. Kelvinskalan utgår från absoluta nollpunkten. 0 K = −273 °C

Värme
Rörelse hos molekylerna. När rörelsen avstannat helt har vi absoluta nollpunkten −273 °C = 0 K. (Kyla finns inte).

Kondensation
Övergången från gasform till flytande form.

Stelning
Övergången från flytande till fast form.

Smältpunkt
Den temperatur där ett ämne övergår från fast form till flytande form.

Kokpunkt
Den temperatur då en vätska övergår till gasform.

Ledning
Värmespridning främst i fasta material där värmen leds genom materialet.

Strömning
Värmespridning i vätska eller gas.

Strålning
Värmespridning som inte behöver något material att transporteras genom, utan kan ske i vakuum.

Växthuseffekt
Vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser hindrar värme från att stråla ut genom atmosfären.

Celsiusskalan
Vanligaste temperaturskalan i Sverige och i många andra europeiska länder. Temperaturen anges i enheten grad Celsius (°C). Vatten fryser vid 0 °C och kokar vid 100 °C.

Fahrenheitskalan
Används till exempel i USA och Storbritannien. Temperaturen anges i enheten grad Fahrenheit (°F). Vatten fryser vid 32 °F och kokar vid 212 °F.

Kelvinskalan
Används i vetenskapliga sammanhang. Temperaturen anges i enheten kelvin (K). Skalan har sin nollpunkt vid absoluta nollpunkten.

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.