Fysik Energi, Årskurs 4

Arbetsområdet i ämnet fysik kommer handla om energi. Följande frågor kommer vi att diskutera under arbetets gång: Vad kan du om energi? Vilken är den största magneten? Hur kan man få mer energi? Kan energi ta slut? Varför krävs det mycket energi för att få maten på tallriken? Hur kan vattnet som forsar i Norrland bli elektricitet i Skåne? Varför kan det bli strömavbrott? Hur fungerar en elvisp?

Vad?

Koll på NO läseboken åk 5

• Vad är energi?                          s.70
• Vad behöver vi energi till?         s.72
• Elektricitet                                 s.74
• Magnetism                                s.76
• Energikällor                               s.78
• Människans påverkan               s.80
• Framtidens energi                     s.81
• Batterier                                    s.82
• Begrepp, Kan du nu?                s.83

Koll på NO aktivitetsboken:

• Energi och energiformer            s.46
• Elektricitet                                  s.48                                                         
• Magnetism                                 s.50
• Energikällor                                s.52
• Plussida: Vedeldning                  s.54

Hur?

• Läsa texter
• Arbeta med frågeställningar muntligt och skriftligt
• Skriva texter och rita illustrationer
• Laborationer 
• Samtala och diskutera
• Titta på filmer
• Informationssökning: filmer, läsa texter och titta på bilder
• Arbeta i enskilt, par och alla
• Begreppsövningar digitalt via Kahoot och bingel.se

 

Mål?

När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna:

• ge exempel på vad vi behöver energi till.
• förstå vad energiprincipen innebär.
• ge exempel på energikällor.
• veta skillnad på förnybar och icke förnybar energikälla.
• veta hur en elektrisk apparat fungerar, till exempel en elvisp.
• ge exempel på vad magneter används till. 

 

Begrepp:

Batteri: En uppladdningsbar strömkälla elektrisk.

Krets: När en strömkälla är ihopkopplad med till exempel lampor och strömbrytare.

Elektricitet: När elektriska laddningar (elektroner) rör sig i en elektrisk ledare bildas en elektrisk ström.

Elektrisk ledare: Material som leder elektricitet bra. Som till exempel metaller (koppar, silver, guld, järn) men även vatten.

Isolator: Material som inte leder elektricitet, som till exempel plast, gummi och glas.

Elmotor: omvandlar elektrisk ström till rörelse.

Elektromagnet: En ledare (sladd) lindad flera varv (bildar en spole) runt järn (till exempel en spik). När du sedan kopplar elektrisk ström i ledaren skapas ett magnetfält och du har skapat en elektromagnet. 

Energiformer: Lägesenergi, rörelseenergi, kemisk energi, värmeenergi, kärnenergi, strålningsenergi, ljudenergi.

Kemisk energi: Trä, olja och mat är exempel på ämnen som innehåller kemisk energi. det är en lagrad energityp som frigörs vid förbränning.

Energikälla: Något som ger energi, till exempel sol, vind, vatten, kärnkraft, värmekraft.

Ljudenergi: En form av rörelseenergi som överförs mellan molekyler. Ljudet omvandlas i princip alltid till värmeenergi. 

Rörelseenergi: Är den energi ett föremål har då den befinner sig i rörelse. Ju högre hastighet desto högre rörelseenergi.

Lägesenergi: Är den energi ett föremål har beroende på hur högt eller långt ner den befinner sig. Ju högre upp föremålet befinner sig desto högre lägesenergi.

Värmeenergi: Är den energityp som finns i allt som är varmt. Uppstår vid all typ av förbränning (solen och eld som brinner).

Energiprincipen: Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former.

Fossila bränslen: Bränslen som bildats i marken under mycket lång tid, till exempel olja, kol och naturgas.

Förnybar energi: Energi som förnyas i samma takt som den används, till exempel biobränsle, vind, sol, vatten.

Icke förnybar energi: Energi som inte kan återbildas eller som återbildas väldigt långsamt, till exempel kol, olja och naturgas.

Kraftverk: En anläggning för produktion av elektricitet. Till exempel vindkraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk.

Transport: Transport av elektrisk energi från kraftverk till hela Sverige sker via elnätet. Elnätet är en stor samling ledningar och kablar som sträcker sig över hela Sverige.

Turbin: Finns i kraftverk. En turbin är en propeller eller ett snurrande hjul. Turbinen omvandlar rörelseenergin till en bestämd rörelse för att sätta fart på en generator som i sin tur omvandlar rörelseenergin till elektricitet.

Statisk elektricitet: Små elektriska stötar som får det att spraka i vissa kläder eller i håret.

Strömavbrott: När strömmen inte kommer fram, till exempel för att ledningar gått sönder vid oväder

Strömkrets: En elektrisk krets som kan vara sluten, så att strömmen kommer runt, eller bruten, så att strömmen stoppas.

Strömkälla: Något som ger ström, till exempel ett vägguttag eller ett batteri.

Strömbrytare: En elektrisk komponent som används för att bryta eller sluta en elektrisk krets.

Pluspol och Minuspol: Ett batteri har en pluspol och en minuspol. När man kopplar en sladd mellan polerna får man en elektrisk ström genom sladden. Om man låter strömmen gå genom en lampa så lyser den.

Kompass: Verktyg för att kunna orientera sig. Kompassen fungerar med hjälp av jordens magnetfält. Kompassens röda nål ställer alltid in sig mot jordens nordpol.

Magnetfält: Mellan magnetens poler finns ett magnetfält som går från magnetens nordpol till magnetens sydpol.

Spole: Om man låter en elektrisk ström gå genom en ledning som man har lindat i flera varv, så får man ett magnetfält. Det kallas för en spole.

Sydpol: Magnetens ena ände som ställer in sig på jordens nordpol.

Nordpol: Magnetens ena ände som ställer in sig på jordens sydpol.

Elektromagnet: Lindad ledare (en spole) runt järn som är kopplat till ett batteri. Det blir en magnet som är magnetisk när strömmen är påslagen.

Elmotorn: Med hjälp av magneter kan man omvandla elektricitet till rörelse (elvispen). 

Generatorn: I generatorn omvandlas rörelseenergi till elektricitet med hjälp av magneter. 

Växthuseffekt: När atmosfären fungerar som ett växthus och hindrar värme från att försvinna ut i rymden

 

Lektionsplanering:

v.7

Torsdag: Energi Introduktion s.68-69 + Vad är energi? + Vad behöver vi elektricitet till? s. 70-73 – Övningsboken s. 46-47

Torsdag: Bygga på Vikingabyn

Fredag: Elektricitet s. 74-75 – Övningsboken s. 48-49

v.8

Måndag: Fortsn. Elektricitet övningsboken s. 49-50 + Magnetism s. 76-77 – Övningsboken s.50-51

Torsdag: Energikällor s.78-79 – Övningsboken s.52

Torsdag: Bygg ett vattenhjul Övningsboken s. 53

Fredag: Människans påverkan och Framtidens energi s. 80-81 – Övningsboken s.54-55

v.9 SPORTLOV

v.10

Måndag: Arbeta med begrepp och Kan du nu? S.83

Torsdag: Instudering

Torsdag: Prov Energi

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
• Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.
• Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

Uppgifter

Prov Fysik, Energi

Torsdagen den 7 mars har årskurs 4-6 prov i Fysik och ämnesområdet Energi.