Stormaktstiden

På 1600-talet blir Sverige en av Europas stormakter. Därför kallas den här tiden i svensk historia för Stormaktstiden. Mycket av det som har hänt i historien har påverkat hur det samhälle vi lever i idag ser ut. Vi ska under detta arbetsområde lära känna olika personer och händelser som bidrog till att Sverige blev en stormakt. Vidare ska vi förstå hur Sverige kunde bli en stormakt, hur människorna på den tiden levde och hur krigen påverkade människorna och samhället, hur kungen blir enväldig, hur adelns makt först ökar för att sedan minska, de grymma häxjakterna, hur Sverige förändrades. Vi ska se på samband mellan dåtid och nutid samt jämföra likheter och skillnader mellan hur det var då, under andra epoker och idag.

 

 

Mål med arbetsområdet - kunskaper

Visa fram:

- Förmågan att göra jämförelser mellan historisk och vår tid.

- Förmågan resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats samt orsaker till förändringarna och konsekvenser av     dem.

- Förmågan att söka information och att kritiskt granska källor.

 - Kunna förklara och använda centrala och historiska begrepp när du resonerar

 

Fakta och begrepp som hör till stormaktstiden:

- Hur Sverige kom att bli en stormakt.

- När var Sverige en stormakt?

- Svenska regenter och andra viktiga personer under stormaktstiden.

- Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag?

- Kända och viktiga händelser (Vasaskeppet, 30-åriga kriget, häxprocesserna)

- Hur Sveriges gränser förändrades.

Så här arbetar vi:

* Vi läser faktatexter om Stormaktstiden (enskilt/helklass), arbetar med tillhörande instuderingsfrpgor i arbetsbok. Lärobok: PULS SO 5, s.146-170 samt tillhörande arbetsbok, s. 61-72.
* Vi har genomgångar/lyssnar/antecknar/samtalar/reflektion i grupp och helklass.
* Med hjälp av pedagogiskt filmmaterial fördjupar vi oss i viktiga företeelser under Stormaktstiden och diskuterar innehållet.
* Vi analyserar olika historiska källor; diskuterar dess relevans och trovärdighet med hjälp av källkritiska begrepp + ser hur historia används idag och vilka spår som finns av denna tid i dagens samhälle.  

Övrigt material: Häfte med mål, begreppslistor,  övningar

Bedömning av dina kunskaper muntligt/skriftligt utifrån:

- Hur väl du deltar i samtal/diskussioner, de kunskaper du visar fram

- Dina resultat på exit-tickets/skrivuppgifter/duggor/tester/prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
• Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.